Följ grundlagen, Kristersson!

Under 2024 ska försvarsavtalet med USA klubbas igenom i riksdagen. Min invändning är densamma som mot Nato-medlemskapet.

Avtalet strider mot regeringsformens 10 kap, paragraf 7. Är det någon som bryr sig?

7 §   I andra fall än de som avses i 6 § kan beslutanderätt som direkt grundar sig på denna regeringsform och som avser meddelande av föreskrifter, användningen av statens tillgångar, rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter eller ingående eller uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig domstol.

Vi ser här att lagstiftarens formulering utesluter överlämnande av beslutanderätt till såväl militärblocket Nato som till enskild främmande makt. För att anta Nato- och DCA-avtalen skulle krävas en grundlagsändring med två riksdagsbeslut och mellanliggande val, ev. kombinerat med en folkröstning.

Regeringens jurister har emellertid valt att göra den tolkningen att det överlämnande av förvaltningsuppgifter som både Nato-medlemskap och DCA-avtal innebär, inte "direkt grundar sig på denna regeringsform". Därför kan båda avtalen drivas genom kryphålsparagrafen 10:8

8 §  Rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig på denna regeringsform kan, i andra fall än de som avses i 6 §, genom beslut av riksdagen överlåtas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation eller till en utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet. Riksdagen får i lag bemyndiga regeringen eller någon annan myndighet att i särskilda fall besluta om en sådan överlåtelse.

Innefattar uppgiften myndighetsutövning, fattar riksdagen beslut om överlåtelse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 § andra stycket. Lag (2010:1408)

Frågan är då, utgör försvaret av Sveriges territorium en förvaltningsuppgift (innefattande myndighetsutövning) som direkt bygger på regeringsformen eller ej? Jag anser att försvaret av Sverige är en förvaltningsuppgift som direkt bygger på grundlagen.

I regeringsformens kap 15 om krig och krigsfara heter det:

13 §   Regeringen får sätta in rikets försvarsmakt i enlighet med internationell rätt för att möta ett väpnat angrepp mot riket eller för att hindra en kränkning av rikets territorium.

Regeringen får uppdra åt försvarsmakten att använda våld i enlighet med internationell rätt för att hindra kränkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande stater.

Regeringsformen reglerar också frågor som krigsförklaring och vapenstillestånd. Den medger att svensk trupp på vissa villkor kan skickas utomlands men ger ingen täckning för att låta främmande länders styrkor att föra krig på svenskt territorium.

Jag anser att det är uppenbart att dessa paragrafer berörs. Regeringsformen förutsätter att Sverige försvaras med svensk trupp, Nato- och DCA-avtalen förändrar detta.

Det finns en konflikt med grundlagen - och den är inte obetydlig. På min fråga har försvarsdepartementet svarat att "det har inte ansetts" föreligga en sådan konflikt.

Det har heller inte ansetts att kejsaren är naken!

Förre försvarsministern Peter Hultqvist medgav åtminstone 2021 att det fanns en sådan konflikt, men han har han inte återkommit till saken sedan 2021.

Ulf Öberg, domare i Europeiska unionens tribunal i Luxemburg, har kommit fram till samma ståndpunkt som jag, men hans inlägg fick aldrig något relevant svar.

Nu är frågan om de folkvalda än en gång tänker se mellan fingrarna med att grundlagen, dvs regeringsformen, negligeras på detta sätt och i praktiken förvandlas till makulatur?

Regeringen anser att DCA-beslutet ska behandlas enligt 10 kap. 6 § andra stycket som lyder: 

Riksdagen kan besluta om sådan överlåtelse, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag..

Grundlag stiftas som bekant genom två riksdagsbeslut med mellanliggande val och eventuellt en folkomröstning.

Nåväl, vad hindrar regering och riksdag från att använda det demokratiska institut som grundlagen även i detta fall erbjuder? 

Stefan Lindgren