4 000 demonstrerade i London i februari när kriget pågått ett år.
När Japan bjöd in ledarna för Brasilien, Indien
och Indonesien att delta i G7-toppmötet i Hiroshima, fanns det en
glimt av hopp om att det kunde bli ett forum för genuin dialog.
Det rapporterar fredsaktivisterna Medea Benjamin och Nicolas J. S. Davies.
Men så fick det inte bli. Istället tvingades sydledarna
sitta och lyssna när deras värdar presenterade sina senaste planer på skärpta
sanktioner mot Ryssland och ytterligare eskalering av kriget genom att skicka
USA-byggda F-16 stridsflygplan till Ukraina.
G7-toppmötet står i skarp kontrast till ansträngningarna
från ledare från hela världen som försöker få slut på konflikten. Tidigare har
ledarna för Turkiet, Israel och Italien gjort försök att medla. Deras
ansträngningar bar frukt i april 2022, men ett nära avtal blockerades av
västvärlden, särskilt USA och Storbritannien, som inte ville att Ukraina skulle
ingå ett självständigt fredsavtal med Ryssland.
Nu när kriget har dragit ut över ett år utan något slut i
sikte, har andra ledare klivit fram för att försöka pressa båda sidor till
förhandlingsbordet. I en överraskande ny utveckling har Danmark, ett Nato-land,
klivit fram och erbjudit sig stå som värd för fredssamtal. Den 22 maj, bara några
dagar efter G-7-mötet, sa den
danske utrikesministern Lökke Rasmussen att hans land var redo att stå
värd för ett fredstoppmöte i juli om Ryssland och Ukraina enades om att tala
med varandra.
"Vi måste anstränga oss för att skapa ett globalt
engagemang för att organisera ett sådant möte", sa Rasmussen och nämnde
att detta skulle kräva stöd från Kina, Brasilien, Indien och andra nationer som
har uttryckt intresse för att medla i fredssamtal. Att ha en EU- och
Nato-medlem som främjar förhandlingar kan mycket väl spegla en förändring i hur
européer ser på vägen framåt i Ukraina.
Också en rapport av
Seymour Hersh, som citerar US-amerikanska underrättelsekällor, uppger att
ledarna för Polen, Tjeckien, Ungern och de tre baltiska staterna, alla
Nato-medlemmar, pratar med president Zelenskyy om behovet av att avsluta kriget
och att börja återuppbygga Ukraina så att de fem miljoner flyktingar som nu bor
i deras länder kan börja återvända hem. Den 23 maj sa den
högerorienterade ungerska presidenten Viktor Orban: "När man inser att
Nato inte är redo att skicka trupper är det uppenbart att det inte finns någon
seger för de fattiga ukrainarna på slagfältet", och att det enda sättet
att avsluta konflikten är att Washington börjar förhandla med Ryssland.
Samtidigt har Kinas fredsinitiativ gått framåt, trots USA:s
oro. Li Hui,
Kinas särskilde representant för eurasiska angelägenheter och tidigare
ambassadör i Ryssland, har träffat
Putin, Zelensky, Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba och andra
europeiska ledare för att driva på en dialog. Med tanke på sin position som
både Rysslands och Ukrainas främsta handelspartner har Kina ett bra läge för
att engagera sig med båda sidor.
Ett annat initiativ har kommit från Brasiliens president
Lula da Silva, som bygger upp en "fredsklubb"
av länder från hela världen för att arbeta tillsammans för att lösa konflikten
i Ukraina. Han utnämnde den berömde diplomaten Celso Amorim som sitt
fredssändebud. Amorim var Brasiliens utrikesminister från 2003 till 2010, och
utsågs till "världens bäste utrikesminister" av tidningen Foreign
Affairs. Han var också Brasiliens försvarsminister 2011–2014 och är nu
president Lulas främste utrikespolitiske rådgivare. Amorim har redan haft möten med
Putin i Moskva och Zelensky i Kiev och mottogs väl av båda parter.
En växande kör för fred i Ukraina
Den 16 maj klev Sydafrikas president Cyril Ramaphosa
och andra afrikanska ledare in i striden, vilket återspeglar hur allvarligt
detta krig påverkar den globala ekonomin genom stigande priser på energi och
livsmedel. Ramaphosa presenterade ett
uppdrag på hög nivå av sex afrikanska presidenter, ledda av president Macky
Sall från Senegal. Denne var fram till nyligen ordförande för Afrikanska
unionen och i den egenskapen uttalade han sig kraftfullt för fred i Ukraina vid
FN:s generalförsamling i september 2022. De andra deltagarna i uppdraget är
presidenterna Nguesso från Kongo, Al-Sisi från Egypten, Musevini från Uganda
och Hichilema från Zambia. De afrikanska ledarna kräver vapenvila i Ukraina följd
av seriösa förhandlingar för att komma fram till "en ram för varaktig
fred". FN:s generalsekreterare Guterres har informerats
om
deras planer och har "välkomnat initiativet”.
Påven Franciskus och
Vatikanen försöker också
medla konflikten. "Låt oss inte vänja oss vid konflikter och våld. Låt oss
inte vänja oss vid krig”, predikade påven.
Vatikanen har redan hjälpt till att underlätta framgångsrika fångutbyten mellan
Ryssland och Ukraina och Ukraina har bett om påvens hjälp att återförena
familjer som har skilts åt av konflikten. Ett tecken på påvens engagemang är
hans utnämning av veteranförhandlaren kardinal Matteo Zuppi till sitt
fredssändebud. Zuppi var avgörande för de medlingssamtal som avslutade
inbördeskrigen i Guatemala och Moçambique.
Kommer något av dessa initiativ att bära frukt? Möjligheten
att få Ryssland och Ukraina att tala med varandra beror på många faktorer,
inklusive deras uppfattning om hur det kan komma att gå i de kommande striderna,
deras förmåga att upprätthålla tillräckliga vapenförråd och uppkomsten av en
intern opposition. Men den beror också på det internationella trycket, och det
är därför dessa externa ansträngningar är så kritiska. USA och Nato-ländernas
motstånd mot samtal måste på något sätt vändas.
USA:s avvisande eller avfärdande av alla fredsinitiativ
illustrerar två diametralt motsatta sätt att lösa internationella tvister:
diplomati eller krig. Det illustrerar också motsättningen mellan en växande
opposition mot kriget bland allmänheten och USA:s beslutsamma försök
att förlänga kriget, de flesta demokrater och republikaner är
krigsförespråkare.
En växande gräsrotsrörelse i USA arbetar för att ändra detta:
* I maj publicerade utrikespolitiska experter och
gräsrotsaktivister betalda annonser i New
York Times och The
Hill
för att uppmana USA:s regering att bli en kraft för fred. Hill-annonsen stöddes
av 100 organisationer runt om i landet, och lokala aktivister organiserade sig
i dussintals
kongressdistrikt för att skicka annonsen till sina representanter.
* Religiösa ledare, av vilka över 1 000 undertecknade
ett
brev till president Biden i december där de uppmanade till en vapenvila under
julen, har ställt upp på Vatikanens fredsinitiativ.
* USA:s Conference of Mayors, en
organisation som representerar cirka 1 400 städer i landet, antog enhälligt
en resolution som uppmanar presidenten och kongressen att "maximera de
diplomatiska ansträngningarna för att avsluta kriget så snart som möjligt genom
att arbeta med Ukraina och Ryssland för att nå en omedelbar vapenvila och
förhandla om ömsesidiga eftergifter i enlighet med Förenta Nationernas stadga, i
vetskap om att riskerna för ett utvidgat krig ökar ju längre kriget pågår”.
* Ledande amerikanska miljökämpar har insett hur
katastrofalt detta krig är för miljön, inklusive möjligheten till ett katastrofalt
kärnvapenkrig eller en explosion i ett kärnkraftverk, och har skickat brev till
president Biden och kongressen där de uppmanar till en förhandlingslösning.
* Den 10–11 juni kommer aktivister från USA att träffa
fredsaktivister från hela världen i Wien, Österrike på ett internationellt
toppmöte för fred i Ukraina, International
Summit for Peace in Ukraine.
* Några kandidater till presidentposten, på både
demokratiska och republikanska sidan, stöder en förhandlingsfred i Ukraina, däribland
Robert F. Kennedy och Donald
Trump.
USA:s och Natos medlemmars första beslut att hjälpa Ukraina
att stå emot den ryska invasionen hade brett stöd
bland allmänheten. Men att blockeringen
av
de lovande fredsförhandlingarna och ett medvetet val att förlänga kriget för att
"pressa"
och "försvaga"
Ryssland har förändrat krigets karaktär och USA:s roll i det, det har gjort
västerländska ledare till aktiva parter i ett krig där de inte ens vill sätta
sina egna styrkor på spel.
Måste våra ledare absolut vänta tills ett mordiskt
utmattningskrig har dödat en hel generation ukrainare och lämnat Ukraina i en än
svagare förhandlingsposition än det hade i april 2022, innan de ids svara på
det internationella uppmaningen om att återvända till förhandlingsbordet?
Eller måste våra ledare ta oss till randen av tredje
världskriget, med alla våra liv på spel i ett fullskaligt kärnvapenkrig,
innan de kommer att tillåta en vapenvila och en förhandlad fred?
Istället för att sömngångaraktigt gå in i tredje
världskriget eller tyst titta på denna meningslösa förlust av liv, bygger vi nu
en global gräsrotsrörelse för att stödja initiativ från ledare från hela
världen som kommer att hjälpa till att snabbt avsluta detta krig och inleda en
stabil och varaktig fred. Följ med oss!
Medea Benjamin är medgrundare av CODEPINK for Peace, och har författat flera böcker, bland andra Inside Iran: The Real History and Politics of the Islamic Republic of Iran.
Nicolas J. S. Davies ä ren oberoende
journalist och forskare för CODEPINKoch författare till Blood on Our
Hands: The American Invasion and Destruction of Iraq.
De bidrar regelbundet på sajten Global Research
Övers: Lennart Palm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.