Sprickan i Trumps team

Den 9 april uppstod betydande politisk och ekonomisk turbulens i USA på grund av en het tvist mellan Teslas vd Elon Musk och Peter Navarro, president Donald Trumps handelsrådgivare.

Konflikten avslöjade intern oenighet inom administrationen, väckte misstro mot dess ekonomiska strategi och startade omfattande diskussioner om de potentiella effekterna på både inhemska och internationella ekonomier, rapporterar Tehran Times.
Sahar Dadjoo rapporterar i Tehran Times om sprickan i Trumpleden.  Iranska och amerikanska förhandlingsdelegationer ska  mötas i Oman på lördag. På grund av hela tullbråket befinner sig Trump i ett pressat läge och skulle behöva åtminstone en påtaglig framgång att visa upp för  de amerikanska väljarna.

Ett avtal med Iran, där detta förbindersig att inte utveckla kärnvapen i utbyte mot att USA slopar sina sanktioner skulle kunna vara en sådan framgång.

Bråket mellan Musk och Navarro utlöstes av Trumps tillkännagivande om omfattande tullar på import från över 180 länder, inklusive priser så höga som 104 % på kinesiska varor och 20 % på EU-produkter. Navarro, en stark förespråkare för dessa tullar, hävdade att de skulle återuppliva amerikansk tillverkning och minska handelsunderskotten. Musk, en förespråkare för frihandel, motsatte sig starkt politiken, vilket ledde till en offentlig sammandrabbning.

Den 7 april avfärdade Navarro Musks krav på en "nolltaxe"-policy på CNBC, och kallade Tesla för en "bilmontör" som är beroende av importerade delar. Musk hämnades den 8 april via X och kallade Navarro "en riktig idiot" och hånade hans doktorsexamen i ekonomi från Harvard. Musk försvarade Tesla och hänvisade till data som visar att Model Y är den mest amerikansktillverkade bilen med 75 % av dess delar inhemska.

Tvisten fick snabbt uppmärksamhet i media, där Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt tonade ner konflikten som "pojkar kommer att vara pojkar." Kritiker menade dock att detta svar bagatelliserade en betydande politisk tvist med potentiella ekonomiska återverkningar.

Musk-Navarro-fejden har sina rötter i grundläggande ideologiska och ekonomiska skillnader, såväl som personliga och professionella rivaliteter. Flera nyckelfaktorer bidrog till konflikten:

Navarro, en stark protektionist, har länge drivit på för tullar för att skydda amerikansk industri och minska beroendet av utländska varor. Hans roll i utformningen av Trumps tullstrategi, som beskrivs i Project 2025, återspeglar hans övertygelse om att höga tullar kommer att föra tillbaka jobb till USA. Musk däremot gillar, som en global affärsman med företag som Tesla och SpaceX som är beroende av internationella leveranskedjor, frihandel.

Denna sammandrabbning får tunga konsekvenser för Trumps administration. Det belyser intern oenighet bland topprådgivare och utmanar Trumps image som en avgörande ledare. Vita husets tillfälliga avfärdande av konflikten - "pojkar kommer alltid att vara pojkar" - riskerar att undergräva förtroendet  bland rådgivare.

Musks motstånd mot tullarna kan försvaga Trumps förmåga att driva sin agenda. Om Musk, en framstående allierad, fortsätter att göra motstånd kan det signalera till kongressen och allmänheten att även Trumps anhängare tvivlar på tullarnas effektivitet. Detta kan uppmuntra motstånd från demokrater och moderata republikaner, av vilka några redan har föreslagit lagstiftning för att återta kongressens auktoritet över handelspolitik.

Politiskt står Trumps kabinett inför utmaningar när det gäller att upprätthålla diplomatiska allianser och navigera mot reaktionerna från internationella ledare. Till exempel kritiserade Australiens premiärminister tullarna som ologiska och skadliga för deras allians. På liknande sätt har Brasilien och Kina uttryckt starkt motstånd, där Brasilien överväger att driva frågan i Världshandelsorganisationen och Kina betecknar tullarna som ensidig mobbning. Dessa spänningar kan undergräva USA:s position som en global ledare och störa den liberala internationella ordningen.

Ekonomiskt kan USA uppleva ökade kostnader för företag och konsumenter, vilket kan leda till en lågkonjunktur. Tullarna kan dämpa den globala efterfrågan och produktionen, vilket påverkar både amerikanska tillverkare och internationella handelspartner. Länder som är beroende av exportledd tillväxt, som Kina, kan kämpa för att anpassa sig, vilket ytterligare destabiliserar den globala ekonomin.

Ringeffekterna av denna politik belyser de globala ekonomiernas sammanlänkning och vikten av diplomatiskt samarbete. Medan Trumps administration syftar till att prioritera amerikanska intressen kan de långsiktiga konsekvenserna omforma internationell handelsdynamik och ekonomisk stabilitet.

Protesterna den 6 april mot Trump och Musk visar också på allmänhetens upprördhet över deras politik. Tusentals samlades i större städer som New York och Los Angeles och motsatte sig Trumps tullar och Musks roll i administrationen. Plakat som "Nej till tullar, Nej till miljardärsregel" fångade ilska över upplevd elitism och ekonomisk skada. Rädslan för förlust av arbetstillfällen och minskade miljösatsningar under Musks DOGE-ledning underblåste oroligheterna samtidigt som tvisten med Navarro förstärkte oron för dysfunktion i Trumps team.

Protesterna den 6 april och marknadsförsäljningen den 8 april signalerar en bredare förtroendekris för Trumps administration. Om den lämnas okontrollerad kan konflikten destabilisera Trumps andra mandatperiod, alienera viktiga allierade och påskynda ekonomisk nedgång. Internationella partner, som redan är försiktiga med USA:s protektionism, kan söka alternativ till amerikansk handel, vilket ytterligare isolerar USA på den globala scenen. 

Tehran Times 9 april