Den belgiske författaren Jean Bricmont vill göra några påminnelser till dem som, delvis apropå förhärligandet av Oppenheimer i den aktuella filmen, försöker rättfärdiga bombningarna av Hiroshima och Nagasaki:
6 augusti var det årsdagen av atombombsexplosionen över Nagasaki 1945.
Det är en sorglig påminnelse om att det mesta vi har lärt oss om atombomberna och skälen till deras användning är resultatet av lögner och den amerikanska propagandamaskinen.
Enligt standardberättelsen vägrade Japan att kapitulera under andra världskriget, även efter långa och blodiga strider i Stilla havet, och en allierad invasion av Japans fastland skulle leda till att över en miljon allierade soldater skulle dö, liksom mer än 10 miljoner japaner. Slakten av hundratusentals oskyldiga människor i de två städerna räddade, enligt detta argument, miljontals liv och tvingade Japan att kapitulera.
I verkligheten hade dock Japan, så tidigt som i slutet av maj 1945, gjort framstötar om att kapitulera till USA praktiskt taget villkorslöst. Detta med undantag för några grundläggande juridiska krav om skydd för kejsar Hirohito. Japan kunde inte heller fortsätta kriget längre eftersom det amerikanska oljeembargot fullständigt berövat landet bränsle och basresurser. I slutet av juli 1945 hade den japanska flottan helt upphört med större sjöoperationer.
Några av USA:s högsta och mest respekterade generaler har reflekterat över bombningarna och uttryckt moralisk upprördhet och strategiska tvivel om deras användning. Några gick öppet ut med detta vid den aktuella tiden och uppmanade sina civila överordnade att inte använda atomvapnen.
Så vädjade till exempel den allierades överbefälhavaren Dwight Eisenhower till krigsminister Henry Stimson att ompröva planen eftersom han var övertygad om att Japan redan var besegrat och att det var helt onödigt att släppa bomben, och det även för att han trodde att vårt land borde undvika att chockera världsopinionen genom att använda ett vapen vars användning enligt min mening inte längre var nödvändigt för att rädda amerikanska liv. Jag var övertygad om att Japan, just i detta ögonblick, sökte efter ett sätt att kapitulera med så lite förlorat ansikte som möjligt", skrev Eisenhower.
Amiralen William Leahy, den högst rankade amerikanske militären i aktiv tjänst under kriget, skrev detsamma: "Jag är av den åsikten att användningen av detta barbariska vapen i Hiroshima och Nagasaki inte har varit till någon materiell hjälp i vårt krig mot Japan. Japanerna var redan besegrade och redo att kapitulera på grund av den effektiva sjöblockaden och de framgångsrika bombningarna med konventionella vapen”.
Chester Nimitz, överbefälhavaren för den amerikanska Stillahavsflottan, hävdade av liknande skäl bestämt att atombomberna "inte var till någon materiell hjälp i vårt krig mot Japan".
General Douglas MacArthur, de allierades högste befälhavare i sydvästra Stilla havet, såg "ingen militär nytta av att släppa bomben" och hävdade att "Japan skulle ha kapitulerat även om atombomberna inte hade släppts".
Amiralen William "Bull" Halsey uttalade kategoriskt att "atombombningar - av civila - är moraliskt oförsvarliga".
Eftersom USA:s regering beslutade annorlunda, dog mer än 225 000 oskyldiga civila i grymheter av en omfattning som världen aldrig tidigare skådat. Istället för att rädda amerikanska liv verkar de två atombomberna ha haft som huvudmål att visa upp den amerikanska krigsmaskinens styrka inför Sovjet. Sprängningarna blev inledningen till en kostsam kapprustning, födelsen av det militärindustriella komplexet och själva kalla kriget.
Jean Bricmont är en belgisk teoretisk fysiker och vetenskapsfilosof. Han är ledamot av den belgiska vetenskapsakademin och har varit ordförande för Association française pour l'information scientifique. Han är stark antiimperialist och yttrandefrihetskämpe. För en svensk publik är han mest känd för sin bok Humanitär imperialism från 2007.
Källa: https://www.facebook.com/1219722765/posts/pfbid02eEpxwAfJr2cGjEcEARKFjfJ6GM4YAEmW2dGoRkvRJHgysTcibFbzvcxpN6dAngWSl/?sfnsn=mo
Övers. Lennart Palm
Addendum: FN: s generalsekreterare Guterres hedrade 6 augusti minnet av offren i Nagasaki, för andra gången utan att nämna USA.
I Guterres meddelande som lästes upp vid en ceremoni i Nagasaki hette det bl.a.:
"Denna ceremoni är en möjlighet att minnas ett ögonblick av oerhörd skräck för mänskligheten — användning av kärnvapen i Nagasaki 78 år sedan. Vi sörjer de döda, vars minne aldrig kommer att blekna. Vi minns den fruktansvärda förstörelse som drabbade denna stad, liksom Hiroshima. "
Guterres tal innehöll däremot inte ett ord om att det var USA som fällde atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.
När Guterres tidigare 18 april talade om Hiroshima nämnde han inte heller USA. Det gjorde inte heller Japans premiärminister Fumio Kishida eller USA: s utrikesminister Anthony Blinken.
USA:s atombomber dödade 140 000 människor av 350 000 i Hiroshima och 74 000 i Nagasaki. (https://t.me/niodagar/965)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.