Metallerna som bestämmer framtiden

Både barn och vuxna deltar i koboltbrytningen i DR Kongo.

Av och till dyker olika metaller upp i nyhetsflödet. Ibland är de sällsynta och stormakterna konkurrerar om dem. Ibland leder jakten på dem till krig.

Här är sju metaller att hålla ögonen på:

1. Uran – grunden till kärnenergi och kärnvapen

Uran fungerar som en viktig källa till koncentrerad energi. Mest används den i form av låganrikat uran (3 % till 5 % U-235) som bränsle i kommersiella kärnreaktorer och tillhandahåller en ren, reglerbar energi .

Uran i höganrikade former förekommer i marina reaktorer och i kärnvapen. Dominerande utvinningsmetod idag är lakning som kan göras ur malm som hämtas från gruvor och krossas eller direkt i malmkroppen, så kallad in situ leaching (ISL). Med ISL-metoden blir miljöpåverkan lägre än för gruvbrytning, eftersom man inte behöver någon gruva i traditionell mening

66 % av den totala produktionen utvinns idag med ISL, främst på grund av framsteg i Kazakstan .

2022 ledde Kazakstan produktionen med 21 227 ton uran .

Övriga storproducenter inkluderar Kanada (7 351 ton), Namibia (5 613 ton) och Australien (4 553 ton) tillsammans med Ryssland, Uzbekistan och Niger.

Sedan 2018 är det förbjudet att bryta uran i Sverige, vilket i sig går tillbaka på att USA stoppade den svenska linjen att utveckla tungvattenreaktorer, vilket skulle möjliggjort svensk kärnvapenproduktion.

Sittande regering vill häva förbudet.

2. Litium – det vita guldet

Litium, som ibland kallas vitt "guld" på grund av betydelsen för batteriindustrin, är en oumbärlig metall för tillverkning av elfordon och en mängd andra batteridrivna applikationer.

Australien leder globalt litiumproduktionen med 61 000 ton 2022. Chile kommer inte långt efter med sin produktion på 39 000 ton och har även världens största litiumreserv.

Kina, Argentina och Brasilien följer efter med produktion på 19 000, 6 200 respektive 2 200 ton, och spelar viktiga roller för litiumförsörjningen.

Mindre producenter som Zimbabwe och Portugal bidrar med en produktion på 800 och 600 ton.

 

3. Sällsynta jordarter, viktiga ingredienser i batterier

Sällsynta jordartselement (rare earth elements, REE) är avgörande för modern teknik. De behövs i mindre mängder men med viktiga funktioner inom elektronik, datorer och ren energi.

Trots namnet finns dessa råvaror ofta i riklig mängd men sällan i brytningsvärda koncentrationer.

De stora tillverkarna inkluderar Kina, som dominerar den globala produktionen med 210 000 ton, och spelar en central roll i utbudet av dessa strategisk metaller .

USA och Australien följer efter och producerar 43 000 respektive 18 000 ton .

Framväxande producenter som Thailand och Vietnam, med produktioner på 7 100 och 4 300 ton, understryker REE:s  geopolitiska betydelse.

Indien och Ryssland bidrar med en produktion på 2 900 och 2 600 ton.

Sverige anses ha stor potential, men ingen brytning har startat.

Den globala efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller fortsätter att öka, drivet av deras oumbärliga roll i högpresterande magneter, elektronik och elektriska fordonsbatterier.

4. Kobolt – en nyckel i batteriteknologi

Kobolt, en metall prisad för sin motståndskraft mot oxidation och sin mångsidighet, bryts främst i  Demokratiska Republiken Kongo, som producerade 111,3 ton 2022, mer än något annat land.

Betydande fast mycket mindre bidrag kommer från Ryssland och Australien, som producerar 8,9 respektive 5,9 ton.  Filippinerna och Kanada spelar också viktiga roll roller med vardera  knappt 5 ton.

Även mindre producenter som Kuba fortsätter att utvinna kobolt, avgörande för modern teknik inklusive tillverkning av batterier till elbilar.

Trots att företag som Tesla gjort sig mindre beroende av kobolt, är metallen viktig  i olika industriell applikationer, såsom produktion av superlegeringar för flygplansmotorer, tillverkningen av skärande verktyg och borr, och skapandet av pigment som används i keramik och glas.

 

5. Naturgas – energikälla för övergångsrperioden

Naturgas, ett renare brinnande fossilt bränsle, är avgörande i det globala skiftet mot hållbar energi . År 2022 ledde USA med en produktion på 978,6 miljarder kubikmeter och utnyttjade omfattande reserver över Texas, Oklahoma och Louisiana.

Ryssland, en stor aktör med världens största reserver, producerade 618,4 miljarder kubikmeter, och spelartrots sanktionerna en stor roll för världens naturgasförsärjning.

Iran, som innehar världens näst största reserver, producerade 259,4 miljarder kubikmeter , med stor potential för framtida expansion.

Qatar, en nyckelexportör, producerade 178,4 miljarder kubikmeter och planerar att öka sin produktion av flytande naturgas med 60 % efter utbyggnad av sitt norra gasfält.

Kanada som producerar 185 miljarder kubikmeter exporterar sitt överskott till USA

6. Koppar – nyckel till  modern civilisation

Koppar , ett nyckelelement i utvecklingen av mänsklig civilisation, bibehåller sin roll på grund av överlägsen termisk och elektrisk ledningsförmåga.

Det är den tredje mest använda industriella metallen globalt och finns i allt från vardagselektronik till sofistikerade elektronik.

2021 ledde Chile global produktion med häpnadsväckande 5 624 900 ton. Peru producerade 2 299 277 ton .

Andra stora producenter är Demokratiska Republiken Kongo med 1 924 374 ton och Kina med 1 901 000 ton , båda avgörande för att möta den höga efterfrågan inom el och telekommunikation.

USA spelar också en betydande roll med en produktion på 1 230 000 ton.

7. Nickel – utan det inget rostfritt stål

Nickel, en glänsande, silvervit metall, är oumbärlig för att skapa rostfri stål och spelar en växande roll i batteriteknik för elfordon.

År 2021 ledde Indonesien världsproduktion med en produktion på 1 000 000 ton.

Efter Indonesien bidrog Filippinerna med 370 000 ton. Ryssland spelar också en nyckel roll med sina  250 000 ton.

Andra anmärkningsvärda producenter är Nya Kaledonien och Australien, som producerade 190 000 respektive 160 000 ton .

Efterfrågan på nickel beräknas stå i direkt proportion till den globala efterfrågan på elfordon på grund av nickels betydelse i litiumjonbatterier .

 

Källa: World Population Review