Vill Nato ha världskrig?

Ryska flottans högkvarter i Sevastopol attackerades med kryssningsmissiler för fem månader sedan.
Idag vet man att de avfyrades av brittisk militär personal på plats.

Allt oftare talas i Nato om att förbereda sig för krig inom de närmaste 3-5 åren. Vad döljer sig bakom detta? Finns det planer på att utlösa ett nytt världskrig - eller har det redan börjat?

Det ryska försvarsministeriet studerar nu möjliga scenarier för en attack mot Ryssland.

Försvarsministeriets officiella organ "Militärt tänkande" beskriver möjliga scenarier för en attack mot Ryssland av en främmande stat. 

En luft-mark- eller luft-havsoperation kan vara under planering mot mot Ryssland. Den kan komma att inledas med ett snabbt globalt anfall och samtidigt flera massiva missil- och luftangrepp. 

Utländska experter  överväger att skapa en ny typ av militära formationer, de så kallade gemensamma operativa formationerna (JOF). Dessa bör vara kompakta, mycket rörliga grupperingar av trupper, som kan tillfoga fiendens administrativa-politiska och militär-industriella infrastruktur ett omfattande nederlag på alla områden på kort tid - på marken, till havs, i luften, rymden och i informationssfären.

Flyget kommer att vara först att gå in i stridsoperationer som den mest manövrerbara och adaptiva typen av trupper, till och med innan huvudstyrkan sätts in, skriver författarna.

Innan den aktiva fasen kommer fiendens operativa formationer att utföra provokativa, demonstrativa, informativa och andra potentiellt aggressiva handlingar. Samtidigt klargör "Militärt tänkande" att fiendens förenade styrkor i fredstid kan nå upp till 50–70 % av vad som kommer att sätta sin under kriget.

Författarna noterar att när hotet mot landet ökar är det nödvändigt att öka flygstyrkornas roll i den övergripande strukturen av militära konflikter. I synnerhet krävs det att utrusta de ryska flygstyrkorna med nya och moderniserade flygplan och drönare, införa avancerade automatiserade kontrollsystem, förbättra underrättelsestöd etc. Det är också nödvändigt att utveckla nya synpunkter på organisationen av stridsanvändningen av flygstyrkor både i fredstid och i krigstid.

Både västerländska och ryska politiker har upprepade gånger talat om risken för ett nytt världskrig. I  december förra året, sa USA:s president Joe Biden att Rysslands president Vladimir Putin, efter "invasionen av Ukraina", kan komma att attackera länderna i den nordatlantiska alliansen. Hans uttalande kom i samband med en vädjan till kongressledamöter med en begäran om att godkänna ett hjälppaket för Ukraina, som de inte har kunnat enas om sedan hösten.

Putin svarade med att påpeka att Moskva inte har några territoriella anspråk på Nato-länder, och därför är Bidens ord "fullständigt nonsens". Enligt honom har Ryssland "ingen anledning, inget intresse - varken geopolitiskt intresse, inte ekonomiskt, inte heller politiskt eller militärt" att slåss med Nato-länder. ”Vi är intresserade av att utveckla relationer. <...> Vem har vi några problem med? Inte med någon. Det är de som på konstgjord väg skapar problem med oss, eftersom de inte vill ha en sådan konkurrent som Ryssland. Det är allt", försäkrade han.

Samtidigt har statschefen upprepade gånger varnat för en möjlig upptrappning av konflikten i Ukraina på grund av västvärldens agerande. I sitt tal till den federala församlingen den 29 februari varnade han för konsekvenserna av att skicka NATO-trupper till Ukraina och påminner om ryska vapen som "kan träffa mål på deras territorium." "Vi minns ödet för dem som en gång skickade sina kontingenter till vårt lands territorium. Nu kommer konsekvenserna för eventuella interventionister att bli mycket mer tragiska”, sa presidenten .

I vilka lägen Moskva skulle tillgripa kärnvapen anges i ett offentligt dokument som antogs 2020. Det kan ske i fyra fall:

* Ryssland får tillförlitlig information om uppskjutning av ballistiska missiler som attackerar dess territorium och/eller dess allierades territorium;

* Om fienden använder kärnvapen eller andra typer av massförstörelsevapen mot Ryssland och/eller dess allierade;

* Om motståndaren agerar mot rysk kritisk infrastruktur eller militära installationer, vilket skulle kunna störa de ryska kärnvapenstyrkornas svar;

* Om Ryssland attackeras med konventionella vapen så att det hotar statens existens.

Vid behov, förtydligar dokumentet, fattar Rysslands president ett beslut om användningen av kärnvapen och kan informera myndigheterna i andra länder och/eller internationella organisationer om detta. 2023 sa Putin att det inte fanns något behov av att ändra kärnkraftsdoktrinen genom att sänka kärnkraftströskeln.

https://www.rbc.ru/politics/05/03/2024/65e6688b9a7947132ac1ccbe?from=copy

Kartan nedan visar attacker mot ryskt territorium. Röda punkter är rapporter om beskjutning. Svarta och gula fyrkanter är terroristdåd och sabotage.  Gula prickar är beskjutning och attacker med drönare 23-27 februari.