Viktiga fredsmöten - utan USA och EU

Syriens president Bashar al-Assad är i Moskva för överläggningar med president Putin. Enligt turkiska diplomatiska källor kommer vice utrikesministrarna från Turkiet, Ryssland, Iran och Syrien att mötas i Moskva idag.

USA och EU tycks bli allt mindre relevanta när det handlar om att lösa konflikter och bygga fred, skriver Stefan Lindgren.

Enlig den turkiska nyhetsbyrån Anatolia leds den turkiska delegationen av vice utrikesminister Burak Akjabar. Enligt samma källor deltar Michail Bogdanov, som är president Putins särskilde representant för Mellanöstern och Afrika, liksom Ali Asgari Haji, som är politisk rådgivare till Irans ledning. Den syriska delegationen kommer att representeras av Ayman Sousan, vice utrikesminister i Syrien.

Samtidigt betonade turkiska källor att alla detaljer om fyrpartssamtalen inte är klara.

Enligt den ryska nyhetsbyrån TASS har Michail Bogdanov sagt att fyrpartsmötet ska äga rum först nästa vecka. Det sägs också att mötet syftar till att förbereda marken för ett möte mellan utrikesministrarna i de fyra länderna.

Den pro-syriska libanesiska tidningen Al-Watan citerade källor, som förklarade att motsättningarna mellan Syrien och Turkiet varit den största stötestenen för mötet. Damaskus vill ha garantier för att Turkiet tänker ta hem sina trupper från syriskt territorium

I samtal med president Putin har Syriens President Bashar al-Assad låtit förstå att Syrien välkomnar en utbyggnad av ryska militärbaser i Syrien.

Den syriska presidenten är övertygad om att Rysslands militära närvaro inte är tillfällig och begränsade endast till kampen mot terrorism. Den ryska närvaro i republiken betingas även av maktbalansen i världen.

Enligt Bashar al-Assad ingår såväl nazisterna i Ukraina som leds av Vladimir Zelenskyj som terrorister i Syrien i västvärldens planer på ett tredje världskrig.

Ett annat exempel på hur konflikterna i Mellanöstern håller på att lösas helt utan medverkan av USA och EU och trots dessa makters aggressiva hållning är det faktum att Iran och Saudiarabien i veckan återupprättade sina diplomatiska förbindelser efter sju års uppehåll.

Representanter från Saudiarabien och Iran log och höll varandras händer, sammanförda av Kinas utrikesminister Wang Yi .

Kommentarer överflödiga. Budskapet hördes till Washington och Bryssel: Kinas diplomati har nu anlänt till Mellanöstern.

Detta var andra gången på två veckor som Kina trätt fram i en medlarroll. Första gången var med  en fredsplan för Ukraina. Genom att hålla USA och EU utanför lyckades det att få "fienderna" Saduiarabien och Iran att närma sig varandra, vilket kan betyda slut på kriget i Jemen.

Det är verkligen en affär som alla vinner på. Iran ser mycket mindre isolerat än vad det gjorde för ett år sedan. Att EU-parlamentet kräver terroriststämpling av Irans revolutionsgarde är bara ett eko av USA:s aggressiva agenda.

Den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman har genom en rad åtgärder markerat att han vill lägga mer klarblått vatten mellan Förenta Staterna och sitt land. I går fördömde Saudiarabien försöken att manipulera oljemarknaden genom att sätta "pristak" på enskilda länders (läs: Rysslands) olja.

President Joe Biden besök i Jeddah i somras var tänkt att återställa banden, men ack, inte ens denna huvudallierade kan USA längre lita på.  Att Kina framgångsrikt har främjat ett återupptagande av diplomatiska förbindelser mellan  Iran och Saudiarabien är en fantastisk nederlag för USA. Enligt tidskriften American Thinker hotar det grunden för amerikanska diplomatisk makt i Mellanöstern och runt om i världen. 

EU:s ledare - trädgårdsmästaren och chefsdiplomaten Josep Borrell, vars enda arbetsresultat på sistone är att ha fått fram ett löfte om en miljon granater att döda ryssar med i Ukraina, Europeiska rådets ordförande Charles Michel och kommissionens ordförande ordförande Ursula von der Leyen - känner vartåt det blåser.

Som enda EU-ledare skickade Olaf Scholz ett gratulationstelegram till Xi Jinping när han omvaldes till posten som Kinas president. Tyskland har helt enkelt för mycket ekonomiska intressen i Kina för att följa USA:s aggressiva linje.

I april kommer Frankrikes Emmanuel Macron att besöka Kina, följd av von der Leyen och Michel.

Det investeringsavtal som EU tecknade med Kina i fjol, men som sedan lades på is efter signaler från Vita huset, kan komma att dammas av igen.

Efter de sydostasiatiska länderna (ASEAN) förblir EU Kinas näst viktigaste handelspartner och står för 15,4 procent av landets totala handel, medan USA hamnar på 11 procent.

I sammanhanget ter sig den rysk-kinesiska handeln obetydlig (3 procent av Kinas totala utrikeshandel) om än snabbt växande.

Men det politiska förhållandet till Ryssland är mycket mer betydelsefullt än den siffran antyder. När Xi Jinping första gången blev vald till president, 2013, var Moskva den första huvudstad han besökt. Så tycks det även bli efter Xis återval den här gången.

Stefan Lindgren