Möte Scholz-Tusk inställt

Så såg det ut i april. Nu vill de inte träffas.

Den polske premiärministern Donald Tusk skulle på torsdagen ta emot det omtalade mediapriset M100 i Potsdam och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz skulle hålla lovtalet för honom. Allt var överenskommet i förväg.

Tills de båda på måndagen lämnade återbud: officiellt på grund av "schemaläggningskonflikter" och "inhemska politiska skyldigheter".

Eftersom det låter som en förevändning tog olika medier snabbt notis. När två regeringschefer ställer in ett symboliskt möte – det handlar trots allt om att hedra Tusks åtagande ”att stärka demokratin, yttrandefriheten och pressfriheten samt europeisk förståelse” – ligger det kanske mer bakom det? 

Anonyma källor berättade för nyhetsportalen "Euractiv" att inställningen var relaterad till bilaterala spänningar över attacken mot gasledningen Nord Stream 2.

Dispyten om rörledningen har förgiftat relationerna i över ett decennium. Tyska utredare anklagade nyligen den polska regeringen för att sabotera gripandet av den misstänkte för explosionen för två år sedan. 

Tusk reagerade odiplomatiskt. De som byggde rörledningarna med Ryssland borde "be om ursäkt och vara tysta" istället för att skylla på Polen. Den snubban träffade den tyska regeringen under Angela Merkel. Den hårda tonen överraskande – särskilt från Tusk, som tog makten från det högernationalistiska regeringspartiet PiS efter åtta år. Man var van vid antitysk retorik från PiS, men de liberalkonservativa ville förbättra relationerna med Berlin. Det talades om en "omstart".

Berlin och Warszawa inledde gemensamma regeringssamråd och blåste nytt liv i Weimartriangeln med Paris. Stödet till Ukrainaborde fungera som ett kitt, liksom den gemensamma proeuropeiska hållningen. Kontroversiella frågor som Tusks förra regerings krav på 1 300 miljarder euro i skadestånd för Tysklands mordiska terror under andra världskriget har tillspetsats.

Men skillnaderna försvann inte med en mer pragmatisk regering i Warszawa, som vissa i Berlin hade hoppats. Tusk röstade emot EU:s migrationspakt. Och även om han inte förväntade sig några fantasisummor i skadestånd, ville han ha ett tydligt tecken på erkännande av Tysklands historiska skuld.

Regeringen i Berlin har beslutat att bygga ett minnesmärke. Men när Scholz erbjöd 200 miljoner euro i kompensation till de överlevande nazistoffren i början av juli, fann även liberala och proeuropeiska kretsar i Polen att detta var skamligt lite.

Den avsedda försvars- och geopolitiska samarbetet har än så länge varit diffust. Tyskland stärker Natos östra flank med ytterligare enheter. Men polackerna satsade på vapenaffärer dessutom främst med USA. Och även om Berlin nu är näst störste supporter av Ukraina är , kvarstår Warszawas misstänksamsamhet mot den tyska "vändpunkten" . Tvisten i trafikljuskoalitionen om finansieringen av stödet till Kiev och Scholz varningar för en upptrappning mot Moskva gör lite för att lätta på Warszawas tvivel på 

Delstatsvalen i Thüringen och Sachsen, som var katastrofala för regeringen i Berlin, har ytterligare ökat de sjudande spänningarna med Polen. Å ena sidan har Scholz sedan dess framfört sina krav på en snabb vapenvila i Ukraina med ny kraft, även till priset av territoriella eftergifter, enligt rapporter i media.

Hotet om att Berlin ska skicka tillbaka alla migranter till grannländerna är "oacceptabelt ur en polsk synvinkel ", sa Tusk på tisdagen. Han kräver i stället mer hjälp av Tyskland att säkra Natos östra gränser, där Tusk anser att Polen ligger hybridkrig med Vitryssland, eftersom det släpper igenom flyktingar till  Polen, flyktingar som Warszawa mestadels dirigerar vidare till Tyskland.

Eftersom kriget i Ukraina går dåligt för Nato, kan flyktingströmmarna därifrån förväntas öka och då blir frågan om vem som ska ta hand om dem allt viktigare.

Källa: Neue Zürcher Zeitung 12/9