Zangezur, en krutdurk i Kaukasus

Zangezur-korridoren är en internationell rutt som inom en snar framtid kan komma att förbinda Ryssland och Turkiet med oavbruten landkommunikation. Den består av två grenar - en järnväg och en motorväg.

Huvuddelen av rutten kommer att passera genom Azerbajdzjan, och en liten 40 kilometer lång sträcka kommer att byggas antingen i Armenien eller Iran. 

Zangezur-korridoren kommer att använda de redan befintliga vägarna E 119 från den rysk-azerbajdzjanska gränsen genom Baku till byn Alyat , E 002 från staden Saatly till staden Horadiz och vägarna som förbinder dem. 

Från Horadiz kommer motorvägen E 002 att förlängas västerut till den punkt där Azerbajdzjans gränser med Armenien och Iran möts, varifrån den kommer att nå gränsen till Azerbajdzjans autonoma republik Nachitjevan (en enklav mellan Irans gräns och Armenien) genom armeniskt eller iranskt territorium, och genom dess land kommer den att nå Turkiska gränsen, ansluter till motorvägen E 99. 

Karta: https://www.aa.com.tr/en/economy/zangezur-corridor-to-provide-new-link-between-turkey-azerbaijan/2260088#

Zangezur-korridorens strategiska betydelse 

För Ryssland kommer Zangezur-korridoren att bli en ny landväg till Armenien och Turkiet. Nu måste trafik till dessa länder gå genom Georgien, längs en instabil bergsväg som stänger regelbundet på grund av dåligt väder. Järnvägsförbindelser finns bara genom Georgien, med en omväg genom Azerbajdzjan: först till Baku, och därifrån längs den internationella rutten "Baku-Tbilisi-Kars".

Zangezur-korridoren kommer att öppna för trafik från Ryssland till Armenien och Turkiet året runt i alla väder och kommer att minska järnvägskommunikationen med republikerna med cirka 200 km. Och vice versa – Armenien och Turkiet kommer att kunna transportera passagerare och gods på en mer stabil och kortare väg till Ryssland.

Dessutom kommer Armenien att få en järnvägsförbindelse med Iran genom Nachitjevan (befolkning ca en halv miljon) vid den iranska gränsfloden Araz. 

Azerbajdzjan kommer inte bara att få den efterlängtade landförbindelsen med den autonoma republiken Nachitjevan, utan också en ny kommunikationsled till Turkiet med besparingar på transitavgifter (40 km genom Armenien eller Iran mot 250 km genom Georgien).

Dessutom kommer alla länder som transporterar varor från Asien till Europa genom de kaspiska hamnarna i Azerbajdzjan, det vill säga i första hand Kina, att få denna transportled. 

Som ett resultat kommer Zangezur-korridoren att bli den andra (efter Baku-Tbilisi-Kars ) transportartär för global godstransport i öst-västlig riktning genom södra Kaukasus.  Ryssland, Azerbajdzjan, Armenien, Iran och Turkiet, såväl som alla utomregionala aktörer som snabbt och pålitligt behöver leverera varor från Kaspiska havets östra kust till Europeiska unionen och tillbaka kommer att dra fördel av projektet. 

Lansering av projektet efter slutet av andra Karabachkriget 

Ramversionen av Zangezur-korridoren avtalades mellan  Rysslands president Vladimir Putin , Azerbajdzjans president Ilham Alijev och Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan den 9 november 2020, under förhandlingarna för att avsluta det andra Karabachkriget.

 I trepartsförklaringen om vapenvila som undertecknades den dagen står det i punkt 9: 

"Alla ekonomiska förbindelser och transportförbindelser i regionen kommer att låsas upp för att garantera säkerheten för transportkommunikationer mellan de västra regionerna i Azerbajdzjan och Azerbajdzjans autonoma republiken Nachitjevan. För att organisera den obehindrade rörelsen av medborgare, fordon och gods i båda riktningarna utförs gränstjänst av FSB, Ryssland. Parternas avtal kommer att säkerställa byggandet av nya transportkommunikationer som förbinder autonoma republiken Nachitjevan med de västra regionerna i Azerbajdzjan. 

Den 11 januari 2021, vid det första trilaterala mötet mellan Putin, Alijev och Pasjinjan efter kriget, undertecknades ett andra uttalande , helt tillägnat genomförandet av denna punkt:

* En arbetsgrupp skapades under ledning av de tre regeringarnas vice premiärministrar; 

* Återställandet av järnvägs- och vägkommunikationer i regionen har identifierats som en prioritet; 

* Arbetsgruppen fick i uppdrag att upprätta en lista och ett arbetsschema för reparation av befintliga och uppförande av nya infrastrukturanläggningar för att organisera säkra internationella transporter "som genomförs genom Republiken Azerbajdzjan och Republiken Armenien" i nivå med trafiken i dessa två länder. 

Om ramversionen endast handlade om landförbindelser mellan Azerbajdzjan och dess exklusiva Nachitjevan, kom parterna i januari överens om att använda vägen som en internationell rutt för gods- och passagerartrafik. Ilham Alijev sa i samtal med Vladimir Puti att Ryssland kommer att kunna koppla samman sina transportvägar med Turkiet genom Azerbajdzjan och Armenien, och Armenien kommer, förutom vägar till Ryssland genom Azerbajdzjan, också att få järnvägstillträde till Iran. 

Det första arbetet med att bygga den internationella rutten började den 14 februari 2021, när Ilham Aliyev besökte de befriade territorierna och lade grunden för den 100 kilometer långa Horadiz-Agband-järnvägen. Alijev introducerade också det moderna namnet på rutten "Zangezurkorridoren" efter namnet på en bergskedja (upp till 2 400 meter ö h) som bildar gräns mellan Azerbajdzjans autonoma område Nachitjevan och  Armenien.

Allting tycks på ytan klappat och klart för Zangezurkorridoren. Men det har gått politik, geopolitik, i frågan.

Armenien invänder mot byggandet av "korridoren", och menar att det ger Baku kontroll över en bit armeniskt territorium, de 40 km som vägen måste passera Armenien. På EAEU-toppmötet i Moskva i drabbade ledarna för Armenien och Azerbajdzjan samman i frågan. Armenien går inte med på någon lösning som innebär att landet förlorar suveränitet över någon del av territoriet, om så bara är en 40 km lång motor- och järnvägssträckning.

Den 6 oktober 2023 undertecknade Azerbajdzjan och Iran ett samförståndsavtal om byggandet av en järnväg som kommer att ansluta till Nachitjevan till övriga Azerbajdzjan. Det skulle innebära att Armeniens motstånd kringgås.

Men i Iran finns också motstånd mot Zangezurkorridoren. Irans tidigare utrikesminister Kamal Kharazi, har varnat för byggandet av korridoren i en artikel med titeln "Konspiration för att skapa Nato:s Turan-korridor". Turan är den persiska beteckningen på Centralasiens vidsträckta stäppområden.

Kharazi menar att korridoren är tänkt att direkt föra Nato till Irans norra gräns, Rysslands södra gräns och västra Kina i Xinjiang och fullborda planen att omringa dessa länder och lägga grunden för deras upplösning.

Natos närvaro i Kaukasus och Centralasien kompletterar ansträngningarna att blockera Ryssland från Svarta havet, Kinas från Sydkinesiska havet och Iran från Persiska viken, menar han.

Stefan Lindgren

Källor: 

https://gulfif.org/why-iran-opposes-azerbaijans-zangezur-corridor-project/
https://www.kommersant.ru/doc/6298724?ysclid=lv204y0p8w341725821
https://www.e-ir.info/2024/02/07/opinion-why-armenia-and-azerbaijan-diverge-on-the-zangezur-corridor/
https://vestikavkaza.ru/articles/zangezurskij-koridor-cto-eto-takoe-i-zacem-on-nuzen.html?ysclid=lv21cp5486249199219