Nato:s medlemsländer har inte kunnat nå någon överenskommelse om långsiktiga åtaganden i fråga om militärt bistånd till Ukraina, rapporterar nyhetsbyrån DPA rapporterar, med hänvisning till källor i delegationer.
Enligt byrån har alliansens medlemmar enats om att ge Kiev 40 miljarder euro i stöd under 2025 medan Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg "misslyckades" med att få igenom ett beslut om långsiktigt militärt stöd.
I Tjeckien har det avslöjats att den faktiska hjälpen till Ukraina bara uppgår till 200 miljoner euro. I Nederländerna tvekar den nya högerministären om vilken nivå hjälpen ska ligga på. I Frankrike är vänsteroppositionen helt emot att skicka vapen och högeroppositionen vill bara skicka "defensiva" vapen.
Sverige är det land som gett minst information om vilken utrustning som faktiskt skickats, rapporterar Ekonomiska institutet i Kiel som driver Ukraine Support Tracker.
Inom tyska CDU går nu debattens vågor höga inför lantdagsvalen. En del, bl.a. ministerpresidenten i Sachsen, Michael Kretschmer, menar att Tyskland måste satsa på förhandlingar.
Igår besökte Viktor Orbán, i egenskap av premiärminister i EU:s ordförandeland, Kiev och försökte övertala ex-president Zelenskij att öppna för förhandlingar, vilket denne slog ifrån sig med motiveringen att han hade "dåliga erfarenheter" av vapenvila.
Stephen Bryan, tidigare biträdande statssekreterare i USA:s försvarsdepartement, skriver i Asia Times pessimistiskt att västs reaktioner på Vladimir Putins fredsutspel varit så nonchalanta att allt talar för att konflikten bara kan lösas med en fullständig ukrainsk kapitulation.
Krigslägret vill inte lyssna på några argument. Finlands president Alexander Stubb säger i en intervju med Bloombergs att "Europa måste övergå till en krigsekonomi". Den finske presidenten noterade att Europa måste konsolidera vapenbeställningar för att ge försvarsindustrin ett långsiktigt perspektiv (Idag beställde Italien 500 stridsvagnar av Rheinmetall). Han betonade att Europeiska investeringsbanken måste gå bortom "sina röda linjer" och börja kraftfullt finansiera försvarsindustrin.
I april sa den tyske ekonomiministern och vicekanslern Robert Habeck att Tyskland behöver utöka sin försvarsindustri. Om Ukraina inte längre behöver vapen och ammunition, kommer de tyska väpnade styrkorna enligt Habeck att kunna använda dem.
EU-kommissionens chef Ursula von der Leyen har tidigare sagt att Europa för närvarande inte står inför ett omedelbart krigshot, men föreslår att man förbereder sig för det. Förberedelser inför en eventuell väpnad konflikt bör, enligt henne, bestå i att reformera och omstrukturera de väpnade styrkorna i EU:s medlemsländer.
En färsk undersökning från Pew visar att Zelenskyj åtnjuter ett sjunkande förtroende i världen. Sverige tillhör dock de länder där förtroendet för honom är som högst. Kanske inte oväntat med tanke på den monolitiska situationen i Sverige.
Stefan Lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.