Estland gör Östersjön till oroshärd

Estland har på kort tid tagit flera uppmärksammade steg som ökar spänningarna med Ryssland. Nu spår en analytiker att landet kan bli nästa oroshärd i Europa, och dra in hela Östersjöområdet i problem, skriver Fria tider.

Genom en rad politiska, militära och symboliska åtgärder har Estland väckt uppmärksamhet med sin oräddhet gentemot Ryssland.

Den amerikanske geopolitiske kommentatorn Andrew Korybko varnar nu för att Estland – som har en militär på bara 7.200 man i aktiv tjänst – riskerar att bli Europas nästa oroshärd.

Korybko är en Moskva-baserad amerikansk analytiker med polsk bakgrund, inriktad på internationella relationer och i synnerhet på västs roll i att provocera fram så kallade färgrevolutioner och liknande konflikter.

I en ny analys menar han att Estland aktivt söker en konfliktroll – medvetet eller ej – genom att agera på ett sätt som ökar risken för regional eskalering.

Enligt Korybko började den senaste utvecklingen när Estland nyligen beslagtog ett fartyg som sägs tillhöra Rysslands så kallade ”skuggflotta”, vilket bara föranledde en återhållsam reaktion från Moskva – något han menar beror på pragmatiska överväganden.

Samtidigt har Estland antagit en ny lag som tillåter att utländska fartyg som uppfattas som ett hot får sänkas. Detta sammanfaller med andra åtgärder som kan tolkas som direkt riktade mot Ryssland.

På det militära planet har Estland uttryckt önskan att skicka soldater till Ukraina, som en del av ett "fredsbevarande" uppdrag under ledning av Frankrike och Storbritannien.

Dessutom överväger Storbritannien att omvandla sin nuvarande roterande truppnärvaro i Estland till en permanent närvaro.

Det skulle i så fall göra Estland till den tredje NATO-medlemmen i regionen med en permanent stationering av utländska styrkor, efter USA i Polen och Rumänien, och Tyskland i Litauen.

Inrikespolitiskt är situationen också spänd. Estlands beslut att neka lokal rösträtt för vissa grupper av utlänningar – bland annat en stor del av de 22,5 procent av befolkningen som har rysk bakgrund och inte beviljats medborgarskap – har väckt uppmärksamhet.

Dessa personer klassificeras juridiskt som ”statslösa” och betraktas av estniska myndigheter som ättlingar till sovjetiska ockupanter, vilket enligt Korybko bidrar till att legitimera deras begränsade rättigheter.

Vidare har Estland trappat upp sin kampanj för att ta bort sovjetiska monument, särskilt de som uppmärksammar andra världskriget.

Moskva ser detta som historierevisionism och menar att Estland därmed glorifierar nazistkollaboratörer. De mindre – men återkommande – marscherna till SS-veteraners ära i Estland lyfts ofta fram som exempel på detta.

Den mest känsloladdade frågan gäller dock religion. Estland har nyligen krävt att den estniska ortodoxa kyrkan bryter sina band med den rysk-ortodoxa kyrkan i Moskva.

Det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova fördömde detta med skarpa ord:

– Ännu en gång har ett av de känsligaste områdena – de religiösa fri- och rättigheterna – drabbats av ett hårt slag, sade hon i ett uttalande.

Korybko varnar för att även om Ryssland troligen inte kommer att svara militärt så länge Estland inte blockerar Finska viken, angriper ryska fartyg eller passerar gränsen vid den nya ”baltiska försvarslinjen”, ökar varje sådan åtgärd risken för konfrontation.

Han menar att Estlands roll i NATO gör att landet utan omedelbara konsekvenser kan utmana ryska intressen – vilket kan påskynda militariseringen av Östersjön och skapa en långvarig konfliktzon mellan EU och Ryssland, oavsett framtida relationer mellan Ryssland och USA.

https://www.friatider.se/analytiker-estland-gor-ostersjon-till-nasta-oroshard