Skrämmande balansräkning

Efter EU-valet framställs EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som en lysande vinnare. Men balansräkningen över hennes tid vid makten är skrämmande, skriv Erik Bonze.

EU är ekonomiskt och teknologiskt långt efter USA och Kina. Den förre ECB-chefen Draghi klagar på att Bryssel arbetade med föråldrade politiska och ekonomiska modeller. Frankrikes president Macron har varnat för "Europas död".

Köpkraften hos medborgarna i EU har kraftigt minskat. Samtidigt utsätts EU för illojal konkurrens från en rad länder. Bostadspriserna har blivit nästan oöverkomliga.

Freden i Europa är förlorat. von der Leyen har inte gjort någonting för att återställa den klassiska EU-diplomatin och unionens "mjuka makt". I stället har EU kopplats hårdare till  USA och Nato – från "Union för fred" har EU blivit ett "krigsprojekt".

Europaparlamentet har  kraftigt försvagats. Von der Leyen utnyttjarcoronakrisen och Ukrainakriget till att kapa åt sig allt större befogenheter  som att lånefinansiera en växande del av budgeten (vilket berövar medlemsländerna inflytande), ja den delen av budgeten har nästan fördubblats. Kommissionen har flitigt tillgripit sanktioner, trots att detta enligt folkrätten är en form av krigföring som ä'r förbehållen FN:s säkerhetsråd.

Medborgarnas rättigheter har begränsat. Under coronaepidemin kunde myndigheterna skaffa sig vidsträckta befogenheter att införa "lock-downs" och stänga gränserna. Ryssland har utsatts för helt oöverträffade sanktioner som bl.a. gett kommissionen prejudikat att kunna stänga vilka media som helst med hänvisning till  "rysk desinformation". Kriget i Gaza har lett till ytterligare illiberala åtgärder, Bryssel tittade bort .

Bidens presidentperiod har inte använts till att göra världen mer "multipolär". Tvärtom har vi gjorts mer beroende av USA.

Men innebörden av det "transatlantiska" valet är inte det som man allmänt tror. Att EU nedprioriterar sin suveränitet och nöjer sig med att underordnas och sakta reduceras till obetydlighet under USA:s egid kommer inte att få det "eurasiska" alternativet (hotet, skulle von der Leyen säga) att försvinna.

Förr eller senare måste Europa förhålla sig till den nya verklighet som heter BRICS. Så här skriverSå här skriver Dmitrij Trenin, professor vid högre ekonomiska skolan i Moskva:

"Den framväxande ömsesidiga säkerhetssfären inom Shanghaiorganisationen kommer att göra den eurasiska kontinenten – minus Västeuropa -  långt mer stabila, oavsett om det gäller den strategiska stabiliteten, regionala säkerhetssystems (som det som föreslås av Ryssland i Persiska viken) eller riskerna för terrorism.

Nya finansiella arrangemang i BRICS-gruppen kommer att göra dollarfria transaktioner mellan medlemmar säkrare, en ny eurasisk logistik kan ge bättre anslutningsmöjligheter inom världens största och mest mångsidiga kontinent. Så småningom kommer länderna i Västeuropa (eller Eurasiens 'Fjärran väst') att behöva göra ett val mellan att gå i USA:s bana medan USA:s makt fortsätter att krympa, eller att rikta sig österut  till en stor och pulserande ny värld alldeles bakom knuten."

Stefan Lindgren