Dimma över Nord Stream

Kan verkligen Nord Stream 1 och 2 ha sprängts av ett team från denna segelbåt?

Varför poppar det hela tiden upp nya teorier om hur gasledningarna North Stream 1 och 2 sprängdes den 26 september 2022

Den tyske undersökande journalisten Fabian Scheidler anser att dessa konstlade teorier tillkommit i avsikt att avleda intresset från Seymour Hersh rapport som pekar ut Vita huset som ansvarigt.

För ett år sedan, den 26 september 2022, sprängdes tre av de fyra rörledningarna i Nord Stream 1- och 2 i Östersjön. Det är hög tid att röja upp i snårskogen av spekulationer kring denna händelse, menar Fabian Schiedler.

Efter drygt fyra månader publicerade den undersökande journalisten och Pulitzerprisvinnaren Seymour Hersh den 8 februari 2023 sin version. Han hävdade med hänvisning till en anonym källa att Vita huset var ansvarigt för attackerna, med stöd av norsk militär. Några få Några dagar senare intervjuade Scheidler honom och intervjun publicerades i Jacobin, Berliner Zeitung m.fl. tidningar runt om i världen .

Den 7 mars kom New York Times, med en egen version som sa att det inte var USA utan en "pro-ukrainsk grupp " som med hjälp av en hyrd yacht utfört attackerna.

Den tyska veckotidningen Die Zeit publicerade en mer detaljerad version och hänvisade delvis till information från den tyska riksåklagaren. Den 6 juni publicerade Washington Post en rapport som påstod att en icke namngiven europeisk underrättelsetjänst hade informerat CIA om en planerad ukrainsk attack mot rörledningarna tre månader före explosionerna. Artikeln återkopplar till tidigare rapporter om yachten.

Scheidler menar att yachthistorien är behäftad med många inkonsekvenser, som senare identifierats av militära experter och journalister. Svenska och tyska statliga utredare har upprepade gånger framhållit att endast en statlig aktör seriöst kan misstänkas för brottet. Båten och omständigheterna passar inte riktigt in i bilden av en komplex militär operation med tillhörande logistik. 

Placering hundratals kilo sprängämnen under vattnet kräver utrustning för att hissa ned utrustning och placera ut bojar. Flera dyk med timmar av arbete på 80 meters djup kräver extremt lång dekompression på ibland upp till flera dagar; bara en dekompressionskammare, som dock inte skulle ha fått plats på yachten, kunde ha avkortat den tiden. Dessutom gör yachtens upphöjda akter båten olämplig för sjösättning av tung utrustning och ett halvt ton sprängämnen. Den långa omvägen från Polen via Rostock till Bornholm framstår heller inte som särskilt vettig, menar Scheidler.

Förutom en rad logistiska invändningar mot "yachtteorin" finns det en annan kritisk punkt. Enligt den tyska åklagarmyndigheten fanns det spår av ett sprängämne på yachtens kabinbord - det enda hittills kända handfasta beviset. Men om förövarna var kapabla att utföra en så sofistikerad militär operation, varför hade de då inte ens städat ´på yachten?

Holger Stark, chef av avdelningen för utredningsavdelningen vid den tyska veckotidningen Die Zeit skrev: "Tydligen var förövarna under press och hade inte tid att sopa igen spåren".

Sprängningen skedde nära 300 km från hamnen i Rostock, dit yachten återvände. Varför skulle gärningsmännen inte ha haft tid att avlägsna spåren under denna långa resa? Dessutom skedde riksåklagarens undersökning inte förrän i januari, månader efter attackerna, vilket gav gott om tid att avlägsna spår - eller lägga till villospår.

Dessutom har sprängämnesexperter och utredare upprepade gånger påpekat att de militära undervattenssprängämnen som måste ha använts för att förstöra en så massiv betong- och stålstruktur inte är något man monterar vid köksbordet, utan normalt paketeras i vattentät form som inte lämnar några spår.

Faktum är att den tveksamma historien om sprängämnesspåren öppnar för en helt annan tolkning. Kan det vara ett medvetet utlagt villospår? Jeremy Scahill, medgrundare av Intercept, anser det. Hans forskning om hemliga operationer har i det förflutna utlöst flera utredningar i USA-kongressen.

Enligt New York Times kom ledtrådarna till yachthistorien från USA-tjänstemän, som i sin tur förlitade sig på underrättelsekällor. Tidpunkten är inte heller oviktig: USA-tjänstemän började sprida den nya historien först efter att Seymour Hershs artikel hade väckt sensation runt om i världen. USA var under press, särskilt som president Biden i februari 2022 öppet hade deklarerat att han skulle sätta stopp för gasledningarna.

Andra märkliga uttalanden gjordes efter sprängningen. Redan följande dag skrev Polens f d utrikesminister Radoslaw Sikorski i sociala media: "Thank You, USA".

Victoria Nuland, biträdande utrikesminister, förklarade 23 januari 2023 att "USA är tillfreds med att Nord Stream 2 nu är en tjock skiva metall på havets botten".

Scahills misstanke att yachtspåret är ett avsiktligt villospår stöds av Steven Aftergood, som ledde ett projekt om statssekretess i förbundet American Scientists från 1991 till 2021. Aftergoods poäng är att spridningen av falska alternativa berättelser i syfta att dölja en operation "är en etablerad praktik i militära operationer och underrättelseaktiviteter".

Avsiktligt felaktig information från underrättelsekällor till massmedia, som sedan sprider det okritiskt, är tyvärr inte ovanligt i USA:s historia. 1977 avslöjade en visselblåsare från CIA, Frank Snepp, de metoder som han och hans kollegor använde för att lura media under Vietnamkriget. Falska nyheter placerades rutinmässigt i kända medier som Newsweek, New York Times eller New Yorker.

Den mest kända fallet av spridning av falska underrättelser är självklart bluffen om massförstörelsevapen i Irak före USA-invasionen av detta land. New York Times, som aktivt spred dessa falska informationer, tvingades ett år senare be sina läsare om ursäkt.

Tyvärr är det ingen som aggressivt granskat yachthistorien på samma sätt. Julian Barnes, en av författarna till New York Times artikel 7 mars 2023, förklarade i tidningens podcast att hans team nu visste VEM som var ansvarig för attackerna – bara för att i slutet av samma sändning förklara att vi faktiskt "vet mycket lite" om gruppen som begick sprängningarna. Men, tillade han, regeringstjänstemän "vet att de [den påstådda gruppen] inte har någon anknytning till den ukrainska regeringen". Hur kan de veta detta säkert men inte ha en aning om vilken gruppen är?

Hersh version har utsatts för många angrepp och det mest citerade kommer från Oliver Alexander. Han påstår att inga norska P-8-plan, som enligt Hersh fällde utlösningsmekanismen för bomberna, enligt öppna källor (OSINT) var på plats före dådet. Men i nästa stund medger även Alexander att OSINT kan kringgås av P-8 flygplan – vilket  ogiltigförklarar hans eget argument.

Seymour Hershs historia har hittills inte kunnat motbevisas eller avfärdas och enligt Scheidler är det klokt att vara öppen för nya oväntade vändningar.

https://fabianscheidler.substack.com/p/fog-over-nord-stream

Fabian Scheidler är en Berlinbaserad journalist och författare till bl.a. boken "The End of the Megamachine". Som journalist har han arbetat för Le Monde diplomatique, Berliner Zeitung, Taz, Wiener Zeitung, Radio France och många andra. www.fabianscheidler.com