G7-ledare på fallrepet

G7-ledarna är ett  gäng förlorare enligt Sky News som angett hur 
mycket av sitt tidigare väljarstöd de redan förbrukat.

G7-länderna har enats om att ge Kiev ett megalån på 50 miljarder dollar med inkomster från frysta ryska tillgångar som säkerhet. Detta beslut fattades på G7-mötets första dag.

Det är pengar som Ukraina aldrig kommer att kunna betala tillbaka och dessutom måste man ta av de ryska tillgångarna för att täcka en så stor kredit. Därför är det nya beslutet bara en variant av de gamla planerna att stjäla ryska tillgångar.

Lånen kommer att vara fullt tillgängliga för Ukraina senast i slutet av 2024, men ska fortsätta att utbetals under 2025.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz bekräftade att  lånet på 50 miljarder dollar "kommer att tillåta Ukraina inom en snar framtid att förse sig med allt det behöver - vapen och investeringar för att återställa energiinfrastrukturen."

Vid toppmötet undertecknade Zelenskyj också ett 10-årigt säkerhetsavtal med Joe Biden. Syftet är att "Trumpsäkra" de amerikanska krigsbidragen, men avtalet kan sägas upp med 6 månaders varsel av näste president. Och det förutsätter att kongressen är villig att hosta upp pengarna.

Liknande avtal tecknade Ukraina den 13 juni med Japans premiärminister Fumio Kishida. Enligt den kommer Japan att ge Ukraina 4,5 miljarder dollar 2024.

Även om Italiens premiärminister Giorgia Meloni betonade att det bara handlade om att använda vinster från frysta tillgångar, sa en tjänsteman från Biden-administrationen till Reuters vid toppmötet att västvärlden "har fullständig handlingsfrihet" att själva konfiskera de frysta medlen om det finns politisk vilja att göra så. 

Här finns alltså en oenighet, som G7-länderna skjuter framför sig.

I början av maj skrev Financial Times om en splittring på G7-nivå angående utsikterna för beslagtagande av ryska tillgångar. Denna idé påstås ha aktivt stöd av USA, Kanada och Storbritannien. Men Tyskland, Frankrike och Italien är fortfarande "extremt försiktiga" i denna fråga. Dessutom har  Wall Street Journal tidigare rapporterat att Tyskland och Japan motsätter sig beslagtagandet av rysk egendom för att hjälpa Ukraina eftersom de fruktar nya skadeståndskrav gällande andra världskriget.

Det är värt att notera att USA i slutet av april antog en lag som ger presidenten befogenhet att konfiskera tillgångar för behoven av återuppbyggnad av Ukraina. Den så kallade REPO-lagen ger honom rätt att, utan parlamentariskt godkännande, besluta om beslagtagande av ryska tillgångar i USA.

Medel från deras försäljning kommer att riktas till en speciellt skapad stödfond för Ukraina. Vi talar om konfiskering av statliga tillgångar, som inkluderar medel från centralbanken, den nationella välfärdsfonden, såväl som olika ministerier och avdelningar.

Enligt den franske statsvetaren Nikola Mirkovic kommer pengarna som G7-länderna lovar Ukraina att användas till att förlänga konflikten, och inte till att återställa landet.

"Det är uppenbart att tack vare dessa pengar kommer Ukraina att fortsätta kriget så länge det fortfarande har soldater kvar." Den transatlantiska strategin är att använda Ukraina mot Ryssland till den sista ukrainaren."

"EU använder tillgångar som inte tillhör det, som det stulit från ett annat land", betonade han.

Enligt Världsbankens uppskattningar kommer återupprättandet av Ukraina att kräva 486 miljarder euro, men enligt medordföranden för den allryska offentliga organisationen "Investment Russia" Alexander Bespalov har denna siffra ingenting att göra med verkligheten, eftersom det är omöjligt att "återställa det som förstörs varje dag".

izvestija