Sanktionerna mot Ryssland olagliga?

Otto Schily, inrikesminister (SPD), 1998-2005, ifrågasätter lagligheten i sanktionerna mot Ryssland

Det är inte längre kontroversiellt att påstå att EU:s sanktioner mot Ryssland inte ger önskad effekt. Men nu ifrågasätts även deras laglighet.

Enligt framstående tyska advokater är delar av de europeiska sanktionerna mot Ryssland oförenliga med konstitutionella principer.

Straffåtgärderna inkräktade ibland på de grundläggande rättigheterna i otillåten utsträckning, enligt ett brev som undertecknats av bland annat den tidigare federala inrikesministern Otto Schily och nästan ett dussin advokatkolleger.

Familjemedlemskap är nu en möjlig orsak till EU:s sanktioner. "Rådet har därmed infört en befogenhet i EU-rätten som bara kan beskrivas som "familjeansvar", står det i brevet. Det vill säga EU tar sig rätten att svartlista inte bara en namngiven politiker eller affärsman utan även dennes familj och släktingar.

Advokaterna kritiserar också att EU håller fast vid straff även efter att de har avvisats av domstolarna. EU-staterna har satt upp nya kriterier för detta, vilket möjliggör "sanktioner genom bakdörren".

Kritiken lät vänta på sig. EU har infört sanktioner mot mer än 2 000 individer och enheter – men har inte funnit det nödvändigt att se över lagligheten av sina straffåtgärder.

Det handlar inte längre bara om reseförbud och frysningar av tillgångar för Putin-anhängare och oligarker.

Snarare för EU – tillsammans med USA – ett verkligt ekonomiskt krig mot Ryssland. Européerna ingriper massivt i äganderätten, vilket oroar både advokater och finansexperter. Nyligen har de till och med gått över till så kallade sekundära sanktioner, mot länder som inte gjort något fel, men i något avseenden upprätthåller nromala relationer med Ryssland. Tidigare har EU dömt ut sekundära sanktioner som olagliga.

lostineu.eu