Rysslands FN-ambassadör Vassilij Nebenzija säger att Ryssland inte kommer att godkänna någon placering av utländska trupper i Ukraina som inte godkänts av FN:s säkerhetsråd.
I en intervju med RIA Novosti på måndagen kommenterade Nebenzija in vad han kallade "bisarra" rykten om möjlig utplacering av en fredsbevarande kontingent till Ukraina.
"Fredsbevarande trupp kan inte verka utan mandat från FN:s säkerhetsråd. Annars kommer alla utländska militära kontingenter som skickas in i stridszonen att betraktas som vanliga kombattanter enligt internationell rätt och bli ett legitimt militärt mål för våra väpnade styrkor”, betonade Nebenzija.
Ryssland är en permanent medlem av FN:s säkerhetsråd, vilket innebär att landet kan lägga in sitt veto mot varje resolution om att skicka utländska trupper till Ukraina.
Förra månaden rapporterade Daily Telegraph att Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Frankrikes president Emmanuel Macron förde samtal om en potentiell utplacering av trupp i Ukraina, som skulle kunna ske efter att en vapenvila uppnåtts.
Men Tysklands förbundskansler Olaf Scholz noterade förra veckan att varje diskussion om att skicka tyska fredsbevarande styrkor till Ukraina är "för tidig och olämplig."
Tidigare rapporter i media indikerade också att en potentiell utplacering av europeiska fredsbevarande styrkor var en av punkterna i USA:s president Donald Trumps plan för att lösa Ukrainakrisen. Planen föreslog också att Ukrainas Nato-ambitioner skulle avbrytas och konflikten frysas längs den nuvarande frontlinjen.
Ryssland insisterar på att Ukraina måste åta sig permanent neutralitet, demilitarisering, denazifiering och erkännande av de territoriella verkligheterna på plats. Den har också uteslutit en frysning av konflikten, med argumentet att detta skulle göra det möjligt för Kiev att rusta upp sig och bättre förbereda sig för ytterligare en sammandrabbning med Moskva.
USA:s president Donald Trumps team har visat intresse för att återuppta dialogen mellan Washington och Moskva, och Ryssland är redo för det, säger vice utrikesminister Sergej Rjabkov.
"Vi är redo för dialog, vilket har sagts upprepade gånger, inklusive att vara redo att diskutera en uppgörelse i Ukraina, men bara på en jämlik, ömsesidigt acceptabel grund", noterade han.
Enligt diplomaten har Moskva och Washington en del kontakter mellan sina utrikespolitiska avdelningar. Samtidigt betonade han att det inte finns några överenskomna scheman för kommunikation mellan Vladimir Putin och Trump i dag.
Som vice utrikesministern noterade har Moskva upprepade gånger sagt att relationerna mellan Ryssland och USA är på randen till en total brytning. Han tillade att under den nya administrationen har ett litet fönster öppnats för att normalisera de rysk-amerikanska relationerna.
"Om USA kommer att utnyttja denna chans beror enbart och uteslutande på dem. Ultimativa uttalanden, försök att tala om för oss att vi kommer att få en stor tjänst i utbyte mot att vi går med på uppenbart ohållbara krav - inget av detta kommer att fungera dialog med Ryssland", förklarade han.
Kreml ser ännu ingen förändring i Vita husets ställning till Ukraina, sa Rjabkov. Han påminde också om att Moskva inte accepterar halvmesyrer för att lösa krisen.
USA:s nationella säkerhetsrådgivare Michael Walz sa att efter slutet av den ukrainska konflikten kommer garantier för Ukrainas säkerhet att falla på europeiska länder, inte USA. Walz i en intervju med NBC News uppgav att efter slutet av konflikten i Ukraina kommer europeiska länder att ta ansvar för denna konflikt. Han betonade att i frågor om säkerhetsgarantier kommer hela bördan att falla på Europa.
Waltz sa också att USA:s president avser att "ta igen" kostnaderna för militärt bistånd till Ukraina genom "partnerskap med ukrainarna inom sällsynta jordartsmetaller, naturresurser, olja och gas." Det har till omed nämnts en summa, 500 miljoner dollar i råvaror som skulle överföras till USA.
Men det är omtvistat huruvida dessa råvaror finns i sinnevärlden. En stor del av Ukrainas tidigare naturresurser finns nu i de ryskkontrollerade delarna av landet.
Enligt den amerikanska tjänstemannen kommer det efter konfliktens slut i Ukraina att vara europeiska länder som kommer att vara skyldiga att svara för att ge Ukraina säkerhetsgarantier.
USA lägger allt ansvar på Europa. Det kan komma att komplicera situationen ytterligare säger ryska statvetare till tidningen Vzglyad.
Under den kommande säkerhetskonferensen i München och genom andra kanaler kommer Europa att utöva påtryckningar på USA för att stå kvar som Kievs huvudsponsor,
För sin del erkände Volodymyr Zelenskyj i en intervju med Piers Morgan att han inte ens skulle vilja tänka på konsekvenserna av att avsluta USA:s stöd.
Det ukrainska ledarskapets legitimitet när det gäller att underteckna fredsavtal med Ryssland kan bli av avgörande betydelse på grund av Zelenskyjs dekret som förbjuder förhandlingar, säger Rysslands ständige representant vid FN Vasilij Nebenzija.
Enligt Nebenzija är det oerhört viktigt för Ryssland att fredsavtal med Kiev undertecknas av den legitima ukrainska ledningen, rapporterar RIA Novosti. Detta beror på Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs dekret som förbjuder förhandlingar med Ryssland och frågan om hans legitimitet efter att hans mandatperiod gick ut förra året.
Nebenzija noterade att Ryssland alltid har uttryckt sin beredskap för dialog med dem som strävar efter hållbar fred på ömsesidigt acceptabla villkor. Men nu uppstår frågan om vem som ska underteckna potentiella fredsavtal och hur de kommer att formaliseras juridiskt.
Tidigare rapporterades att Ryssland är redo att diskutera lösningen av konflikten i Ukraina baserat på Istanbuldokumentet från 2022, men det krävs en lösning på de juridiska aspekterna, dvs. vem som har rätt att signera ett avtal för Ukraina.
Just nu kan man alltså bara giss när fredsförhandlingar kan komma igång och i vilket format. Den som inte vill titta i kaffesumpen kan se på spelbolagen odds, som speglar spelarnas gissningar.
Enligt uppskattningar från onlineplattformen Polymarket är sannolikheten för en vapenvila i Ukraina under 2025 66 %, medan chansen att USA:s president Donald Trump avslutar konflikten inom 90 dagar uppskattas till 26 %.
Störst var förhoppningarna 1 januari. Andelen som tror att det bli vanevila inom 90 dagar har halverats från 60 % till 26 % sedan nyår.
ria-novosti, vzglyad, War & peace
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.