Macron vägrar släppa Nigers uran

Demonstranter i Niger fördömer Frankrike och ECOWAS.

I fredags meddelade Nigers utrikesministerium att Frankrikes ambassadör inte längre är önskvärd i landet och bad honom att lämna landet inom 48 timmar.

Paris svarade att rebellerna inte har någon rätt att skicka ut vare sig ambassadören eller de franska trupperna från landet.

Nigers militär meddelade i slutet av juli på nationell TV att president Mohamed Bazoum avsatts. Ledarna i de flesta västerländska länder och den regionala organisationen ECOWAS har fördömt kuppen. Ryssland har också manat Niger till att snarast återgå till en konstitutionell ordning.

Men i början av augusti samlades den västafrikanska samarbetsorganisationen  ECOWAS i Nigeria, antagit en plan för ett militärt ingripande i Niger. Det var inte svårt att urskilja en fransk hand i dessa manövrer.

Niger, en före detta fransk koloni, var en av de sista västallierade i Sahel. Dessutom har landet rika urantillgångar som Frankrike är beroende av. Enligt franska medier står Niger  för mellan 15% och 17% av uran som används för att producera el i Frankrike.

Frankrike har för närvarande 1 500 resp 1 000 soldater i Niger och Tchad. Mali tvingades Frankrike och franskledda internationella (inkl. svenska) styrkor nyligen lämna. 

När militärjuntan i Niger beslutade att skicka ut Frankrikes ambassadör svarade Paris igår att rebellerna inte har någon rätt att skicka ut vare sig ambassadören eller de franska trupperna från landet.

Europeiska Unionen reagerade med sina koloniala instinkter och förklarade att Nigerrebellernas beslut är "en provokation som inte bidrar till en diplomatisk lösning av krisen i landet".

En hycklande ståndpunkt eftersom det är just de mest franskorienterade länderna i Västafrika och oljelandet Nigeria som verkat för en väpnad intervention i Niger.

Och kom ihåg: varken Frankrike eller EU rörde ett finger när en högerkupp genomfördes i Ukraina. Det var deras rebeller. Nigers rebeller är inte det.

Samtidigt har ECOWAS tvingats skjuta det militära ingripandet på framtiden. Burkina Faso och Mali är motståndare till väpnad intervention och hotar att stödja Niger om det kommer till militärt ingripande.

ECOWAS har 15 medlemsstater, varav åtta av dessa är fransktalande, fem engelsktalande och två portugisisktalande. Varken Mali och Burkina Faso ingår. Organisationen är samtidigt en tull- och valutaunion, och valutans värde är knutet till euron, vilket främjar de forna kolonialmakternas ekonomiska inflytande.

Dessutom är Niger ett stort land - nära tre gånger större än Sverige - och svårt att kontrollera. Städerna ligger på 50-60 mils avstånd från varandra.

ECOWAS har erbjudit rebellerna i Niger ett möte på en neutral plats. Naturligtvis med avsikten att gripa kuppledarna och skicka dem till Bryssel för att dömas av Internationella  brottmålsdomstolen, känd för sina ensidiga inriktning på att döma obekväma afrikanska ledare.

Den 19 augusti anlände en ECOWAS-delegation till i Niger för samtal, men misslyckades med att finna en lösning. ECOWAS säger att det har bestämt startdatum för en militär intervention, men vill inte avslöja det. Vilka som ligger bakom denna bisarra bluffpoker kan man bara gissa.

Ledare för Nigerkuppen, general Abdurahman Tchiani, varnade för att varje ingripande från ECOWAS kommer att betraktas som aggression. Rebellerna har utlyst en "frivillig mobilisering" i landet och satt de väpnade styrkorna i högsta beredskap. Mali och Burkina Faso, där kupper också ägt rum tidigare, har lovat komma till undsättning i händelse av krig.

På minussidan för krigsivrarna är att västmakterna inte är enade. USA opererar sin vana trogen i hemlighet mot Frankrike. President Emmanuel Macron sa igår måndag på den årliga konferensen för ambassadörer i Paris att Frankrike fördömer USA:s försök att "dra tillbaka sitt stöd för den lagliga myndigheterna i Niger" och kommer att fortsätta att stödja President Mohamed Bazoum, liksom ECOWAS diplomatiska och militära insatser.

"Vad ska vi göra om en sådan kupp som händer i Rumänien eller Bulgarien?" frågade Macron retoriskt. "Jag hör från Washington och andra huvudstäder att 'vi inte ska engagera oss, det börjar bli farligt.' Nej, vår ståndpunkt måste vara tydlig och konsekvent, för i vilket afrikanskt land kommer man annars att  lyssna när vi föreslår samarbete?"

"Frankrike kommer inte att tillåta vare sig paternalism eller svaghet (i Sahel), annars kommer vi inte att finnas kvar någonstans," tillade han.

Tidigare hade USA:s biträdande utrikesminister Victoria Nuland (ni minns, hon som fällde orden "Fuck EU" under Maidankuppen i Ukraina 2014) träffat kuppledarna i Nigers huvudstad Niamey men återvände med oförrättat ärende, vilket det nu var.

Det rapporteras också att den nya USA-ambassadören till Niger, Kathleen Fitzgibbon, ska att anlända i Niamey snart. USA har militärbaser i minst 12 länder i Afrika och amerikansk militär torde på ett eller annat sätt vara inblandat i samtliga krig på kontinenten. USA-utbildade officerare har iscensatt minst åtta framgångsrika kupper bara i Västafrika sedan 2008 (se här).

Men som fallet Niger visar gör såväl Paris, Bryssel som Washington skillnad på kupp och kupp.

Stefan Lindgren