Joe Biden "tillåter" anfall på Ryssland

President Bidens beslut verkar vara första gången som en amerikansk president har tillåtit militära attacker mot  artilleri- och missilbaser liksom kommandocentraler innanför en kärnvapenbestyckad motståndares gränser., skriver New York Times.

Ett farligt spel med världsfreden.

Förra veckan började Ukrainas västliga sponsorer, på initiativ av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, att ”tillåta” Kiev att göra missilangrepp djupt in på ryskt territorium.

Det handlar om missiler från USA – ATACMS i modifieringarna Block IA och QRU, från Frankrike - SCALP och från Storbritannien Storm Shadow. Det är alltsammans vapen som kan användas mot mål upp till 30 mil bort.

Tretton länder har sagt sig ”tillåta” sådana anfall: förutom Storbritannien och Frankrike, Kanada, Lettland, Litauen, Estland, Nederländerna, Polen, Danmark, Tjeckien, Finland och Sverige. I slutet av veckan anslöt sig även Tyskland och till sist även USA.

Egentligen är alltsammans ett stort hyckleri, kommenterar Dmitrij Kiseljov i sin veckokrönika i den ryska TV-kanalen Rossija-1 (förbjuden i EU). Missiler med lång räckvidd har redan under en lång tid använts mot mål i Ryssland. Natten till fredag utsattes bl.a. Krimbron för ett angrepp med amerikanska missiler (som alla sköts ned).

”Det är en särskild cynism”, sa Kiseljov, ”att detta är något som amerikaner och deras allierade ger sig själva ’tillstånd’ till. Det är en alltför komplicerad teknik för att anförtro ukrainare. Alltsammans - val av måltavlor, fastställande och planering av stridsuppgifter, styrning från rymden med komplex programvara – utförs av Nato-militär .”

Ukrainarna på marken vet kanske inte ens vart missilen ska ta vägen.

Samma sak med de F-16-plan som ska levereras till Ukraina. Piloterna kommer av allt att döma vara Nato-personal. Allt tyder på att Nato förbereder sig för ett större krig - en direkt konfrontation med Ryssland. Ungerns premiärminister Orbàn sa nyligen:

”Europa förbereder sig för krig och allt kommer att sluta dåligt. Att gå in i kriget händer över en natt. Snarare består det av tre faser: tal, förberedelser och sedan förstörelse. Vi har talat färdigt. Nu pågår förberedelser. Det betyder att vi är centimeter från verklig förstörelse”.

I september 2023 visade general Mark Milley, chef för USA:s försvarsgrenschefer, upp det hemliga centrum i Pentagon varifrån kriget leds. I en filmsekvens kunde man identifiera kartor med en operativ plan för striderna vid de ukrainska orterna Orechov och Vremevka utmärkta, där strider stod under Kievs så kallade ”motoffensiv” 2023.

Utsnitt ur en dataskärm i Pentagons kommandocentral för Ukrainakriget.

Nu gör man sken av att det är ukrainarna som styr och att de först nu ska få ”tillstånd” att angripa mål djupare in i Ryssland. Redan för ett år sedan kunde emellertid Washington Post rapportera att de för att kunna utföra angrepp på mer avlägsna mål är beroende av att få koordinater av USA och dess allierade.

Att Nato:s beslut att bevilja sig själv rätt att slå mot djupare mål i praktiken innebär ett steg närmare storkrig med användning av kärnvapen är något man inser även i väst. New York Times skriver:

”President Joe Biden har, under press från sina rådgivare och viktiga allierade, godkänt att Ukraina får genomföra begränsade anfall i Ryssland med USA-tillverkade vapen...

Mr Joe Bidens beslut verkar vara första gången som en amerikansk president har tillåtit begränsade militära motattacker mot artilleri, missilbaser och kommandocentraler innanför en kärnvapenbestyckad motståndares gränser. Vita Husets tjänstemän insisterade dock att tillståndet bara gäller vad som karakteriseras som självförsvar, så att Ukraina kan skydda Charkov...”

Beslutet är hycklande på flera plan. Bl.a. eftersom Ukraina redan tidigare skjutit Himars-granater 120 km in på ryskt territorium liksom GLSDB-bomber som styrts 50 km över gränsen.

Utrikesminister Blinken meddelade genast att zonen för ”tillåtna” attacker kan komma att utvidgas. Storbritannien har överhuvudtaget aldrig haft några restriktioner för användningen av sina missiler.

24 januari träffades ett ryskt transportflygplan Il-76 på en flygplats utanför Belgorod av en missil som kunnat identifieras som en amerikansk Patriot. 65 ukrainska krigsfångar dödades. Inte mindre än trehundra kilometer från gränser till Ukraina har ryska må angripits i Lipetsk, Orjol och Voronezj.

Sammanfattningsvis är det tydligt att USA och Nato redan tidigare angripit måltavlor i Ryssland, vilket är ett steg närmare kärnvapenkrig. Ryssland som förra veckan inledde övningar med sina och Vitrysslands kärnvapenstyrkor räknar av allt att döma med det värsta.

Putin i Tasjkent 
President Putin besökte 26-27 maj Uzbekistan för överläggningar med sin kollega president Sjavkat Mirzijojev.

På en fråga från TV-kanalen Rossija-1: Pavel Zarubin om västs beslut att ”tillåta” att ryskt territorium angrips med västlevererade missiler svarade Putin:

”Jag är ärligt talat inte säker på vad Nato:s generalsekreterare pratar om. När han var statsminister i Norge, kommunicerade vi och löste svåra frågor angående Barents hav och annat och kunde i allmänhet komma överens. Jag är säker på att han då inte led av demens då.

Om han talar om att potentiellt angripa Rysslands territorium med långskjutande precisionsvapen, borde han, som en person som till och med leder en militärpolitisk organisation fastän han är civil som jag, vara medveten om det faktum att sådana långdistansvapen inte kan användas utan rymdbaserad spaning. Det är min första punkt.

Min andra punkt är att det slutliga urvalet av mål och vad som kallas uppskjutningsuppdrag bara kan göras av skickliga specialister som litar på spaningsdata, tekniska spaningsuppgifter. För vissa attacksystem, som Storm Shadow, kan dessa uppskjutningsuppdrag läggas in automatiskt, utan att ukrainska militär behöver göra något. Vem gör det? De som tillverkar  och påstås leverera dessa vapen till Ukraina. Detta kan göras och det görs utan medverkan av ukrainsk militär.

Uppskjutning av andra system, såsom ATACMS, till exempel, förlitar sig också på rymdspaningsdata, mål är identifieras och meddelas automatiskt de berörda besättningarna som kanske inte ens inser vilka mål de lägger in. Uppdraget är helt utformat av Nato-ländernas representanter och inte av den ukrainska militären.

Alltså bör dessa tjänstemän från Nato-länder, särskilt  små europeiska länder, ara fullt medvetna om vad står på spel. De bör komma ihåg att deras länder är små och tättbefolkade, innan de börjar tala om angrepp långt in på ryskt territorium. Det är en allvarlig sak och vi iakttar utan tvekan detta mycket noga.

Fokus ligger på utvecklingen i utkanterna av Charkov. Men de var ju de som provocerade händelserna där. Jag gjorde det klart offentligt, jag tror för sex månader sedan, att om de fortsätta att beskjuta bostadskvarter måste vi skapa ett säkerhetszon. För inte länge sedan, började vi göra det som jag hade talat om då.

Först provocerade de oss i Donbass. I åtta långa år slog de blå dunster i ögonen på oss och sa att de skulle lösa problemet fredligt och så småningom försökte vi återställa fred genom att använda vår militär. Då lurade de oss igen under förhandlingsprocessen och beslutade att de skulle tillfoga oss ett strategiskt nederlag på slagfältet. Vi varnade dem mot intrång på vårt territorium, beskjutning av Belgorod och angränsande områden. I annat fall skulle vi tvingas upprätta en säkerhetszon.

Se på era västerländska kollegors rapportering. Ingen pratar om beskjutningen av Belgorod eller andra intilliggande territorier. Det enda man talar om är att Ryssland öppnat en ny front och angriper Charkov.... Låt dem skörda frukterna av sin uppfinningsrikedom. 

Mer allmänt kan denna ändlösa upptrappning leda till allvarliga konsekvenser. Om Europa skulle drabbas av sådana allvarliga konsekvenser, vad kommer USA att göra, med tanke på vår strategisk vapenparitet? Det är svårt att säga .

Söker de en global konflikt? Jag tror att de vill komma överens om strategiska vapen, men jag ser inte att de är särskilt ivriga att göra det. De talar om det men gör inte mycket för att få det att hända. Vi kommer att vänta och se vad som händer härnäst.”

På en fråga om Ryssland är villigt att delta i den konferens om Ukraina som utlysts av Saudiarabien till hösten svarade Putin:

– Jag har inget svar nu, för jag vet inte vad  det handlar om. Vi har aldrig tackat nej till några förhandlingar, varken nu eller för ett år sedan.

Putin påminde om de samtal som inleddes 2022 i Minsk och sedan avslutades med en överenskommelse i Istanbul som undertecknades av parterna, men sedan revs upp efter ingripande från Storbritannien (och bakom det USA).

Europa har kallat till ett toppmöte om Ukraina 15-16 juni i Luzern i Schweiz i mitten av juni. Ryssland var inte välkommet, vilket lett till att Kina, Saudiarabien, Sydafrika och många andra länder avböjt att närvara, och slutligen även USA som luktade ett fiasko. 

Källor: kremlin.ru 27/5, vesti nedeli 2/6, https://www.nytimes.com/2024/05/30/us/politics/biden-ukraine-russia-weapons.html; https://www.wsj.com/world/ukraine-hits-russian-complex-in-occupied-crimea-with-us-supplied-missiles-d064d309