Så klarar talibanerna budgeten

Talibanregeringen i Kabul offentliggör inte landets budget, men genom läckor vet man att de årliga intäkterna ligger på 2,2 miljarder dollar och utgifterna är ca 20 procent större, en skillnad som täcks genom att trycka pengar,

De främsta inkomsterna kommer från tullar, telefonavgifter, företagsskatt och uppbörd från narkotikaodling.

Enligt Afghanistan Opium Survey 2023 från i höstas minskade dock produktionen av opium med uppskattningsvis 95 procent, från 6 200 ton 2022 till 333 ton 2023, vilket motsvarar en minskning av arealen från  233 000 hektar till bara 10 800 hektar under samma period. 

Vad som inger viss optimism är dock att Kina investerar i landet och de växande affärsrelationerna har helt enkelt gjort det nödvändigt med ett diplomatiskt de facto-erkännande och upprättande av ömsesidiga ambassader.

Även Ryssland har inlett en process för att åsidosätta FN:s terroriststämpel på talibanerna. Bland annat deltog en talibandelegation vid S:t Petersburgs ekonomiska forum nyligen.

Ökad handel har fått tullintäkterna att öka starkt och den afghanska regeringen tar 10 procent i skatt på all mobiltelefoni. Företagen beskattas kännbart – gatuförsäljare i Kabul lär få betala 100 dollar i månaden för att få stå med en kärra.

Sedan talibanernas maktövertagande har Afghanistan drabbats av många humanitära kriser, med hälften av dess 40 miljoner människor i behov av mat, vatten och andra grundläggande förnödenheter. Jordbävningar förra året dödade mer än 1 200 människor och drev tusentals på flykt. Kvinnors rättigheter har kraftigt inskränkts.

Trots en hårt pressad ekonomi – drygt 40 procent av budgeten påstås gå till att finansiera landets säkerhetsstyrkor – så klarade Afghanistan nyligen att betala utestående elräkningar från sina grannländer i norr med inhemska medel. Landet mottar fortfarande ett visst utländskt bistånd men av allt att döma är det nu en mindre del av budgeten.

Världsbanken har godkänt en ny strategi för Afghanistan som syftar till att stödja inkomstgenererande aktiviteter. Enligt det nya tillvägagångssättet kommer arbetet att återupptas med ett projekt på 1,2 miljarder dollar som kommer att förse Pakistan med energi från Tadzjikistan och Kyrgyzstan via Afghanistan.

Frysta pengar
Över 9 miljarder dollar i afghanska tillgångar är fortfarande frysta i USA, Europa och Förenade Arabemiraten, otillgängliga för talibanerna.

I USA finns 3,5 miljarder dollar som Joe Biden har sagt ska användas för att täcka krav från 11 septemberoffrens familjer, pengar som mer rimligt borde ha tagits från Saudiarabien, vars medborgare utförde attacken.

Hur mycket som utbetalats är okänt liksom vad USA gör med avkastningen på pengarna.

3,74 miljarder dollar av de pengar som ursprungligen beslagtogs – stals – av USA, har placerats i en fond i Schweiz och ska användas till finansiering av projekt i Afghanistan.

Den fonden har redan samlat på sig mer än 200 miljoner dollar i ränta på mindre än två år. Talibanerna har inte inkommit med några ansökningar till fonden, antagligen för att Kabul kräver att pengarna ska överlämnas till den rättmätiga ägaren, landets centralbank, utan förnedrande villkor.

Pengar ur den schweiziska fonden kan bara frigöras om den afghanska centralbanken bevisar sitt oberoende av talibanerna och uppfyller amerikanska krav på "åtgärder mot terrorism".

Upprörda röster
"Afghaner ser det här som sin nationella skatt", säger Masuda Sultan från Unfreeze Afghanistan, en organisation som förespråkar frisläppandet av de frysta tillgångarna. "Afghaner anser att medlen inte bör användas för att betala för konsumtion av varor och tjänster."

En uppgift som väckte upprörda röster i USA:s kongress i höstas var att FN de senaste båda åren har flugit in mer än 2,9 miljarder dollar i kontanter till Afghanistan sedan talibanerna tog makten, däribland också pengar från USA. En federal rapport tydde på att en del av de amerikanska skattebetalarnas pengar hamnat i den talibankontrollerade centralbanken i Afghanistan.

Ett skräckscenario i en kongress som annars inte har några svårigheter att bevilja anslag till diverse krig och massmord.

Formellt flyger FN in pengarna till en privat afghansk bank som betalar ut medel till hjälporganisationer och ideella humanitära grupper. Men pengarna stannar inte där, konstaterade rapporten. En del hamnar vid Afghanistans centralbank, som står under talibanernas kontroll.

FN-tjänstemän förnekar inte att kontanterna som levererats till Afghanistan tar sig till centralbanken. Men de säger att det inte går att undvika det eftersom talibanerna kontrollerar landet.

I en briefing till FN:s säkerhetsråd den 6 mars i år nämnde Roza Otunbajeva, FN:s särskilda representant för Afghanistan, inte den afghanska centralbanken. Kontantförsändelserna, sa hon, har hjälpt till att stabilisera ekonomin och levererar desperat nödvändig medicinsk vård och mat till afghaner. Försändelserna har "tillfört likviditet till den lokala ekonomin som till stor del har gjort det möjligt för den privata sektorn att fortsätta att fungera och avvärjt en finanspolitisk kris", sa Otunbajeva till rådsmedlemmarna.

40 miljoner åt gången
Efter att ha fått pengarna från Federal Reserve Bank of New York, flyger FN 100-dollarsedlar till den internationella flygplatsen i Kabul. Pengarna kommer regelbundet, så mycket som 40 miljoner dollar åt gången, enligt inlägg från den afghanska centralbanken på X, tidigare känt som Twitter.

En tweet från den afghanska centralbanken visar hur packar med nytryckta dollar
flygs in till Kabul. 40 miljoner $ i månaden.

Officiellt förnekar USA att amerikanska skattepengar går till en "terroristregim":

"Vi kunde inte vara mer tydliga om detta: USA tillhandahåller inte finansiering till talibanerna", sa Matthew Miller, talesperson för utrikesdepartementet, vid en briefing förra året.

Hyckleriet är dubbelt. Dels förnekar man fakta. Dels förtiger man USA:s mångmiljardskuld till den afghanska centralbanken och indirekt det afghanska folket.

Hysch-hyschet kring de amerikanska överföringarna, som sannerligen inte är någon välgörenhet, har en förklaring. USA är en stormakt, som rentav beskrivits som den enda supermakten.

När nu talibanerna stärker sin regim och faktiskt börjar bygga upp landet riskerar USA att komma kraftigt på efterkälke. På något sätt måste dollar, detta klassiska och effektiva smörjmedel för Onkel Sam, börja sippra in i landet innan Kina och Ryssland tar över.

Amerikanska tjänstemän flög mer än 12 miljarder dollar i kontanter - det är 363 ton - till Irak under krigets tidiga dagar, enligt kongressens utredare, vilket gjorde det nästan omöjligt att fastställa vilka slutliga förmånstagarna.

Därför är det troligt att Washington i grunden också struntar i vem som i sista hand får nyttan av de månatliga dollarpaketen.

Stefan Lindgren

www.voanews.com/a/uncertainty-surrounds-billions-of-dollars-in-afghanistan-s-funds-/6786856.htm

https://zantimes.com/2023/05/11/analyzing-the-taliban-budget-for-2023-24-prioritizing-military-spending-over-citizen-welfare/

https://news.un.org/en/story/2023/11/1143232