 |
| Denna propaganda bild från Puck 1882 visar hur en irländare, en afroamerikan, en veteran från inbördeskriget, en italienare, en fransman och en jude, alla deltar i bygget av en mur mot kineserna. |
Företrädare för USA:s representanthus skryter med att det under en "Kinavecka" i september antagit 25 lagförslag riktade mot Kina.
Det är lagar som syftar till att försvaga Kina och försöker destabilisera kommunistpartiet för att så småningom byta regim.
Lagarna innehåller
* exportkontroller mot Kina som sätter kinesiska företag på en svart lista.
* begränsningar av varje utbyte mellan människor i USA och Kina
* förbud mot all gemensam vetenskaplig forskning
* förbud mot att låta Kina bedriva undervisning om kinesisk kultur och att undervisa i kinesiska språket vid amerikanska universitet
* regler som även tvingar andra länder att ansluta sig till USA
i dess nya kalla kriget mot Kina.
Samtidigt anslår kongressen 1,6
miljarder dollar under fem år till anti-Kina propaganda. Pengarna ska pytsas ut till olika NGO:er, Think-tanks och media som är beredda att demonisera Kina.
Denna lagstiftning antogs med en massiv majoritet av 351 röster mot 36.
Trump-administrationens utrikesminister Mike Pompeo höll 2021 ett historiskt tal på Richard Nixon Library där han i grund och botten uppmanade till att störta den kinesiska regeringen. Han framställde Kinas kommunistiska parti som det största hotet mot frihetsälskande människor runt omkring.
I princip säger dagens utrikesminister Anthony Blinken samma sak. Även CIA-chefen William Burns beskriver Kina som det största hotet till mot USA, åtminstone på sikt (sedan Ryssland nedkämpats).
2021 upprättade
CIA ett särskilt centrum med fokus uteslutande på Kina, det enda lands som förärats en sådan struktur. CIA har sagt att USA:s högsta
prioritet är att destabilisera Kina, och det ska ske inte bara genom att spionera och samla inte in underrättelser, utan också operativt, underströk Pompeo, och med det menas exempelvis mordoperationer (förbudet mot mord på utländska politiska ledare som gällde under Reagan är avskaffat).
USA-kongressen antog de 25 nya lagarna under en s k Kinavecka. I stort sett fick åtgärderna stöd av båda partier. Anti-Kina-politiken är faktiskt en av de få saker som de kan enas om.
En viktig del av anti-Kina-politiken är förstås att försöka stoppa de kinesiska elbilarnas segertåg.
Den s k America Act gör det i princip omöjligt B för kinesiska företag att
exportera elfordon till USA och Biden har redan infört 100%
tullar på kinesiska elfordon.
Men faktum är att de kinesiska elbilarna 2018-23 bara stod för 2 procent av elbilsmarknaden så "hotet" verkade kraftigt överdrivet.
Under Kinaveckan antog kongressen också en lag som begränsar samarbetet med kinesiska
bioteknikföretag. Andra åtgärder riktas mot import av drönare, batterier och routrar. Allt för att försvaga Kina, även med åtgärder som faktiskt skadar USA mer än Kina.
Europa som till stor del har hakat på USA:s antikinesiska vändning verkar inte förstå det långsiktiga syftet. Financial Times kommentator Gideon Rachman tycks chockerad när han upptäckt att USA faktiskt inte bara vill konkurrera med Kina:
Konkurrensen mellan USA och Kina är inte så dålig för många tredjeländer. Nationer som Saudiarabien, Sydafrika, Filippinerna och Brasilien känner att de har större frihet att trotsa antingen Washington eller Peking i ett bipolärt system. Men även för alliansfria finns det avsevärda nackdelar med den växande rivaliteten mellan USA och Kina.
Protektionism och splittring av den globala ekonomin kommer i slutändan att skada ekonomisk tillväxt för alla.
En ny kapprustning är ett slöseri med resurser och ökar risken för ett katastrofalt krig.
Och rivaliteten mellan Kina och USA gör det också mycket mindre sannolikt att de två länderna kommer att arbeta tillsammans i de globala utmaningar som hotar alla - såsom oreglerad artificiell intelligens och oinskränkt global uppvärmning.
Glädjen över ett nytt kallt krig kan vara mycket överdrivet. (FT 16/9)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.