Nato-program ska slå ut ryska flygbaser

Den norske professorn Glenn Diesen fördömer ett nytt Nato-program som utlovar en kvarts miljon euro (2,7 miljoner SEK) till den som utvecklar teknik för att  förstöra Rysslands bakre flygbaser 

Diesen är professor vid Norges sydöstra universitet och inte minst välkänd för sina återkommande intervjuer på YouTube med Nato-kritiska militära och politiska specialister i väst.

USA lämnar baser vid Persiska viken

USA:s flottbas i Bahrain efter Irans beskjutning

De iranska missilerna och drönarna mot USA:s baser runt Persiska viken tvingar nu USA att överge en del av dessa baser. Det finns också starka krav från värdländerna som menar att USA-baserna inte längre erbjuder dem någon säkerhet.

Den amerikanska flottbasen i Bahrain utsattes upprepade gånger för attacker mellan slutet av februari och juni. Attackerna orsakade omfattande skador, enligt en analys av satellitbilder som Wall Street Journal låtit utföra tillsammans med aktiva och tidigare militärer.

Historia kan förklara Ukrainakriget

Arnold Toynbee (1889-1975)

Den amerikanske historikern Richard Drake, Monmtana-universitetet, skriver på Counterpunch om två historiker vars slutsatser om rysk historia kan hjälpa oss att förstå Ukrainakriget.

Han syftar framför allt på britten Arnold Toynbee och amerikanen D. F. Fleming.

BRICS stärker säkerheten

De svarta länderna är medlemmar i BRICS, medan de gröna antingen har ansökt om medlemskap
eller uttryckts intresse för detta.

BRICS, som i dagarna har ett möte om säkerhetsfrågor i Indien, representerar inte bara majoriteten av världens befolkning och över 40 procent av dess BNP.

När västvärlden för krig om kontrollen av viktiga sund och utvecklar rent piratväsende mot bl a ryska energi, visar en flyktig blick på kartan vem som sitter med korten. Det går BRICS.

Putin om västs anlopp mot Ryssland

Rysslands president Putin talade igår, på årsdagen av Hitlertysklands invasion 1941, till avgångselever från militära akademier i S:t Georgij-hallen i stora Kremlpalatset.

Han uppgav att rysk militär i fjol testade över ett  tusen nya vapen. De ryska vapenföretagen arbetar i ständig kontakt med manskapet vid fronten och lär sig steg för steg att eliminera attackerna från "det kollektiva väst".

Artikeln som Politico stoppade

Denna artikel av Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov var ursprungligen planerad att publiceras av den europeiska tidskriften Politico Europe. Men i sista minuten beslutade tidskriften att inställa publiceringen.

Här följer den stoppade artikeln.

Iran återupptar sin oljeexport

Irans utrikesminister Abbas Araqtji (tv) och parlamentets talman Mohammad Bagher
Ghalibaf lämnar Zürich.

Den iranska delegationen, som hade rest till Schweiz för samtal om genomförandet av ett ömsesidigt samförståndsavtal med USA, lämnar Zürich. Tekniska samtal kommer att fortsätta enligt rambestämmelserna. 

USA har godkänt produktion, leverans och försäljning av iransk olja i 60 dagar och därmed genomfört en viktig bestämmelse i det färska samförståndsavtalet mellan Washington och Teheran som syftar till att främja samtalen mot ett slutligt avtal.

Merz bör följa Starmers exempel

Andy Burnham som tros efterträda Keir Starmer på posten som Labourledare.

Tysklands största parti, Alternativ für Deutschland (AfD), uppmanar sin förbundskansler Friedrich Merz att följa den brittiske premiärministern Keir Starmers exempel och avgå omedelbart.

”De som ignorerar sitt eget folks intressen misslyckas alltid i slutändan. När kommer den politiska eliten i Tyskland äntligen att komma till samma slutsats?” heter det i ett AfD-inlägg.

Västs hegemoni i Bosnien faller sönder

Den 11 maj avgick Christian Schmidts, "hög representant" i Bosnien och Hercegovina - en funktion förankrad i Daytonavtalet från 1995 som avslutade kriget i Bosnien.

Schmidts plötsliga avgång väcker frågor om framtiden för Washingtons pågående ockupation av Bosnien, som har utgjort ett brohuvud för EU:s och Nato:s maktutövning i tre decennier.

80 000 år gammal konst upptäckt i Brjansk

Arkeologer rapporterar en unik historisk upptäckt i Brjanskregionen. Man har upptäckt en unik artefakt – ett ornamenterat ben, som tros vara cirka 80 000 år gammalt.

Antropologen Stanislav Drobysjevskij tillkännagav upptäckten vid en föreläsning på Rossija Nationella Centrum den 19 juni.

Nervkrig i Engelska kanalen

Ett ryskflaggat tankfartyg, SS Forwarder, som står på EU:s sanktionslista har passerat Engelska kanalen trots att britterna i veckan beslagtog ett fartyg som sades tillhöra den ryska "skuggflottan".

Tankfartyget följdes hela tiden av brittisk marin som dock inte tycks ha ingripit på grund av närheten till ett ryskt örlogsfartyg, fregatten Amiral Grigorovitj.

EU mobbar varje fredsansats

Europas ansträngningar att mobba USA-ledaren Donald Trump under G7-mötet i Evian för att få honom tillbaka i den ukrainska krigsfållan tycks delvis ha lyckats.

Trump gick med på skrivningar i slutkommunikén om att öka vapenleveranserna till Kiev.

Ryssland vann tvisten om Azovska sjön

Ryssland har vunnit ett internationellt skiljeförfarande om Rysslands rättigheter som kuststat i Svarta havet, Azovska sjön och Kertjsundet. 

Därmed avgörs en tvist som pågått i tio år. De fem skiljemännen från Algeriet, Storbritannien, Mexiko, Ryssland och Republiken Korea var eniga.

USA finansierade biolabb i Ukraina

USA:s chef för den nationella underrättelsetjänsten, Tulsi Gabard, lämnade nyligen sin post. Men inen hon gjorde det detonerade hon en verklig informationsbomb över Ukraina och den tidigare amerikanska administrationen.

De ryska påståenden om hemlig amerikansk finansiering av biolaboratorier i Ukraina bekräftades till fullo av Gabbards undersökning. Gabbard redovisar 40 labb i Ukraina som sysslade med bl.a. potentiella biostridsmedel.

Nato-topp avfärdar ryska krigsplaner

Nato:s högsta befälhavare i Europa, general Alexus G. Grynkewich, avfärdar påståenden om att Moskva förbereder sig för krig.

Han talade på ett möte i Nato:s militära kommitté i Bryssel, Belgien, den 19 maj 2026. Svensk militär och samtliga riksdagspartier tror på en konflikt Nato-Ryssland "inom en relativt snar framtid".

Vapenvila USA-Iran nära

Iran publicerar satellitbilder från den 13 juni av som visar tre amerikanska baser  före och efter Irans vedergällning. På det första fotot syns den förstörda amerikanska AR-327 (eller AN/TPS-59) i Bahrain. På det andra fotot syns bränsletankar vid Sheikh Isa-flygbasen. På det tredje fotot syns amerikanska flygbasen Ali as-Salem i Kuwait.
Iran attackerade 18 mål mot amerikanska baser i Mellanöstern, inklusive flygbaserna Ali al-Salem och Ahmad al-Jaber i Kuwait, rapporterade Islamiska revolutionsgardets presstjänst den 11 juni. Uppenbarligen har Irans motattacker övertygat Vita huset om att en vapenvila är att föredra.

Rysslands krigsmakt 2,3 miljoner

Rysslands president Vladimir Putin i ett dekret 12 juni har godkänt att landets väpnade styrkor ska uppgå till över 2,3 miljoner personer. 

Av dessa är 1 510 000 militär personal, resten civilanställda, står det i dokumentet.

Kina och Syd räddar oss från världskris

Enligt de mest auktoritativa källorna spökar tanken på ett råoljepris på 150 dollar per fat i korridorerna på de västerländska börserna.

Om prognoserna från de stora oljebolagen och investmentbankerna skulle slå in, riskerar den energichock som orsakas av en långvarig blockad av Hormuzsundet – där ungefär en femtedel av världens oljebehov passerar varje dag – att ge den redan strukturellt svaga atlantiska ekonomin det avgörande slaget.

Men 2000-talets logik har förändrats, skriver Pino Arlacchi 9 juni 2026  i Il Fatto Quotidiano.

Polen stoppar vapenhjälp till Ukraina

Ett gräl har utbrutit i EU om hur den så kallade "fredsfonden" ska användas. Tyskland och de skandinaviska länderna sanser att "fredsfonden" ska användas till fortsatt vapenhjälp till Ukraina. 

Polen kräver 450 miljoner euro i kompensation för militärt bistånd som landet redan gett Ukraina.

Ukrainas 'hjältar' besvärande för EU

Längst till vänster Andriy Melnyk, lägst till höger Stepan Bandera.
 Överst Evgen Konovalets och längst ner Dmitro Dontsov.

Ett gräl har brutit ut mellan Kiev och Warszawa sedan Volodymyr Zelenskyj döpt om en ukrainsk militärenhet till "UPA:s hjältar". UPA - Ukrainska upprorsarmén - var en ultranationalistisk fraktion. starkt inblandad i Förintelsen, som slaktade upp till 100 000 polska civila under andra världskriget.

Förutom att hedra den massmördande militanta gruppen har Zelenskyj låtit ombegrava under hedersbetygelser kvarlevorna av Andriy Melnyk, ledare för UPA:s moderorganisation (OUN-B).

Flera länder avbryter vapensändningar till Kiev

En 155 mm-artillerigranat kan döda upp till 50 personer. Här uppmättes en krater i Donbass 2022.

Bulgarien stoppar sitt militära bistånd till Ukraina, meddelar Bulgariens försvarsminister Dimitar Stoyanov. Sofia skickade tidigare 13 militära biståndspaket till Kiev med början 2022.

Ungern och Slovakien har redan tidigare stoppat sina vapensändningar och även Polen och Tjeckien omprövar sina.

Vi vill inte ha erat krig!

På måndagen demonstrerade 5 000 människor vid Brandenburger Tor i Berlin med krav på att den sittande regeringen och kansler Merz ska bort. "Lyssna politiker, vi vill inte ha erat krig". "Fred, frihet, hopp" var några plakat som syntes i mängden.

Protesten organiserades av Projekt M1llion-rörelsen, som dock saknar fredskrav. 

Kvartetten som trappar upp kriget

E3-ledarna Merz, Macron och Starmer träffar idag i London den ukrainska ledaren Zelensky för att diskutera möjliga förhandlingar med Ryssland. Tidigare hade Zelenskyj skickat ett öppet brev till Rysslands president Putin.

Om man får tro västmedia var Zelenskyjs brev en artig inbjudan till direkta samtal i ett tredjeland, till exempel Schweiz. Det var en stark gest, sades det i radio och tv. 

Här följer Erich Bonses kommentar i lostineu.eu.

Brevet från Zelenskyj

Rutte och Rubio: beredda att slåss till siste ukrainaren.

Ukrainas ledare Volodomyr Zelenskyj har skrivit brev till Rysslands president Putin och föreslår en fredsuppgörelse genom ett personligt möte mellan de båda. 

Brevet är knappast seriöst menat vilket framgår av det närmare innehållet och omständigheterna. Det är bara ett nytt nummer av en meriterad komiker -  och krigsförbrytare.

Tyskland måste lämna säkerhetsrådet

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul höll idag en känslosam presskonferens sedan det stod klart att FN:s generalförsamling ratat Tyskland i valet till säkerhetsrådet. 

Han försökte förklara nederlaget med att Tyskland intagit "principiellt" försvar av Ukraina och Israel.

Samtidigt var världsmedia inte särskilt medkännande. "Världen uttrycker misstro mot Tyskland", "Priset för arrogans och frånvaron av principer", "Fullt misslyckande!" - var några rubriker i tyska medier.

För första gången kunde Tyskland inte få en plats som en icke-permanent medlem av säkerhetsrådet för 2027-2028, trots att landet är näst största givare till FN.

Drönarna kom från Baltikum

De drönare som slog ner 3 juni i en oljehamn och ett varv i S:t Petersburg kom från de baltiska länderna, rapporterar Lenta.ru med hänvisning till Mash.

Tidigt på onsdag morgon träffade ukrainska drönare mål i regionerna Kronstadt, Kirovskij och Krasnelseskij i S:t Petersburg och flera personer skadades. Drönarna flög in från från baltiskt territorium via Finska viken.

Svaret på Kievs skolmassaker

 

Igår kom det ryska svaret på massakern i Starobelsk i Luganskrepubliken, där ukrainska drönare dödade 19 unga människor och skadade ett 70-tal, varav 7 ännu är på sjukhus.

Det blev omfattande ryska attacker mot ukrainsk infrastruktur och vapenföretag.

Vem vinner drönarkriget?

Rysslands produktion av stridsdrönare växer snabbt, rapporterar Bloomberg. Denna typ av militär utrustning har blivit en dominerande kraft på slagfältet, och tekniken förbättras ständigt.

Den ryska flygindustrin fortsätter att växa för att tillgodose behovet av drönare. 3 juni meddelade det ryska försvarsministeriet  att det nu har kapacitet att skicka iväg upp till 15 000 drönare per dag.

1 600 tyska företag kvar i Ryssland

Ungefär 1 600 tyska företag är fortfarande aktiva i Ryssland. För första gången på flera år är några av dem representerade vid Sankt Petersburgs internationella ekonomiska forum, som öppnas i morgon och pågår 3-6 juni.

Tyska företagsledare gör sitt första officiella framträdande vid Sankt Petersburgs internationella ekonomiska forum (SPIEF) efter år av europeiska destruktiva sanktioner.

2 % militärutgifter nog för Tjeckien

Tjeckiens premiärminister Andrej Babis sade att hans land sannolikt inte kommer att uppfylla Natos tidigare mål att spendera 2 % av bruttonationalprodukten på försvar, trots åtaganden som gjorts som medlem i alliansen. Några 5 % är det inte tal om.

I en intervju som publicerades på söndagen av Financial Times  beskrev Babis sig själv som en "trumpist". Men 5 %-målet är ett initativ från Trump.

Varför beskjuts världens största kärnkraftverk?

Representanter för Internationella atomenergiorganet IAEA inspekterar
skadan på kärkraftverket i Zaporozje,

 Bilden ovan visar ytterväggen till reaktorhall nr 6 vid kärnkraftverket i Zaporozje. En drönare, uppskickad av Kievjuntan, har slagit hål i väggen och var centimetrar från att träffa reaktorn.

Attacken betyder två saker, skriver news-zp.ru.

Ska Sverige bli plattform för angreppskrig?

15 juni ska riksdagen besluta om en proposition med rubriken "Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete"

Förslaget innebär enligt Svenska freds- och skiljedomsföreningen "att den viktiga demokratiska funktion som riksdagen vanligtvis har kringgås".

Andra länder ska utan riksdagsbeslut kunna tillåtas att bedriva krig mot tredje land från svenskt territorium.