Dubblat varuutbyte Kina-Ryssland sedan 2019

Putin närvarade i Peking som hedersgäst.

Det tredje globala toppmötet om president Xi Jinpings Belt- and Road Initiativ (BRI) ägde rum i Peking 17-18 oktober 17-18.

Ryssland president Putin var där, liksom Ungerns premiärminister Viktor Orbàn.

Västmedia har försökt devalvera detta BRI-möte genom att påpeka att bara  23 stater var närvarande denna gång, en minskning från 37 vid det andra toppmötet.

Men i huvudsak beror minskningen på att EU (minus Ungern) ville manifestera sin lydnad mot USA som utpekat Kina sim en "fiende" och därför uteblev.

En nytillkommen deltagare var Afghanistan, ett krigsplågat land som är i skriande behov av kinesiska investeringar.

Enligt Asia Times analys var detta toppmöte  mindre fokuserat på handel och investeringar  och mycket mer på utrikespolitiken. Detta kan vara relaterat till att Kina av olika skäl tvingats minska sina investeringar i världen. Kinas ekonomiska tillväxt har halverats från 2012 och landet brottas med en kris på fastighetsmarknaden och ett internt skuldberg.

BRI är dock inte Kinas högsta utrikespolitiska instrument. Kinas övergripande mål är att skapa en  "global gemenskap för en gemensam framtid". 

På ett mer konkret plan kopplas nu BRI till anti-korruptionsåtgärder och "ren" (grön) energi. Dessutom meddelades ett projekt för styrning av AI (artificiell intelligens).

När det gäller finansiella resurser gjordes två tillkännagivanden gjordes, i en mindre skala än tidigare, nämligen 350 miljarder yuan (48 miljarder dollar) till BRI-anknutna banker och 80 miljarder yuan (11 miljarder dollar till den s k Sidenvägsfonden.

Från rysk sida deltog förutom president Vladimir Putin utrikesminister Sergej Lavrov, vice premiärminister Aleksandr Novak, vice premiärminister Dmitrij Tjernysjenko, biträdande chefen för presidentens administration - presidentens pressekreterare Dmitrij Peskov, presidentens assistenter  Maksim Oresjkin och Jurij Ujhakov, Rysslands ambassadör i Kina Igor Morgulov samt ministern för ekonomisk utveckling Maksim Resjetnikov

Putin förklarade i sitt tal till mötet att initiativ som EurAsES (Eurasiska ekonomiska gemenskapen) kompletterar Kinas globala initiativ "One Belt, One Road" på det regionala planet

I februari i år antogs en "vägkarta", som bland annat föreskriver upprättandet av samarbete mellan EurAsES och Kina inom handelspolitik och digitalisering av transportvägar.

Rät detaljerat redogjorde Putin för Rysslands projekt för att öppna en internationell korridor "Nord - Syd". Den ska bl.a. förbinda  ryska hamnar vid Östersjön och i Arktis med hamnar vid kusten av Persiska viken och Indiska oceanen. På hela sträckan – från Murmansk till den iranska hamnstaden Bander-Abbas – kommer det att finnas sömlös järnvägskommunikation.

En annan transportmeridian från norr till söder kommer att gå Uralregionen i Ryssland och Sibirien. Dess nyckelelement är modernisering av den centrala delen av Transsibiriska järnvägen.

I de ryska planerna ingår också den norra latitudkorridoren, som ger tillgång till hamnarna i Ishavet och på Jamal-halvön - och den nya nordsibiriska järnvägen linje till Chanty-Mansijsk autonoma krets. Samtidigt arbetar Ryssland på att dra  järnvägslinjer från centrala Sibirien i sydlig riktning - till Kina, Mongoliet och hamnar i Indiska och Stilla havet.

En järnvägslinje ska förena BAM (järnvägen Bajkal-Amur) med Jakutien, inklusive broar över de väldiga floderna Lena och Amur.

Alla dessa transportkorridorer från norr till söder - i den europeiska delen av Ryssland, i Sibirien och i Fjärran Östern - öppnar möjligheten att direkt ansluta och integrera den norra sjövägen (Nordostpassagen) med stora logistiska noder på Indiska och Stilla havets kuster, fortsatte Putin.

Efter mötets officiella del samtalade president Putin i tre timmar med ordförande (predsedatel) Xi Jinping. Samtalet berörde en rad frågor, men Putin kunde inte gå in på några detaljer på den efterföljande presskonferensen.

Putin hade också ett möte med Viktor Orbàn på tu man hand.

På presskonferensen betonade Putin hur snabbt relationerna med Kina utvecklats. Det har skett en fördubbling av varuutbytet mellan länderna sedan 2019 till ca 200 miljarder dollar i år.

Han konstaterade att Kina förutom sina handelspartners i närområdet nu har Ryssland som näst största handelspartner, endast överträffad av USA.

Asia times, kremlin.ru