Försvarsdepartementet svarar

Nära två år efter Sveriges Nato-ansökan kommer nu för första gången en kommentar till hur regeringens allianspolitik ska kunna förenas med gällande grundlag som bara medger medlemskap i "mellanfolklig organisation för fredligt samarbete".

Enligt Försvarsdepartementet finns ingen konflikt med grundlagen, eftersom "det har inte ansetts" så.

Svaret är ett goddag, yxskaft. Frågan är om Sveriges folkvalda verkligen nöjer sig med detta? Vad säger juristerna?

Den 30 januari ställde jag några frågor i ett brev till statsrådsberedningen och tre ministrar:

Hej

Det här är ett brev till hela regeringen, men  i synnerhet statsministern, justitieministern och försvarsministern.

1. Som jag har visat i min bok "Dö för Nato?" kolliderar Nato-medlemskap med gällande grundlag som enbart medger medlemskap i internationell organisation för fredligt samarbete, inte i militärallianser.

Den frågan har aldrig behandlats offentligt, om än den tidigare försvarsministern, Peter Hultqvist, medgav att den existerade.

Hur har regeringen tänkt lösa den knuten?

Ska grundlagen ändras i efterhand?

2. Den enmansutredare som skulle se på frågan om "författningsändringar" har avgett ett utlåtande Som tills vidare är hemligt. När tänker regeringen offentliggöra det?

3. Även den ingångna DCA-avtalet, som ännu inte godkänts av riksdagen, kan innebära en kollision med grundlagen så tillvida att regeringsformen förutsätter att svenskt territorium försvaras av det svenska försvaret.

Anser regeringen att det är ett problem?

Jag vore mycket tacksam för ett substantiellt svar.

Stefan Lindgren

Nu har ett första svar kommit. Tydligen har grundlagsfrågan ansetts i första hand röra försvarsdepartementet:

Försvarsdepartementet

Rättssekretariatet

Samuel Rudvall

Departementsråd

Hej Stefan,

Och tack för dina frågor om Nato och DCA-avtalet.

Svar på frågorna 1 och 3

Regeringen har i propositionen Sveriges medlemskap i Nato (prop. 2022/23:74) föreslagit att Sverige ska bli medlem i Nato genom att ansluta sig till nordatlantiska fördraget. Riksdagen har godkänt Sveriges anslutning till nordatlantiska fördraget (betänkande 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148). Varken regeringen eller riksdagen har gjort bedömningen att ett medlemskap i Nato skulle strida mot Sveriges grundlagar.

Sverige har undertecknat avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA (Defense Cooperation Agreement, DCA). Inom Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) har det utarbetats en departementspromemoria i vilken det föreslås dels att DCA-avtalet ska godkännas, dels ett antal författningsändringar som är nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet (Ds 2024:2). DCA-avtalet har inte ansetts strida mot Sveriges grundlagar. Förslagen är för närvarande ute på remiss till ett antal myndigheter, kommuner och organisationer. Därefter kommer förslagen behandlas i Lagrådet, vars granskning bl.a. avser hur lagförslag förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt (se 8 kap. 22 § regeringsformen). Riksdagens godkännande krävs för att DCA-avtalet ska kunna ingås.

I betänkandet Förutsättningar enligt regeringsformen för fördjupat försvarssamarbete (SOU 2016:64) har justitierådet Henrik Jermsten analyserat de närmare förutsättningarna enligt regeringsformen för internationella försvarssamarbeten. De slutsatser som dras i betänkandet är av intresse för dina frågor. Sammanfattningsvis konstateras att regeringsformen inte innehåller några bestämmelser som specifikt tar sikte på frågan om det finns förutsättningar för ett fördjupat internationellt försvarssamarbete som sådant och att utgångspunkten måste vara att regeringsformen inte lägger några hinder i vägen för försvarssamarbeten så länge de konstitutionella regler som har relevans för frågan iakttas vid beslutsfattandet.

Svar på fråga 2

Hovrättsrådet Christer Lundh har haft ett uppdrag att som s.k. bokstavsutredare biträda Försvarsdepartementet med att se över behoven av författningsåtgärder för ett effektivt Natomedlemskap. Han redovisade sitt uppdrag den 15 december 2023. Redovisningen utgör fortfarande ett internt arbetsdokument inom Försvarsdepartementet. Förslagen behandlas för närvarande inom departementet och övriga Regeringskansliet och kommer därefter att remitteras till berörda myndigheter och organisationer m.fl. I samband med att remittering sker kommer det att publiceras.

Med vänliga hälsningar

Samuel Rudvall