Spricker Nato?

Sedan länge obrukbart.

Nato knakar i fogarna. Flera medlemsländer inser att pakten inte klarar att fortsätta Ukrainakriget i det oändliga. Dessutom ser Ungerns och Turkiets nej till svenskt Nato-medlemskap ut att befästas.

Det håller på att uppstå en kategori Nato-länder som inte riktigt räknas. Följden kan bli att Nato förlorar Europas största krigsmakt.

George Kennan, som i någon mån var en ideologisk upphovsman till Nato yttrade den 5 februari 1997 att en expansion av Nato "skulle vara det mest ödesdigra misstaget i amerikansk politik under hela eran efter kalla kriget. Ett sådant beslut kan förväntas tända de nationalistiska, antivästliga och militaristiska tendenserna i den ryska opinionen; att ha en negativ effekt på utvecklingen av rysk demokrati; att återställa det kalla krigets atmosfär till öst-väst-relationerna och att driva rysk utrikespolitik i riktningar som avgjort inte faller i smaken ...” (New York Times 5 februari 1997).

Kennans profetia har för länge sedan slagit in. Men vad han inte explicit förutsa var att Nato:s expansion skulle förorsaka mycket svåra motsättningar inom pakten.

Med beskedet att Sverige och USA har inlett förhandlingar för att skapa djupare säkerhetsband i form av ett försvarssamarbetsavtal (DCA), säger USA:s regering att den är beredd att runda Ungerns och Turkiets nej till Sveriges och Finlands Nato-inträde.

En DCA kommer att skapa en rättslig ram för närvaron av amerikanska styrkor i Sverige och möjliggöra ett ännu närmare bilateralt samarbete än det som Nato-medlemskapet öppnar för, sade det svenska försvarsdepartementet.

Det innebär i sin tur att Ungern och Turkiet bildar en egen kategori inom Nato, en kategori vars röster inte riktigt räknas, utan kan rundas av hegemonen USA, som bara formellt är en jämställd part i Nato, men i verkligheten är den som bestämmer.

Den gamla motsättningen mellan Washington och Paris riskerar dessutom ständigt att blomma upp på nytt. Tidningen Le Monde  citerade chefen för republikens cyberförsvarskommando, general Aymeric Bonmaison som säger att de tekniska stödoperationer som amerikanska cybersäkerhetsspecialister börjat utföra i Europa under det senaste året ger anledning till oro.

Enligt honom var deras handlingar "ganska aggressiva". Generalen noterade att länder utsätter sig

Frankrike är oroad över möjligheten att USA spionerar under förevändning att bekämpa cyberhot. Detta rapporterades av tidningen Le Monde och citerade chefen för republikens cyberförsvarskommando, Aymeric Bonmaison.

Enligt publikationen sa General Bonmaison att de tekniska stödoperationer som amerikanska cybersäkerhetsspecialister började utföra i Europa under det senaste året ger anledning till oro.

Enligt honom var deras handlingar "ganska aggressiva". Generalen noterade att länder utsätter sig för risken ge USA redskap att påverka deras politik genom att ge USA tillgång till deras nätverk.

"Från cybersäkerhetssynpunkt ... öppnar detta möjligheten till underrättelseinhämtning och därför spionage", skriver Le Monde.

I slutet av november inleddes Natos storskaliga cybersäkerhetsövningar i Tallinn. Omkring tusen personer från mer än fyrtio Nato-länder och allianspartners var involverade i dem.

En annan faktor som bidrar till att upplösa Nato:s fundament är uppkomsten av en kategori länder som i praktiken är integrerade i Nato, utan att vara medlemmar. Ukraina har varit ett sådant land åtminstone sedan 2014 och Sverige tog ett stort steg i den riktningen med värdlandsavtalet med Nato 2016 och nu med ett avtal som kan ge ännu större USA-närvaro än vad Nato.medlemskapet hade gett. Försvarsminister Pål Jonson har redan gett klartecken till USA-basering i Sverige.

Däremot är Nato-medlemskapet alltmer ovisst för Sverige. Hängningen av en docka föreställande den turkiske presidenten Erdogan upp och ner utanför Stockholms stadshus till arrangörernas glada rop och den italienska partisansången "Bella Ciao". (Mussolini slutade sina dagar hängande upp och ner på en bensinmack.)

Talmannen för den nationalförsamlingen i Turkiet Mustafa Shentop beslutade efter händelsen att inställa besöket av den svenska riksdagens talman Andreas Norlén i Turkiet den 17 januari 2023.

Turkiet sa idag lördag att det "inte var i stånd" att ratificera Sveriges NATO-medlemskap, trots en rad åtgärder som Stockholm vidtagit för att möta Ankaras krav.

"Vi är inte i en position att skicka en (ratificerings)lag till parlamentet", sa president Recep Tayyip Erdogans utrikespolitiska rådgivare Ibrahim Kalin till reportrar. (AFP)

Det innebär ett allvarligt bakslag i de svenska förhandlingarna med Turkiet. Till det kommer att Nato:s egen propagandabyrå i Sverige, Svenska Atlantkommittén, har ifrågasatt allvaret i Sveriges ansökan.

Atlantkommittén påpekar i ett remissvar att den svenska regeringens förhoppning att riksdagen ska kunna fatta beslut i varje enskilt fall Sverige behöver skicka trupp utomlands står "i motsats till det som är kärnan i Nato:s krigsavhållande syfte, dvs. en gemensam operativ planläggning för att även i brådskande lägen kunna möta och avvärja hot".

Vad Atlantkommittén säger är att regeringen måste välja mellan Nato-stadgan och den svenska grundlagen och den anser uppenbarligen att regeringen måste välja den förra.

Kanske landar allt detta i att Sverige måste avstå Nato-drömmarna och nöja sig att bli en särskild allierat till USA.

Men de små fördelar USA skulle vinna på arrangemanget är ingenting mot den nackdel det skulle  innebära om Turkiet, Europas största militärmakt, stöts ännu längre bort från Nato. Att Ungern, grannland till Ukraina, alieneras är också allvarligt för Nato.

Idag lördag tillkännagav Vita huset ett paket för att blidka Turkiet. Det går ut på att Turkiet ska få köpa  militär utrustning för 20 miljarder dollar, bl.a. F-16-plan, tillbehör till dessa samt jaktrobotar och bomber. Vad blir Erdogans nästa steg? Svaret är inte självklart.

Stefan Lindgren

.