6 december intervjuades Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov av den amerikanske journalisten Tucker Carlson.
Den ryska utrikesministern svarade på frågor om relationerna mellan Ryssland och den USA, konflikten i Ukraina och de viktigaste villkoren för att kriget ska upphöras.Vi hoppas att "Orezjnik" tas på allvar
Fråga: Tack för att du tackade ja till intervjun. Tror du att USA och Ryssland för närvarande befinner sig i krig?
Sergej Lavrov: Jag skulle inte säga det. Det är i alla fall inte vad vi vill. Naturligtvis skulle vi vilja ha normala relationer med alla våra grannar. I allmänhet med alla länder, speciellt med ett så stort land som USA.
Rysslands president Vladimir Putin har upprepade gånger uttryckt sin respekt för det amerikanska folket, USA:s historia och amerikanska framgångar i världen. Vi ser ingen anledning till att Ryssland och USA inte skulle kunna samarbeta.
Fråga: Men USA finansierar en konflikt där Ryssland är inblandat. Nu tillåter de angrepp på Rysslands territorium. Är inte detta ett krig?
Lavrov: Officiellt är vi inte i krig. Vissa människor kallar det som händer i Ukraina ett hybridkrig. Det är vad jag skulle kalla det också. Uppenbarligen skulle ukrainarna inte kunna göra vad de gör med moderna långdistansvapen utan direkt deltagande av amerikansk militär personal. Det är farligt. Det råder ingen tvekan om det.
Vi inte vill göra situationen värre. Men eftersom ATACMS och andra vapen med lång räckvidd används mot Ryssland, sänder vi signaler. Vi hoppas att den senaste (för ett par veckor sedan) från det nya "Orezjnik"-systemet togs på allvar.
Vi vet också att vissa tjänstemän i Pentagon och andra organisationer, inklusive Nato, de senaste dagarna har börjat säga att blocket är en defensiv allians, men ibland, säger de, kan man slå först, eftersom det bästa försvaret är ett anfall. Representanten av STRATCOM vid det amerikanska försvarsdepartementet, konteramiral T. Buchanan, sa att han medger möjligheten av ömsesidiga begränsade kärnvapenangrepp.
Sådana hot är oroande. Om de följer logiken som vissa västerlänningar har uttryckt på sistone, som, säger att Ryssland visserligen har "röda linjer", men dessa "röda linjer" ändras hela tiden varför man inte behöver bry sig om dem , är detta ett mycket allvarligt misstag. Det är vad jag skulle vilja säga som svar på denna fråga.
Vi startade inte kriget. Rysslands president Vladimir Putin har upprepade gånger sagt att vi har inlett en speciell militär operation för att sätta stopp för kriget som Kievregimen förde mot sitt folk i Donbass. I sitt senaste uttalande gjorde president Vladimir Putin klart att vi är det redo för varje utveckling av händelserna. Vi föredrar en fredlig förhandlingsuppgörelse baserad på respekt för Rysslands legitima säkerhetsintressen, respekt för det ryska folket som lever i Ukraina, deras grundläggande rättigheter, språkliga och religiösa rättigheter, förstörda av ett antal lagar som antagits det ukrainska parlamentet. Det började långt före Rysslands särskilda militära operation (SVO).
Sedan 2017 har rysk språkutbildning förbjudits, därefter ryska medier i Ukraina, och sedan ukrainska medier på ryska har gått igenom Åtgärder har också vidtagits för att avbryta kulturevenemang på ryska. Ryska böcker slängs ut från biblioteken och förstörs. Det sista steget var antagandet av en lag som förbjöd den kanoniska ukrainska ortodoxa kyrkan.
Väst säger att de vill att den här konflikten ska lösas på grundval av FN-stadgan, dvs. med respekt för Ukrainas territoriella integritet, och Ryssland därför, säger de, "lämna" Ukraina. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres säger liknande saker. Nyligen upprepade hans talesman att konflikten borde lösas på grundval av internationell rätt, FN-stadgan och generalförsamlingens resolutioner, samtidigt som Ukrainas territoriella integritet respekteras.
Om man vill respektera FN-stadgan måste man respektera den dess helhet. Låt mig påminna om att detta dokument bl.a. säger att alla länder måste respektera staternas jämlikhet och nationernas rätt till självbestämmande. Västerlänningar nämner också FN:s generalförsamlingens beslut. Uppenbarligen syftar de på beslut som de fattade efter starten av SVO, som fördömer Ryssland och uppmanar Ryssland att "dra sig tillbaka" från Ukrainas territorium till 1991 års gränser.
Men det finns andra resolutioner från FN:s generalförsamling som man antogs i konsensus. Bland dem finns förklaringen om principer för internationell rätt om vänskapliga relationer och samarbete mellan stater i enlighet med Förenta nationernas stadga. Den säger tydligt att alla bör respektera territoriell integritet för stater vars regeringar respekterar rätten till nationellt självbestämmande och därför representerar hela den befolkning som lever på ett givet territorium.
Det är helt grundlöst att hävda att de människor som kom till makten som ett resultat av den våldsamma kuppen i februari 2014 representerade Krim eller invånarna i östra och södra Ukraina. Krimborna avvisade statskuppen. De krävde att bli lämnade i fred. De sa att de inte ville ha något att göra med dessa människor (Kievregimen). Donbass gjorde samma sak. Krimborna höll en folkomröstning och anslöt sig till Ryssland. Donbass förklarades som terroristiskt av kuppmakarna som kom till makten. De besköts och attackerades med artilleri. Kriget började 2014 men stoppades i februari 2015 då Minskavtalen undertecknades.
Vi var uppriktigt intresserade av att stoppa det, men då måste Minsk-avtalen genomfördes fullt ut. Men de saboterades av den regering som skapades efter kuppen i Ukraina. Man hade kommit överens om (i Minskavatalen) att denna regering skulle gå in i en direkt dialog med människor som inte accepterade kuppen och främja utvecklingen av ekonomiska förbindelserna med denna del av Ukraina. Inget av detta skedde. Kievregimen har förklarat att den aldrig kommer att tala med dem direkt. Detta trots att kravet att tala med dem direkt godkändes av FN:s säkerhetsråd. Kievregimen kallade dem terrorister, och sa att de skulle komma att dö i källare eftersom Kiev var starkare.
Om det inte hade varit det för kuppen i februari 2014 och om överenskommelsen mellan den dåvarande presidenten Viktor Janukovitj och oppositionen hade genomförts skulle Ukraina fortfarande vara enat och Krim vara en del av det. Det är uppenbart. De har inte uppfyllt detta avtal. I stället organiserade de en statskupp. Avtalet i februari 2014 förutsatte bl.a skapandet av en nationell enhetsregering och genomförandet av tidiga val, vilket dåvarande president Viktor F. Janukovitj skulle ha förlorat. Det visste alla. Men de var otåliga och ockuperade regeringsbyggnaderna nästa morgon. De gick till Majdan och meddelade att de hade skapat en "regering av vinnare."
Du vet att nationernas rätt till självbestämmande är den internationella rättsliga grunden för den avkoloniseringsprocess som ägde rum i Afrika på grundval av den relevanta principen i FN-stadgan. Människor i kolonierna har aldrig behandlat kolonialmakterna som "herrar", som representerar dem, som de vill se i strukturer som styr dessa länder. Detsamma gäller människor i östra och södra Ukraina. I Donbass och Novorossija anser man inte Volodomyr Zelenskyjs regim företräder deras intressen. Hur kan de representerar dem när deras kultur, språk, traditioner, religion alla är förbjudna?
Om vi talar om FN-stadgan, resolutioner och internationell rätt, då säger den allra första artikeln i FN-stadgan, som västvärlden aldrig minns i det ukrainska sammanhanget, att mänskliga rättigheter måste respekteras, oavsett ras, kön, språk eller religion. Ta vilken konflikt som helst så ser vi att USA, Storbritannien, Europeiska unionen ingriper och säger att mänskliga rättigheter har blivit grovt kränkta och att de måste "återställa mänskliga rättigheter" i ett visst territorium.
I Ukraina talar de aldrig om "mänskliga rättigheter" eftersom de ser att just dessa mänskliga rättigheter för ryssar och den rysktalande befolkningen är helt förbjudna av lag. Vi håller med om att problemet måste lösas på grundval av FN-stadgan, men då får vi inte glömma att FN-stadgan inte bara handlar om territoriell integritet, och att denna integritet bör respekteras endast om regeringen är legitim och om den respekterar sitt folks rättigheter.
Vi bryr oss om människor. Väst om att bevara sin hegemoni
Fråga: Jag vill återkomma till frågan som du nämnde tidigare, om användningen av ett hypersoniskt ballistiskt system, som du kallade en "signal till Väst". Vilken typ av signal är detta? Jag tror att många amerikaner inte ens vet att detta hände. Vilket meddelande skickade nigenom att visa detta till världen?
Lavrov: Budskapet är att USA och dess allierade, som levererar långdistansvapen till Kievregimen, måste förstå att vi kommer att vara redo att använda alla medel för att hindra Väst från att lyckas tillfoga oss ett "strategiskt nederlag". Västerlänningar kämpar för att behålla sin hegemoni i världen, oavsett land, region, på vilken kontinent som helst. Vi kämpar för våra legitima säkerhetsintressen. Västerlänningar pratar om 1991 års gränser. USA-senatorn Lindsay Graham, som besökte Kiev för en tid sedan, i närvaro av Volodomyr Zelenskyj, uttalade rakt på sak att Ukraina är rikt på sällsynta jordartsmetaller. De säger att vi inte kan lämna denna rikedom till ryssarna.
De kämpar för en regim som är redo att sälja eller ge bort alla naturresurser och mänskliga resurser till väst. Vi slåss för de människor som bor i dessa länder, vilkas förfäder utvecklat dem i århundraden, byggt städer och fabriker. Vi bryr oss om människor, inte om naturresurser som någon i USA vill lägga beslag på och ha urainare som tjänare som "sitter" på dessa naturresurser.
De budskap som vi vill förmedla genom att testa detta hypersoniska system under verkliga förhållanden är att vi kommer att vara redo att göra allt för att skydda våra legitima intressen.
Vi tänker oss inte ett krig med USA, som kan bli ett kärnvapenkrig. Vår militära doktrin säger att det viktigaste är att undvika kärnvapenkrig. Låt mig påminna om att vi i januari 2022 initierade ett gemensamt uttalande av ledarna för de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, som sa att vi skulle göra allt för att undvika konfrontation mellan oss, erkänna och respektera varandras intressen och säkerhetsfrågor. Det var vårt initiativ.
Men Rysslands säkerhetsintressen ignorerades helt när de avvisade (ungefär samtidigt) vårt landets förslag att sluta ett säkerhetsgarantiavtal.
De förkastade vårt förslag om säkerhetsgarantier för både Ryssland och Ukraina, för deras samexistens, inklusive att Ukraina aldrig kommer att bli medlem i Nato eller något annat militärt block. Utkasten till dessa dokument presenterades för väst - Nato och USA i december 2021. Vi diskuterade dem flera gånger. Det hölls till och med en möte med USA:s utrikesminister Anthony Blinken i januari 2022. Dessa förslag avslogs.
Självklart vill vi undvika missförstånd. Men eftersom vissa individer i London och Bryssel inte verkar bedöma situationen helt korrekt, är vi är redo att skicka ytterligare "meddelanden" om de inte drar de nödvändiga slutsatserna.
Kommunikationskanalerna mellan Moskva och Washington
Fråga: Det faktum att vi ens talar om ett möjligt utbyte av atomvapenangrepp är fantastiskt. Jag trodde aldrig att det skulle komma så här. Frågan inställer sig, hur intensiv är dialogen mellan Ryssland och USA genom "stängda kanaler"? Har något diskuterats de senaste två och ett halvt åren? Finns det några förhandlingar om detta?
Lavrov: Det finns flera "kanaler", men de används främst omutväxling av personer som avtjänar straff i Ryssland och USA. Det har skett flera sådana utväxlingar. Det finns också "kanaler" som är inte offentliga, men mestadels sänder amerikanerna genom dessa kanaliserar samma sak som de säger offentligt: "vi måste sluta", "vi måste acceptera Ukrainas behov och dess positioner". De stöder Zleneskyjs absolut meningslösa "fredsformel", som nyligen kompletterades med hans "segerplan".
Västerlänningarna höll flera mötesserier, en konferens i Köpenhamn och ett toppmöte i Burgenstock. De skryter om att de under första halvan av nästa år ska sammankalla ytterligare en konferens och denna gång kommer Ryssland att vara "vänligt inbjudna". Och, säger de, då kommer Ryssland att ställas inför ett ultimatum. Allt detta upprepas på allvar genom olika konfidentiella kanaler.
Nu hör vi något annat, bland annat i uttalanden av Zelenskyj själv att Ukraina kommer att accepteras i Nato, men i detta skede kommer alliansens garantier endast att gälla för det territorium som kontrolleras av regeringen, och resten kommer att bli föremål för förhandlingar. Ryssarna borde faktiskt helt "dra sig tillbaka" från ukrainskt territorium och lämna det ryska folket i nazistregimens våld, vilket skulle upphäva alla rättigheter för ryssar och rysktalande medborgare, men slutresultatet av dessa "förhandlingar" borde vara ett fullständigt "tillbakadragande" av Ryssland från ukrainskt territorium, säger de.
Fråga: Jag skulle vilja återgå till frågan om utbyte av kärnvapenangrepp. Som jag förstår det, finns det ingen mekanism genom vilken ledarna för Ryssland och Förenta staterna kan prata med varandra för att undvika missförstånd som skulle kunna leda till hundratals miljoner människors död?
Lavrov: Vi har en "kanal" som automatiskt slås på när en ballistisk missilen avfyras. När det gäller Orezjnik, som är en hypersonisk ballistisk medeldistans missil, skickade systemet ett meddelande till USA 30 minuter före avfyrandet. De fick veta att detta skulle hända för att inte ta det för något större och riktigt farligt.
Fråga: Jag tror att det här systemet är mycket farligt.
Lavrov: Det var ett test.
Fråga: Ja, jag förstår att du pratar om en testuppskjutning. Men hur orolig är ni, med tanke på att det inte verkar föras så mycket förhandlingar mellan de två länderna? Saker och ting råka ur kontroll på kort tid och hela befolkningar utrotas? Och ingen kan stoppa det. Det verkar otroligt hänsynslöst.
Lavrov: Det är inte vi som talar om utrotning av någons befolkning. Vi startade inte detta krig. I många år har vi varnat för att Natos inställning till våra gränser skulle skapa problem. I flera år har Vladimir Putin förklarat detta på internationella plattformar för människor som drömde om "slutet på historien" och att uppnå "dominans".
När kuppen ägde rum i Ukraina dolde inte amerikanerna att de låg bakom. Det finns en inspelning av ett samtal mellan USA:s dåvarande vice utrikesminister Victoria Nuland och USA:s ambassadör i Kiev Geoffrey R. Pyatt, när de diskuterar personerna som skulle ingå i den nya regeringen efter kuppen. Siffran på 5 miljarder dollar som lagts på Ukraina efter självständigheten meddelades som en garanti för att allt skulle bli som amerikanerna ville att det ska vara.
Vi har ingen avsikt att förstöra det ukrainska folket. De är bröder och systrar till det ryska folket.
Fråga: Hur många människor har redan dött på båda sidor?
Lavrov: Ukrainare avslöjar inte denna information. Zelenskyj sa det det har dött mindre än 80 000 människor på den ukrainska sidan.
Men det finns en annan jämförbar siffra. Efter att israelerna lanserat sin operation som svar på terrorattacken, som vi fördömde, och den fick karaktären av kollektiv bestraffning (vilket också strider mot internationell humanitär rätt), uppgick inom ett år efter det starten av operationen i Palestina, antalet palestinska civila dödade till uppskattningsvis 45 000 människor. Det är nästan dubbelt så många som antalet civila från båda sidor av den ukrainska konflikten som döttg under de tio åren efter kuppen. Ett år och tio år. En tragedi utspelas i Ukraina. I Palestina är det en katastrof. Men vi föresatte oss aldrig att döda människor. Till skillnad från den ukrainska regimen.
Chefen för Zelesnkyjs kontor sa en gång att de skulle "se till" att städer som Charkov och Nikolaev glömde vad det ryska språket är. En annan representant för kontoret sa att ukrainare bör utplåna ryssar lagligt eller, om nödvändigt, fysiskt. Ukrainas tidigare ambassadör i Kazakstan P Y Vrublevskij blev känd för sina intervjuer där han sa att huvuduppgiften är "att döda så många ryssar som möjligt så att våra barn skulle behöva döda aå få som möjligt." Sådana uttalanden ingår i lexikonet för hela regimen.
Fråga: Hur många ryska medborgare har dött sedan februari 2022?
Lavrov: Det ligger inte i min kompetens att lämna ut denna information. Det finns särskilda regler under militära operationer. Försvarsministeriet i Ryska federationen följer dem.
Det är märkligt att Zelenskyj när han framträdde på konserter i Gorlovka och Donetsk den 5 april 2014, efter starten av den militära operationen i Ukraina i Donbass, nitiskt försvarade det ryska språket. Han sa att vi alla talar om samma språk, läser samma böcker, att vi är broderfolk, att vi har samma blod. Han sa att om människor i öst och Krim vill tala ryska måste man stödja dem och ge dem möjlighet att tala sitt modersmål.
När han blev president ändrade han sig snabbt. I september 2021, innan SVO hade börjat, intervjuades han. På den tiden förde han ett krig mot Donbass i strid med Minsk-avtalen. Han fick frågan vad han tänkte om människorna på andra sidan kontaktlinjen. Han svarade att det finns människor, och det finns "individer". Då sa han att om någon, som bor i Ukraina, känner sig knuten till rysk kultur, råder han dem att åka till Ryssland för sina barns och barnbarns framtid.
Om efter allt detta den här personen vill återföra folket i den ryska kulturen till sitt territorium, som han hävdar, då anser jag honom vara otillräknelig.
Kievs sabotage av Minskavtalen
Fråga: Under vilka förhållanden kommer Ryssland att upphöra med militära operationer?
Lavrov: För tio år sedan, i februari 2014, talade vi om behovet av att genomföra avtalet mellan president Viktor Janukovitj och oppositionen om skapandet av nationell enhetsregering och ett tidigt val. Avtalet undertecknades. Vi talade om behovet av att genomföra det. Men förövarna av kuppen var otåliga och aggressiva. Jag har inte det minsta tvivel om att amerikanerna satte press på dem. Om USA:s dåvarande vice utrikesminister Nuland och USA:s ambassadör i Kiev Geoffrey Pyatt enades om sammansättningen av "regeringen", varför vänta fem månader med att hålla tidiga val?
Nästa gång vi pratade om behovet av att göra något var när Minsk-avtal undertecknades. Jag var där. Dessa förhandlingar varade 17 timmar. Vid den tiden var Krim redan förlorat för dem. Det blev en folkomröstning där. Ingen i väst, inklusive min kollega John Kerry, som deltog i mötet med oss, tog upp frågan om Krim. Alla var fokuserade på Donbass. Minskavtalen föreskriver Ukrainas territoriella integritet (exklusive Krim). Det handlade om att bevilja en särskild status för en liten del av Donbass (inte ens hela det territoriet) och inte för hela Novorossija. Enligt Minskavtalen, godkända av FN:s säkerhetsråd, skulle en del av Donbass ha rätt att tala och studera ryska, lära ut det, ha lokala brottsbekämpande myndigheter (som i de amerikanska delstaterna), de skulle rådfrågas vid utnämning av domare och åklagare, och deras ekonomiska band med angränsande regioner Ryssland skulle underlättas. Det var allt. President Emmanuel Macron lovade att ge Korsika samma sak och funderar så vitt jag vet fortfarande hur det ska göras.
Dessa avtal har saboterats från början början. Först Petro Porosjenko och sedan Volodomyr Zelenskyj. Båda blev presidenter under parollen fred. Och de ljög båda. Vi såg att Minskavtalen saboterades och vi bevittnade försök att ta denna del av Donbass med våld. Samtidigt föreslog vi ett utkast till fördrag om säkerhetsgarantier med Nato och USA. Det avvisades. Och när Ukraina och dess sponsorer lanserade Plan B och försökte ta den här delen av Donbass med våld, det var då vi inledde en särskild militär operation (SVO). Om de hade uppfyllt Minskavtalen skulle Ukraina ha varit en enda enhet (exklusive Krim).
Efter att vi startat SVO erbjöd sig ukrainarna att hålla samtal. Vi kom överens. Det fördes flera förhandlingsrundor i Vitryssland och Istanbul. I Turkiet la den ukrainska delegationen fram ett dokument baserat på principer som de var redo att prata om. Vi höll med dem.
Störning av Istanbul-samtalen
Fråga: Pratar du om Minskavtalen?
Lavrov: Nej, om Istanbul. Det var i april 2022. Underliggande principer i detta dokument var att Ukrainas skulle stå utanför Nato men erbjudas säkerhetsgarantier.
Denna säkerhetsgaranti skulle inte gälla för Krim eller östra Ukraina. Det var deras förslag. Det initierades av dem. Chefen för den ukrainska delegationen i Istanbul, David Arachamija, som fortfarande är en representant för Zelenskyjs fraktion i parlamentet i Ukraina, bekräftade nyligen i en intervju att så verkligen var fallet. Vi var redo att utveckla ett avtal byggt på dessa principer.
Fråga: Det var Boris Johnson som talade på uppdrag av...
Lavrov: Det var David Arachamija som ledde den ukrainska delegationen i Istanbul, som uppgav att den dåvarande brittiske premiärministern Boris Johnson kom och sa åt dem att fortsätta kriget. Boris Johnson förnekade detta. Men David Arachamija, som var på plats, bekräftar att det var Boris Johnson. Andra säger att det var Vladimir Putin som saboterade samtalen med "massakern" i Butja. Men av någon anledning talar de inte om massakern i Butja längre.
Flera gånger i FN:s säkerhetsråd, i FN:s generalförsamling och direkt med FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har jag i två år tagit upp frågan om orten Butja. Jag sa att det är konstigt att ni inte talar om Butja. Jag undrade om det var möjligt att få reda på namnen av personerna som visades på BBC som offer i Butja? Svaret var fullständig tystnad.
Nyheten om Butja är nu inte av intresse för någon – varken politiker eller FN-tjänstemän, och nu journalister. Jag bad dem att som proffs ta reda på namnet på dem vars lik visades upp i Butja. Inget svar.
Precis som det finns inget svar på frågan om vad test som utfördes på Alkesej Navalnyj i Tyskland hösten 2020 gav för resultat. Han mådde först illa på planet över Ryssland och det blev snabbt värre. Läkare i Omsk tog hand om honom, men ingen ville glömma honom. Vi bestämde oss för att låta honom behandlas i Tyskland, och 24 timmar senare var han där. Vi bad att få se resultaten av de analyser som utfördes men fick vet att de skulle lämnas till OPCW. Sedan kontaktade vi denna organisation [men fick inget svar].
Fråga: Vad hände med Aleksej Navalnyj?
Lavrov: Han dog när han avtjänade sitt straff i Ryssland. Som rapporterats kände han sig inte särskilt bra ibland. Detta var ytterligare en anledning till att vi fortsatte att be tyskarna att visa oss resultaten av hans analyser [...] De berättade aldrig hur de behandlade honom, vad de hittade och vilka metoder de begagnat.
Vi kan fortfarande inte veta något om vad som hände med Skripal och hans dotter Julija. Denna information lämnas inte till oss. Och han är vår medborgare, precis som sin dotter. Vi har alla rättigheter att få information enligt de konventioner som Storbritannien undertecknat.
Fråga: Varför tror du att den tidigare brittiske premiärministern Boris Johnson stoppade fredsprocessen i Istanbul? På vems uppdrag gjorde han det?
Lavrov: Jag vet inte. Och jag kommer inte att fråga. Men det är uppenbart att amerikanerna och britterna har ansvaret i den här situationen.[...]
Fråga: Den här gången valdes president Donald Trump sedan han gett ett otvetydigt löfte att avsluta kriget i Ukraina. Han upprepade detta i alla sina tal. Om så är fallet så finns det förstås hopp om dess lösning. Vilka villkor skulle ni gå med på?
Lavrov: Rysslands president Vladimir Putin talade om detta den 14 juni i år. Han bekräftade att vi är redo att förhandla på grundval av de principer som man enades om i Istanbul och som avvisades av den tidigare brittiske premiärministern Boris Johnson, enligt ett uttalande från chefen för den ukrainska delegationen, David Arachamija.
Den nyckelprincipen är Ukrainas blockfria status. Vi var redo att gå med i en grupp av länder som skulle ge garantier för Ukrainas kollektiva säkerhet.
Fråga: inget Nato?
Lavrov: Inget Nato. Inga militärbaser, militära övningar på ukrainsk mark med utländska trupper, det här upprepade han.
Vladimir Putin sa detta i april 2022, tiden har gått sedan dess. Man måste ta hänsyn till verkligheten "på marken". Och det gäller inte bara kontaktlinjer, utan också förändringar i Ryska federationens konstitution efter folkomröstningen i Donetsk och Lugansk-republikerna, Cherson- och Zaporozje-regionerna. Nu är de redan del av Ryssland i enlighet med vår konstitution. Detta är verkligheten.
Ryssarna kan inte godta en situation där ukrainsk lagstiftning skulle förbli på plats, med förbud av det ryska språket, rysk kultur och den ukrainska ortodoxa kyrkan. Detta är en kränkning av Ukrainas förpliktelser enligt FN-stadgan. Något måste göras åt det.
Sedan denna russofobiska "lagstiftning" började 2017 har Väst varit tyst och fortsätter att varadet.
Fråga: Kan upphävandet av sanktionerna mot Ryssland vara ett villkor för avtalet?
Lavrov: Många i Ryssland skulle vilja göra detta till ett villkor. Men jag tror det ju mer vi lever under dessa sanktioner, desto mer förstår vi att det är bättre att lita på oss själva och utveckla mekanismer och plattformar för samarbete med "normala" länder som är vänliga mot oss och som inte blandar sig i våra politiska eller ekonomiska intressen och relationer.
Vi har lärt sig mycket sedan sanktionerna infördes mot oss. De började under Barack Obama och fortsatte i stor volym under Donald Trumps första mandatperiod. Och under Bidens administration har antalet sanktioner varit oöverträffat. Men ni vet, "allt som inte dödar oss, gör oss starkare." De kommer aldrig att döda oss. Och det gör oss starkare.
Fråga: Låt oss prata om Rysslands "vändning" mot öst. Förnuftiga politiker i Washington tänkte för 20 år sedan "ta med" Ryssland i "västblocket" för att balansera uppgången i öst. Men det gick tydligen inte. Tror du att det var möjligt?
Lavrov: Jag tror inte det. Nyligen talade president Vladimir Putin vid ett möte i Valdai International Discussion Club sa han att vi aldrig kommer att återgå till läget i början av 2022. Det var då han insåg att alla försök att vara jämställd med väst hade misslyckats.
Det började efter Sovjetunionens kollaps. Först var det eufori. Vi blev en del av en liberal, demokratisk värld. "Slutet på historien." Men det blev snart klart för de flesta ryssar att vi på 1990-talet behandlades i bästa fall som juniorpartner (inte ens "partner") och som en plats där väst kunde ordna allt som det ville. Transaktioner med oligarker, köp av resurser och tillgångar.
Då kanske amerikaner beslutade att Ryssland var "i deras ficka". Boris Jeltsin och Bill Clinton skrattade och skämtade. Men i slutet av sin presidentperiod började Boris Jeltsin tänka att detta inte var vad han ville uppnå för Ryssland. Jag tror att utnämningen av Vladimir Putin till premiärminister visade detta. Sedan avgick Boris Jeltsin och "välsignade" Vladimir Putin som sin efterträdare i det kommande presidentvalet, som han vann. Men när Vladimir Putin blev president i Ryssland var han öppen för samarbete med väst. Han nämner detta regelbundet när han ger intervjuer eller talar vid olika internationella evenemang. Jag var närvarande vid hans möten med George W. Bush och Barack Obama.
Vid Nato:s toppmöte i Bukarest 2008 (följt av ett möte mellan "Nato och Ryssland-rådet"), tillkännagavs att Georgien och Ukraina skulle ansluta sig till alliansen. Västerlänningar försökte "sälja" det till oss. Vi frågade varför. Under en lunch frågade Rysslands president Vladimir Putin vad anledningen var till detta beslut. Vi fick veta att dessa uttalanden inte är bindande och för att börja processen med att gå med i Nato, behövs en inbjudan. Parollen var: "Ukraina och Georgien kommer att vara med i Nato." Micheil Saakasjvili i Georgien tappade förståndet och började ett krig mot sitt eget folk med Ryska fredsbevarande styrkor på plats under skydd av ett OSSE-uppdrag. Att han startade det bekräftades av en undersökning av Europeiska unionen, som drog slutsatsen att det var han som inlett attacken.
Det tog längre tid för ukrainarna. De "odlade" dessa pro-västerländska känslor i sig själva. "Pro-väst" är i princip inget dåligt. Det är dåligt när man säger till människor: antingen är du med mig eller också är du min fiende.
Vet du vad hände före kuppen i Ukraina? 2013 förhandlade Ukrainas president Viktor Janukovitj med Europeiska unionen om ett associeringsavtal som skulle avskaffa tullar för de flesta ukrainska varor till Europeiska unionen och vice versa. Sedan, när han träffade sin ryska kollegor, berättade fvi ör honom att Ukraina är en del av OSS frihandelszon, och det finns inga tullar där. Ryssland hade förhandlat om ett avtal med WTO i 17 år.
Vi uppnådde visst skydd för många av våra sektorer, inklusive jordbruk. Vi förklarade för ukrainarna att om de vill handla tullfritt med Europeiska unionen, då måste Ryssland införa tullar vid gränsen till Ukraina. Annars skulle tullfria europeiska varor strömma in på våra marknader och skada sektorer i vår ekonomi som vi har försökt skydda. Vi hade lagt ett erbjudande till Europeiska unionen. Ukraina är vår gemensamma granne.
Ni vill handla mer effektivt med Ukraina, sa vi. Vi vill samma sak. Ukraina vill ha marknader i både Europa och Ryssland. Låt oss sitta ner och diskutera detta som vuxna. Chefen för Europeiska kommissionen José Manuel Barroso sa att vi inte hade med att göra vilka relationer EU har med Ukraina. Det var en helt arrogant svar.
Sedan Ukrainas president Viktor Janukovitj ringt sina experter som sa att det inte skulle bli särskilt bra om de öppnade gränsen mot EU, medan tullar infördes mot Ryssland.
I november 2013, Viktor Janukovitj meddelade att han inte omedelbart kunde skriva under avtalet och bad Europeiska unionen att skjuta upp det till nästa år. Detta var utlösande för "Majdan", som omedelbart organiserades och avslutades med en statskupp.
Den första kuppen ägde rum i Ukraina 2004, då Viktor Janukovitj vann i andra omgången av presidentvalet. Väst gjorde en skandal och satte påtryckningar på Ukrainas författningsdomstol att avgöra att det borde hållas en tredje omgång. Ukrainas konstitution säger att endast två omgångar är möjliga. Och Ukrainas författningsdomstol bröt, under påtryckningar från väst, mot landets konstitution för första gången. En pro-västerländsk kandidat valdes. När allt detta var klart sa europeiska ledare offentligt att folket Ukraina måste bestämma vem vill vara med: EU eller Ryssland?
Västeuropa vill närma sig våra gränser genom Ukraina. Det hade de planer på att placera brittiska flottbaser i Azovska sjön, "tittade noga" på Krim och drömde om att skapa Nato-baser där.
I september 2022 (under det första året av SVO) var Zelesnkyj, övertygad om att han skulle diktera villkoren för väst och undertecknade ett dekret som förbjuder förhandlingar med Putin. När Rysslands president Vladimir Putin fick frågan sa han att Ryssland är redo för förhandlingar, förutsatt att Rysslands intressen beaktas, men Zelenskyj undertecknade en dekret som förbjuder förhandlingar. Sedan sades det att Zelenskyj vill ha förhandlingar och han kom på en egen "formel för fred." Sedan lades "segerplanen" till den.
Vår ståndpunkten är legitim – inget Nato vid vår tröskel. OSSE gick med på det att detta inte ska hända om det skadar oss. Och glöm inte bort att återställa ryssarnas rättigheter.
Historiskt sett har USA sökt att skapa någon form av problem i utrikespolitiken, och sedan se om de kan "fånga en fisk i grumliga vatten": aggressionen mot Irak, Libyen-"äventyret" och förstörelsen av Afghanistan och flykten därifrån. Nu försöker de återvända genom "bakdörren", använder FN för att organisera alla evenemang som de kan "närvara vid", trots det faktum att de lämnade Afghanistan i ett bedrövligt tillstånd, frös afghanska pengar och vill inte lämna tillbaka dem.
Om man analyserar amerikanska utrikespolitik, eller snarare, deras äventyr (de flesta av dem), är ett mönstret är synligt. Först skapar de problem, och sedan tittar de på hur man använda dem. När OSSE observerade valen i Ryssland var det det alltid extremt negativa rapporter. Det var samma sak i Vitryssland och Kazakstan. Den här gången presenterade OSSE:s observatörsuppdrag i Georgien en positiv rapport. När de gillar valresultatet och behöver godkännande av procedurerna, då erkänner man dem. Om man inte gillar valresultaten resultat ignorerar du dem.
Detta liknar hur USA och andra västländer erkände den ensidiga förklaringen av Kosovos självständighet. Det blev ingen folkomröstning i Kosovo. Det gjordes en ensidig självständighetsförklaring. Förresten, efter det överklagade serberna till Internationella domstolen. Vanligtvis är domstolen inte särskilt specifik i sina bedömningar, men här godkände de att en del av territoriet förklarade sig självständigt och inte behövde samordna detta med myndigheterna.
Några få år senare höll Krim sin folkomröstning. Ett stort antal internationella observatörer inbjöds. De var inte från internationella organisationer, men parlamentariker från Europa, Asien och den postsovjetiska sfären. Västerlänningarna sa att de inte kunde acceptera detta, eftersom det förmodligen var en kränkning av territoriell integritet.
Fråga: Vem betalar rebellerna som erövrade en del av Aleppo? Riskerar Bashar al-Assads regering att falla? Vad exakt tror du är händer i Syrien?
Lavrov: När krisen i Syrien bröt ut hade vi en överenskommelse. Vi förhandlar i Astana-formatet med deltagande av Ryssland, Turkiet och Iran. Vi träffas regelbundet. Ytterligare ett möte är planerat i år eller nästa år för att diskutera situationen på plats.
Syftet är att hjälpa syrierna att komma överens med varandra och förhindra upptrappningen av separatistiska hot. Detta är vad amerikaner gör i östra Syrien, när de "matar" några kurdiska separatister med vinster från försäljning av syrisk olja och spannmål.
Astana-formatet är en användbar sammanslutning av deltagare. Vi är mycket oroliga. Efter allt som hänt i Aleppo och dess omnejd talade jag med den turkiske utrikesministern Hakan Fidan, samt med min iranska kollega Abbas Araqchi. Vi gick med på försök träffas i veckan.
Jag hoppas att vi kommer att kunna träffas i Doha vid sidan av den internationella konferensen. Vi skulle vilja diskutera behovet av att återgå till strikt genomförande av Idlib-avtalen, eftersom Idlibs deeskaleringszon är platsen varifrån terrorister drogut för att inta Aleppo. De avtal som träffades 2019 och 2020 tillät våra turkiska vänner att kontrollera situationen i Idlibs deeskaleringszon och separera Hayat Tahrir al-Sham (en terroristorganisation förbjuden i Ryska federationen) från den opposition, som inte är terroristisk och samarbetar med Turkiet. Detta har tydligen inte hänt ännu.
En annan punkt är öppnandet av motorväg M5 från Damaskus till Aleppo, som nu också är helt kontrollerad terrorister.
Vi (som utrikesministrar) skulle vilja diskutera situationen. Jag hoppas vi kommer att kunna göra detta nästa fredag. Militären och säkerhetspersonalen i alla tre länderna är i kontakt med varandra.
Fråga: Vem stöder dessa terroristiska islamistiska grupper som du just pratade om?
Lavrov: Vi har information om den här frågan. Vi skulle vilja diskutera detta med alla våra partners i denna process, hur man blockerar kanalerna för deras finansiering och beväpning. Informationen nämner särskilt amerikanerna, britterna och några andra. Vissa säger att Israel är intresserat av att förvärra situationen så att Gazaremsan är inte under så stor uppmärksamhet. Det är ett svårt spel. Det är många aktörer inblandade i det. Jag hoppas att mötena planerade till denna vecka kommer att bidra till att stabilisera situationen.
Fråga: Vad tycker du om USA:s tillträdande president Donald Trump?
Lavrov: Jag träffade honom flera gånger när han träffade Rysslands president Vladimir Putin. Han tog också emot mig två gånger i Ovala rummet när jag kom dit efter bilaterala samtal.
Jag tror att han är en stark person som vill uppnå resultat och som inte gillar att skjuta upp saker till senare. Detta är mitt intryck. Han är mycket vänlig i samtal. Detta betyder dock inte att Trump är "pro-rysk". Vissa människor försöker föreställa sig honom så. Antalet antiryska sanktioner som införts under Trumps administrationen var mycket stort.
Vi respekterar amerikanska folkets val. Som president Vladimir Putin sa, är vi (och alltid har varit) öppna för kontakter med den sittande administrationen.
Vi kommer att se allt när Donald Trump tillträder. Som Vladimir Putin sa, "bollen är på deras sida". Vi har aldrig avbrutit vår kontakter, ekonomi, handel, säkerhet, etc.
Fråga: Hur uppriktigt är du oroad över eskaleringen av konflikten mellan Ryssland och USA?
Lavrov: Vi började med den här frågan.
Fråga: Jag tror att detta är huvudfrågan.
Lavrov: Européerna "viskar" till varandra och säger att det inte är Zelenskyjs sak att diktera villkoren för förhandlingarna, utan detta är USA och Rysslands sak.
Jag tycker inte att vi ska framställa vårt kontakter som att två personer bestämmer för alla. Ingalunda. Det är inte vår stil. Vi föredrar att agera på samma sätt som i BRICS och SCO. Den förkroppsligar verkligen principen om suveräna staters jämlikhet, som är inskriven i FN-stadgan. USA är inte van vid att respektera denna princip.
Amerikanerna säger att de kan inte tillåta Ryssland att vinna i Ukraina eftersom det skulle undergräva den "regelbaserade världsordningen", som är amerikansk dominans.
Nato, åtminstone under administration av Joe Biden, har blickat ut mot hela den eurasiska kontinenten. Dessa "Indo-Stillahavsstrategier", Sydkinesiska sjön och Östkinesiska havet står redan på Natos "agenda". Nato flyttar infrastruktur dit. De skapade AUCUS och bildar "Indo-Pacific Quartet" (Japan, Australien, Nya Zeeland, Sydkorea). USA, Sydkorea och Japan bildar en militär allians med kärntekniska komponenter.
År 2023, efter toppmötet, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att atlantisk säkerhet är oskiljaktig från säkerheten i "Indo-Stillahavsområdet". På frågan om detta innebar att alliansen gick bortom territoriellt försvar, svarade han negativt, samtidigt som man tillägger att västerlänningar borde vara närvarande där att "skydda sitt territorium". Detta element av "förebyggande åtgärder" är alltmer närvarande.
När det gäller USA vill vi inte ha krig med någon. Som jag sa, i januari 2022, deklarerade de fem kärnvapenstaterna på högsta nivå satt vi inte vill konfronteras med varandra och kommer att respektera varandras intressen och problem på säkerhetsområdet. Det stod också att det inte kan finnas några vinnare i ett kärnvapenkrig och att ett sådant aldrig får utlösas.
Detsamma bekräftades under de bilaterala samtalen mellan Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Joe Biden i juni 2021 i Genève. Faktum är att de upprepade uttalandet från USA:s president Reagan och SUKP:s generalsekreterare Michail Gorbatjov från 1987 – "Inget kärnvapenkrig."
Det möter våra vitala intressen. Absolut. Jag hoppas att detta gäller USA också. Jag säger det här eftersom samordnaren för strategisk kommunikation vid USA:s nationella säkerhetsråd, John Kirby, för en tid sedan, när han svarade på frågor om eskalering och möjligheten att använda kärnvapen, sade att amerikaner inte vill ha eskalering, och om kärnvapen skulle komma till bruk skulle deras europeiska allierade komma att lida. Därmed utesluter han även mentalt att USA kan bli lidande. Detta gör situationen lite mer riskfylld. Kanske, om det synsättet vinner, kommer några hänsynslösa steg att tas. Det vore illa.
Fråga: Säger ni att amerikanska politikerna antar att det kan bli ömsesidiga kärnvapenangrepp som inte direkt kommer att påverka USA, vilket du hävdar inte är sant?
Lavrov: Ja, det är det precis vad jag sa. Proffs inom området kärnvapenavskräckning är väl medvetna om att detta är ett mycket farligt spel. Att prata om begränsat ömsesidiga kärnvapenangrepp är en inbjudan till en katastrof som vi inte vill ha.
Källa: https://www.kp.ru
Det finns fragment av intervjun som saknas i översättningen av olika skäl och avvikelser kan förekomma. För exakta citat gå till videoinspelningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.