Inte ens på EU-toppmötet kunde Ukrainas president Zelenskyj sälja sin "segerplan". Han hotade då med att Ukraina ska skaffa sig kärnvapen, rapporterar Lost in EU.
Det är ett hot som västvärlden har anledning att ta på allvar.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs "segerplan" gör inga framsteg, skriver Eric Bonse i Lost in EU. Vid EU-toppmötet i Bryssel på torsdagen gjorde förbundskansler Olaf Scholz klart att han inte kommer att ändra sin ståndpunkt och kommer inte att tillmötesgå Zelenskijs krav.
Zelenskyj vill inte bara ha snabbare Nato-anslutning. Han efterlyser också långskjutande tyska Taurus kryssningsmissiler för att attackera Moskva och andra avlägsna mål.
Men Scholz fortsätter att avvisa detta. "Ni vet Tysklands ståndpunkt i dessa frågor. Ingenting kommer att förändras”, sa han i Bryssel.
Zelenskyj skärpte sedan tonen.
“ Vilken utväg har vi? Antingen kommer Ukraina att ha kärnvapen eller så måste vi vara med i någon allians ”, sa han vid en presskonferens efter sitt möte med ledarna.
Deltagarna tolkade detta som ett indirekt hot för att tvinga fram NATO-medlemskap. Föga överraskande har Zelenskyj förklarat att hans avsikt är att framtvinga "fred genom hot".
Men hoten riktas faktiskt inte mot Ryssland - utan mot Tyskland och USA, som blockerar Ukrainas Nato-anslutning...
Under en avstickare till Nato-högkvarteret försökte Zelenskyj lugna reportrar. "Vi gör inga atombomber ", förklarade han.
Men det är inte heller ett helt tomt hot. Ukraina hade mängder med kärnvapen på Sovjettiden. Dessa avvecklades i enlighet med Budapest-memorandumet. Missilerna flyttades till Ryssland och Ukraina förklarades kärnvapenfritt och neutralt.
Sedan landet slog in på sin nationalistiska kurs 1991, en kurs som blivit alltmer extrem genom flera kupper, har det funnits propåer om att landet ska skaffa kärnvapen igen. Kunskaperna finns utan tvekan i landet och enligt en beräkning som gjordes på 90-talet skulle det bara kosta några tiotals miljarder dollar att bygga ett ukrainskt kärnvapen.
Bränslet från alla Ukrainas kärnreaktorer kan teoretiskt användas för att producera plutonium av vapenkvalitet.
Dessutom finns i staden Zjovti Vody, Dnepropetrovskregionen, den största producenten av naturligt uran i Europa.
Nu har Ukraina inte den industriella potentialen för kärnvapenutveckling, men man har stor kompetens på området.
Charkovinstitutet
för fysik och teknologi, som fortfarande är verksamt idag och har
status som ett nationellt vetenskapligt centrum, är redo att bli en
vetenskaplig bas. Institutet har en stark kärnfysisk skola ända sedan
1930-talet då den blivande Nobelpristagaren Lev Landau arbetade där.
Bärraketer
för kärnvapen lär inte heller vara ett stort problem, eftersom
Juzjmasj-fabriken i Dnepropetrovsk tillverkade interkontinentala
missiler på sovjettiden.
Stefan Lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.