Nyhetsbanken: Krossa den skändliga!

Omslaget till påvens censurdirektiv från 1758. En tradition
EU-kommissionen håller vid liv.

EU urartar alltmer till en censurinstans som tar sig rätt att censurera medier. "Krossa den skändliga!" var Voltaires stridsrop mot sin tids tankepoliser, den katolska kyrkan.

Idag måste samma stridsrop resas mot EU. Stefan Lindgren om EU:s senaste censurinitiativ.

Med anledning av en förmodligen falsk nyhet om att en rysk websajt, "Voice of Europe" hade mutat EU-politiker har EU-kommissionen beslutat att förbjuda inte bara denna sajt utan också den ryska nyhetsbyrån Ria-Novosti, den anrika tidningen Izvestija (regeringsorgan på sovjettiden; numera privatägd) och "Rossijskaja Gazeta" (den ryska dumans organ). Det är Rysslands förmodligen tre mest kvalitativa massmedia.

Påståendena om att enskilda ledamöter i EU-parlamentet skulle ha komprometterats har inte kunnat beläggas. En utpekad ledamot från Alternative für Deutschland, Maximillian Krah, nekar till alla anklagelser.

Censuren av ryska media är en fortsättning av tidigare beslut att tysta

Rossiya RTR/RTR Planeta

Rossiya 24/Russia 24

TV Centre International

RT- Russia Today

Sputnik

Många liberaler hänvisar förnöjt till att EU-kommissionens förbud inte är vattentätt. Det går fortfarande att ta in de ryska medierna via VPN (din dator "låtsas" att den är i USA eller något annat land, som respekterar mediafriheten).

Men den stora publiken, som tidigare av och till tittade på ryska media, som motvikt till västmedia, den har av allt att döma tvingats ändra sina mediavanor.

Här finns en mycket allvarlig aspekt och det är att förbuden strider mot den svenska yttrandefrihetsgrundlagen. Därför har de inte kunnat implementerats fullt ut och vissa Internet- och mobiltelefonileverantörer låter fortfarande en del ryska media vara tillgängliga.

Men andra har stängt av. Vissa aktörer som t ex Telegram, har tvingats stänga vissa av de EU-förbjudna kanalerna och visar en (felaktig) skylt att det beror på "lokal lagstiftning".

Hur som helst har EU-censuren kastat tvivel över frågan om svenska grundlagar egentligen har någon giltighet kvar. Vi såg i frågan om Nato-inträdet (och även försvarsavtalet med USA som riksdagen kan komma att klubba i juni) hur regering och riksdag nonchalerat uppenbara konflikter med regeringsformen. Det verkar som om regeringsformen inte längre respekteras, kanske i medvetande att varje beslut kan rivas upp av EU-domstolen.

Och nu makulerar EU-kommissionen yttrandefrihetsgrundlagen utan att det hörs ett knäpp från riksdagen.

Det vore naivt att tro att censuren bara gäller ryska media, som för övrigt borde bli ännu viktigare att ta del av, ju mer EU blir indraget i Ukrainakriget.

EU har nyligen antagit den digitala tjänstelagen DSA, digitala marknadslagen DMA och en lag om mediafrihet, EMFA, som alla bygger på en helt annan syn på mediernas frihet än som traditionellt, faktiskt sedan 1700-talet, legat till grund för svensk lagstiftning.

Bl.a. Frankrike, Polen och Tyskland är pådrivande för hårdare ingripanden mot vad man menar är "desinformation" och "påverkansoperationer".

"Av mediareglering kommer det aldrig mer att uppstå någon mediafrihet", konstaterar det tyska förbundet för digitala utgivare och tidningsförlag.

"Europa är den första digitala inre marknaden", utropade glatt den ansvarige EU-kommissarien Thierry Breton i juli 2022. Dvs. det fria ordet betraktas som en "vara" i stil med korv och tomater, där man kan utestänga omvärlden för att "skydda" inhemska producenter.

"...om vi börjar stänga av tillgången till utländska informationskällor och censurera utländska medier, är det enligt min uppfattning inte förenligt med principerna om ett fritt land och en ansvarsfull medborgare", konstaterar Patrick Beyer, EU-parlamentariker från tyska Piratpartiet.

Naturligtvis anger Breton behjärtansvärda syften med dessa inskränkningar:

"• Nya starka skyldigheter att ta itu med alla former av olagligt innehåll: förfalskade eller farliga produkter, uppvigling till våld, hatretorik;

• En innovativ ram för skydd av grundläggande rättigheter och kampen mot skadligt innehåll och desinformation.

• Mer skydd för konsumenter på onlinemarknadsplatser;

• Mer skydd för användare av sociala nätverk, särskilt barn;

• Fler möjligheter för innovativa företag och ett bredare utbud av innovativa produkter och tjänster;

• Ett nytt ramverk för onlineannonsering för att begränsa användningen av data och skydda de mest utsatta användarna, särskilt barn;

• Och slutligen, en punkt som jag tycker är väsentlig: att öppna upp den 'svarta lådan' av algoritmer som är kärnan i plattformarnas system." (https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/STATEMENT_22_4327)

Det tyska mediaförbundet för den fria pressen (MVFP) konstaterar att de nya EU-lagarna kan användas för att spärra ut helt lagliga meddelanden och informationer på Internet (artikel 34 och 36 i DSA).

EU-kommissionen vill utnyttja kriget i Ukraina och det stundande EU-valet till att implementera de nya lagarna snabbt och etablera sig som en myndighet inom området onlinereglering.

De ansvariga EU-kommissionärerna har betonat detta flera gånger. Redan den 18 december 2023 statuerade de ett exempel genom att inleda DSA-förfaranden mot Twitter/X. Kärnfrågan var om X hade spridit "olagligt innehåll", särskilt desinformation om kriget i Gaza. Operatören Elon Musk hade upprepade gånger anklagats för att inte vidta beslutsamma åtgärder mot desinformation och hatretorik på plattformen. Med kriget i Gaza utnyttjade EU-kommissionen ett politiskt mycket kontroversiellt tillfälle där X ibland fungerade som den enda källan till "oönskad" information.

EU-kommissionens ambition är att driva in de cirka 45 miljoner euro som behövs bara för 2024 till att avlöna 150 anställda vid den nya mediakontrollmyndigheten.

Stefan Lindgren

Källa Erik Bonzes analys för tyska Institutet för medieansvar (https://medien-meinungen.de/wp-content/uploads/2024/04/20240422_IMV-Analyse_EUMedienpolitik-Bonse.pdf)