USA stoppar alla vapenleveranser till Kiev

Att USA fryser allt militärt bistånd till Kiev skulle vara ett stort bidrag till fred, kommenterar Kremls talesman Dmitrij Peskov.

Flera amerikanska medier har rapporterat att Washington har avbrutit inköp av nya vapen för Ukraina. Flera rapporter säger också att USA:s president Donald Trump också har beordrat ett stopp för transporter av militärt bistånd.

Enligt Bloomberg har Trump beordrat en frysning av allt militärt stöd till Ukraina, som inkluderar utrustning som redan är avsedd för leverans, samt vapen i transit på flygplan och fartyg eller väntar i transitområden i Polen. New York Times rapporterade att presidentens order, som redan har trätt i kraft, påverkar mer än 1 miljard dollar i vapen och ammunition som ligger redo att levereras.

"Det är uppenbart att USA har varit den största leverantören" av militärt stöd till Kiev, noterade Peskov, och ryska militära experter tror att det blir svårt för Europa att fylla den luckan.

Framför allt är det Patriot-missilerna som kan ta slut och den ersättning som Storbritannien lovat är ännu långt borta. Men i övrigt har Kiev lagrat vapen och ammunition som skulle räcka till sommaren åtminstone.

Samtidigt hävdade Washington Post att förutom att stoppa vapenleveranser till Kiev överväger Washington också att avsluta underrättelseutbyte och utbildning för ukrainska trupper och piloter.
Skulle USA stoppa Starlink eller försörjningen med satellitinformation  som är en förutsättning för Kievs attacker på djupet mot Ryssland skulle det få omfattande konsekvenser - och säkert göraKiev villigare att förhandla.

Men mycket är än så länge oklart. Kanske klarnar något med Trumps tal i kongressen tisdag kväll.

Inget nytt möte mellan USA och Ryssland är inplanerat för mars. Trump har inte heller utsett någon särskild representant för att leda de tänkta fredsförhandlingarna. Ett positivt tecken är dock att Trump begärt en lista över vilka sanktioner mot Ryssland som skulle kunna hävas för att förbättra relationerna.

I själva verket har USA nyligen infört en serie nya sanktioner mot Ryssland. Kreml kan helt enkelt inte lita på att Trumps fredskurs håller i sig. Paradoxalt nog har Trump sagt att de militära leveranserna kan återupptas när Kiev är redo för fred - dvs. när vapnen inte längre behövs.

EU och Storbritannien arbetar hårt för att slå Trump ur kurs. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen la idag fram ett förslag om att instifta en plan för 650 miljarder € - och upp till 800 miljarder - i stöd till Ukraina under fyra års krig.

Det är mycket tveksamt om hon kan få igenom det. Likaså tycks de brittisk-franska planerna på att skicka trupp till Ukraina falla sönder. Det första villkoret för en sådan operation är nämligen att den kan få USA:s stöd. Italien har offentligt sagt nej till att delta.

Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson har tidigare sagt nej till att delta i gemensamt finansierad militärhjälp till Kiev, men krigslobbyn (Pål Jonsson, Peter Hultqvist m fl) vill löpa linan ut och även skicka trupp om det blir aktuellt..

Efter det hetsiga meningsutbytet med Trump sade Zelenskyj på söndagen att freden mellan Ukraina och Ryssland fortfarande var "mycket, mycket långt borta", vilket ledde till ännu mer ilska från Trump, som sa att det var "det värsta uttalandet som kunde ha gjorts" av den ukrainska ledaren.

Zelenskyj har dock förklarat att Ukarina fortfarande är intresserat av mineralavtalet med USA. Men är USA intresserat? En av punkterna i avtalet säger att USA är skyldigt att försvara de investeringar som avtalet skulle leda till. Det skulle i sin tur kunna hindra USA att dra sig ur Ukrainakriget.

I detta avtal ser en del iakttagare en list från brittisk sida. Nyligen slöt Keir Starmer ett "100-årsavtal" med Kiev, ett avtal med en del hemliga paragrafer. Det kan bl.a. ha gällt gemensam utvinning av Ukrainas mineralresurser. I praktiken skulle då USA kunna tvingas försvara ukrainska resurser som redan sålts ut till andra.

Stefan Lindgren