USA bakom maktskiften i Sydasien

Sheikh Hasina (t.v.) och Imran Khan (t.h.), Bangla Deshs respektive Pakistans ledare
har båda störtats från sina ämbeten och anklagar USA för inblandning.

Jeffrey D. Sachs säger att FN bör utreda anklagelserna som Imran Khan och Sheik Hasina har riktat mot Washington. De störtade ledarna för Pakistan respektive Bagla Desh anar USA:s manipulationer bakom maktskiftena.

Imran Khan försmäktar i fängelse, efter en pervers dom, som styrker misstankarna och Sheikh Hasina flydde till Indien efter en våldsam kupp.

Deras allvarliga anklagelser mot USA bör utredas av FN, eftersom om de är sanna, skulle USA:s agerande utgöra ett grundläggande hot mot världsfreden och mot regional stabilitet i Sydasien.

De båda fallen verkar vara väldigt lika. De mycket starka bevisen på USA:s roll i att störta Imran Khans regering höjer sannolikheten för att något liknande kan ha inträffat i Bangladesh.

När det gäller Pakistan träffade Donald Lu, biträdande utrikesminister för Sydasien och Centralasien, Asad Majeed Khan, Pakistans ambassadör i USA, den 7 mars 2022.

Ambassadör Khan skrev omedelbart tillbaka till sin huvudstad och förmedlade Lus varning om att premiärminister Khan hotade förbindelserna mellan USA och Pakistan på grund av Khans "aggressivt neutrala ställning" beträffande Ryssland och Ukraina.

Ambassadörens meddelande den 7 mars citerade biträdande sekreterare Lu enligt följande:

"Jag tror att om misstroendeomröstningen mot premiärministern lyckas kommer allt att bli förlåtet i Washington eftersom Rysslandsbesöket ses som ett beslut av premiärministern. Annars tror jag att det kommer att bli tufft framöver.”

Redan nästa dag vidtog parlamentsledamöter procedursteg för att avsätta premiärminister Khan.

Den 27 mars visade premiärminister Khan upp varningen från USA offentligt och berättade för sina anhängare och allmänheten att USA var ute efter att fälla honom. Den 10 april avsattes Khan från sin post när parlamentet böjde sig för det amerikanska hotet.

Vi vet detta i detalj på grund av ambassadör Khans meddelande, avslöjat av premiärminister Khan och briljant dokumenterad av Ryan Grim från Intercept. Absurt och tragiskt nog försvinner premiärminister Khan i fängelse delvis på grund av anklagelser om spionage, kopplat till att han avslöjat meddelandet.

USA verkar ha spelat en liknande roll i den senaste våldsamma kuppen i Bangladesh. Premiärminister Hasina störtades till synes av studentoroligheter och flydde till Indien när den bangladeshiska militären vägrade hindra demonstranterna från att storma regeringskontoren. Ändå kan det mycket väl finnas mycket mer i berättelsen än vad man kan se med ögat.

Enligt pressrapporter i Indien, hävdar premiärminister Hasina att USA fällde henne.

Specifikt säger hon att USA tog bort henne från makten eftersom hon vägrade att bevilja USA:s militära anläggningar i en region som anses vara strategisk för USA i dess "Indo-Stillahavsstrategi" för att begränsa Kina.

Samma dag som  biträdande sekreterare Lu spelade en huvudroll i att störta premiärminister Khan, 17 maj, besökte han Dhaka för att diskutera USA:s Indo-Stillahavsstrategi bland andra ämnen.

Dagar senare kallade Sheikh Hasina till sig ledarna för de 14 partierna i hennes allians för att göra det häpnadsväckande påståendet att en "land av vithyade människor" försökte störta henne, och berättade uppenbarligen för ledarna att hon vägrade att kompromissa om sin nations suveränitet.

Precis som Imran Khan hade premiärminister Hasina fört en neutral utrikespolitik, inklusive konstruktiva relationer inte bara med USA utan även med Kina och Ryssland, till den amerikanska regeringens djupa bestörtning.

Hasinas anklagelser styrks av att Bangladesh försenat undertecknandet av två militära avtal som USA hade drivit mycket hårt sedan 2022, faktiskt av ingen mindre än den tidigare understatssekreteraren Victoria Nuland, nykonservativ hök med en diger historia av regimförändringsoperationer.

Ett av utkasten till avtal, General Security of Military Information Agreement (GSOMIA), skulle binda Bangladesh till ett närmare samarbete mellan landets militär och Pentagon. Premiärminister Hasinas regering var uppenbarligen inte entusiastisk över att underteckna det.

USA är världens överlägset ledande utövare av regimändringsoperationer, men USA förnekar bestämt sin roll i hemliga regimändringsoperationer även när de grips på bar gärning, som med Nulands. ökända avlyssnade telefonsamtal i slutet av januari 2014, då USA planerade regimändringsoperationen ("Majdanrevolutionen") i Ukraina.

Det är meningslöst att vädja till den amerikanska kongressen, och ännu mindre till den verkställande makten, att undersöka påståendena från premiärminister Khan och premiärminister Hasina. Oavsett sanningen i saken kommer de att neka och ljuga vid behov.

Det är här FN bör träda in. Hemliga regimändringsoperationer är uppenbart olagliga enligt internationell rätt (särskilt Doctrine of Non-Intervention, som uttrycks till exempel i FN:s generalförsamlings resolution 2625, 1970), och utgör kanske det största hotet mot världsfreden, eftersom de djupt destabiliserar nationer och ofta leder till krig och andra civila störningar.

FN bör undersöka och avslöja hemliga regimändringsoperationer, både i syfte att vända dem och förhindra dem i framtiden.

FN:s säkerhetsråd är givetvis specifikt ålagt enligt artikel 24 i FN-stadgan "det primära ansvaret för upprätthållandet av internationell fred och säkerhet."

När bevis uppstår på att en regering har störtats genom ingripande eller medverkan från en utländsk regering, bör FN:s säkerhetsråd undersöka påståendena.

I fallen Pakistan och Bangladesh bör FN:s säkerhetsråd söka direkta vittnesmål från premiärminister Khan och premiärminister Hasina för att utvärdera bevisen för att USA spelade en roll i störtandet av dessa två ledares regeringar.

USA deltog i minst 64 hemliga regimändringsoperationer under 1947-1989, enligt dokumenterad forskning av Lindsey O'Rourke, professor i statsvetenskap vid Boston Collage, och flera som var öppna (genom t.ex. USA-ledda krig).

Den fortsätter att engagera sig i regimförändringsoperationer med chockerande frekvens till denna dag, och störtar regeringar i alla delar av världen.

Det är önsketänkande att USA kommer att följa internationell lag på egen hand, men det är inte önsketänkande för världssamfundet, som länge lidit av USA:s regimändringsoperationer, att kräva att de upphör.

Jeffrey D. Sachs är universitetsprofessor och chef för Center for Sustainable Development vid Columbia University, där han ledde The Earth Institute från 2002 till 2016. Han är också ordförande för UN Sustainable Development Solutions Network och kommissionär för FN:s bredbandskommission för utveckling.

Artikeln som här är något kortad publicerades först på commondreams.com.