Från "fredens hav" till Nato:s innanhav?

Nato vill göra Östersjön till sitt "innanhav". Men först måste rysk trafik stoppas...

Den ryska dagstidningen Vzgljad varnar för att Nato förbereder en militär kollision med Ryssland i Östersjön. De senaste åtgärderna på Nato-sidan är svåra att tolka som bara bluff, påtryckningar eller hot. 

Det finns direkta tecken på att Nato förbereder sig att använda vapenmakt mot den ryska civia och militära flottan i Östersjön.

Östersjön är av strategisk betydelse för Ryssland med hamnarna i S:t Petersburg-området och Kaliningrad. Petersburg är navet i hela den nordvästra regionen i Ryssland och dit är en stor del av landets  varvsindustri eller marintekniska industri koncentrerad.

Uppenbart är att Nato har konkreta planer på  att strypa den livlina som farleden genom Östersjön innebär. Estland uttrycker systematiskt idéer om skapandet av zon intill Estlands territoriella vattnen där fartygen kan stoppas och inspekteras.

Den senaste tiden har provokationerna i Östersjön ökat. I december 2024 beslagtogs det kinesiska bulkfartyget Yi Peng 3 i Östersjön, och kaptenen och besättningen anklagades för att på order av ryska specialtjänster ha skadat bottenkablar.

Men den viktigaste provokationen kom med skadonar på  energikabeln i Estlink 2, som förbinder Estland och Finland. Fartyget Eagle S  som levererade 35 000 ton bensin från Ryssland till Egypten anklagades för skador på kabeln. Västerländska medier spred uttalanden om att en del "spionutrustning" var ombord på fartyget som beslagtagits av finska myndigheter.

Av uppenbara skäl kunde Ryssland inte ingripa i händelsen, då fartyget seglade under Cooköarnas neutrala flagg. Formellt har Ryssland ingenting att göra med vad som händer. Men i verkligheten är det ett slag mot rysk kolväteexport och sjöfart. Polens premiärminister Donald Tusk talade öppet om detta efter NATO-toppmötet i Helsingfors – Nato söker rätt att kontrollera fartyg på internationellt vatten.

Ur juridisk synvinkel är detta en extremt kontroversiell önskan, men ur propagandasynpunkt, efter provokationen med Eagle S, är Natos händer helt obundna. Uppenbarligen som svar på dessa två incidenter började NATO, som en del av Operation Baltic Sentinel, utplacera kommandostrukturer och en marin grupp "för att skydda sin botteninfrastruktur."

Den 22 januari anlände det hydrografiska fartyget "Luymens" från den holländska flottan, det tyska minsveparen "Datteln", den franska minsveparen "Croix de Sud" och den holländska fregatten "Trompe" till Tallinn. Den norska fregatten Otto Sverdrup, den lettiska minsveparen Talivadis och det svenska stödfartyget Belos rapporteras närma sig. Sistnämnda bör väcka särskilt intresse bland ryska underrättelsetjänster eftersom Belos är ett ubåtsräddningsfartyg.

Söndagen den 26 januari tillkännagavs nästa incident : den här gången skadades undervattensfiberkabeln mellan Lettland och Sverige.

Enligt svenska medier kan en korvett av Visbyklassen komma att ansluta sig till gruppen. Finland kan också skicka en missilbåt av Hamina-klass under de kommande dagarna.

Flygenheten representeras av det franska patrull/antiubåtsflygplanet Atlantic-2 (Atlantique II), och den franska spaningskonungen King Air B350 från flygvapnet. Också ett intressant val, eftersom detta är ett flygplan inte för marin spaning, utan för spaning av mål på land.

Redan 2021 beställde Estland ett stort parti anti-fartygsmissiler. Sedan dess har de baltiska staterna ökat sin militära kapacitet. I sig är de inte särskilt farliga, men som spetsen på Nato-spjutet har de vuxit till att bli ett problem.

Fartyg som överförs till Finska viken tillhör  två Nato-formationerna: Nato 1 (Standing Nato Maritime Group 1, SNMG1) och Nato Counter grupp 1 (SNMCMG1). Men fartyg från sammansättningen av de två strukturerna kommer att behöva ett allmänt kommando, som kommer att kontrollera deras gemensamma användning och samordna deras interaktion med Nato-styrkor som inte deltar i operationen. Nato kommenterar inte vilken lagstruktur som kommer att göra detta, men känt är att det redan före serien provokationer med skadade kablar inrättades ett "Naval Team Center" med oklart syfte i Rostock, Tyskland.

Förekomsten av ett sådant högkvarter strider mot Tysklands åtagande att inte sätta in militära strukturer med utländskt deltagande i f d Östtyskland. Denna skyldighet anges uttryckligen i fördraget om den slutliga uppgörelsen i Tyskland (det så kallade "Treaty Two Plus Four"), undertecknat av Sovjetunionen, USA, Storbritannien, Frankrike, Östtyskland och Tyskland den 12 september 1990 och som trädde i kraft den 15 mars 1991. Den tyska ambassadören hade redan fått ett meddelande från det ryska utrikesministeriet, men Tyskland sa att eftersom utländsk militär personal vid högkvarteret inte har vapen, räknas detta inte.

Slutsatsen kan bara bli en. Sannolikheten för en het, verklig stridskonflikt mellan Ryssland och Nato i Östersjön har blivit extremt hög.

vzgljad.ru

Se även https://www.nyhetsbanken.se/2025/01/ryskt-sabotage-var-bluff.html

Glöm inte heller https://www.nyhetsbanken.se/2023/02/hur-usa-sprangde-nord-stream.html