Burkina Faso blir fritt från Nato-trupp

"Nej till Frankrike, Afrikas tjuv". En demonstration i huvudstaden Ouagadougou.

Den 18 januari 2023 fattade Burkina Fasos regering ett beslut att be de franska militärstyrkorna  lämna landet inom en månad.

Detta beslut fattades av kapten Ibrahim Traorés regering, som lett den andra kuppen i september 2022 i Burkina Faso för att avsätta överstelöjtnant Paul-Henri Sandaogo Damiba, som hade tagit makten i en tidigare statskupp i januari.

Traoré, nu interimspresident i Burkina Faso, menade att Damiba, nu i exil i Togo, inte uppfyllt målen för Patriotic Movement for Safeguarding and Restoration, namnet på deras militära grupp. Traorés regering anklagade Damiba för att han inte kunnat få stopp på upproret i landets norra delar och för att ha samarbetat med fransmännen (med påståendet att Damiba hade tagit sin tillflykt till den franska militärbasen i Kamboinsin för att inleda en strejk mot kuppen inom kuppen).

Frankrike gick in i Sahel-regionen 2013 för att förhindra den sydliga jihadiströrelse som stärkts genom Natos krig i Libyen. Under de senaste åren har anti-franska stämningar fördjupats i Nordafrika och Sahel. Det är dessa stämningar som provocerate fram kupperna i Mali (augusti 2020 och maj 2021), Guinea (september 2021) och sedan i Burkina Faso (i augusti 2020 och maj 2021). I februari 2022 kastade Malis regering ut den franska militären och anklagade de franska styrkorna för att ha begått grymheter mot civila och samarbetat med jihadisterna. Burkina Faso har nu anslutit sig till Mali.

Utkastandet av Frankrike betyder inte att det inte längre kommer att finnas några Nato-länder i regionen. Både USA och Storbritannien har kvar ett stort fotavtryck från Marocko till Niger, där USA försöker dra in afrikanska länder i sin konkurrens mot Kina och Ryssland. Regelbundna resor av amerikanska militärledare – sådana som den U.S.-amerikanske marinkårsgeneralens Michael Langley (befälhavare för U.S.A:s. Africa Command) resa till Gabon i mitten av januari – och av amerikanska civila ledare – däribland finansministern Janet Yellen till Senegal, Sydafrika och Zambia är del av en stor kampanj  för att säkerställa att afrikanska stater knyter närmare band med USA och dess allierade mot Kina. USA:s utpekande inför de afrikanska ledarna vid det U.S.A.-afrikanska toppmötet i mitten av december av den ryska Wagner-organiationen – som sägs vara verksam i Sahel – som en “transnationell kriminell organisation” är, liksom Yellens besök, försök att dra in afrikanska stater ett nytt kallt krig.

Nästan hälften av Burkinabé-befolkningen lever under fattigdomsgränsen. "Mer än 630 000 människor står på randen av svält" i landet enligt FN. Landet är egentligen inte fattigt med sin guldexport på 7,19 miljarder dollar 2020. Dess vinster går emellertid inte till Burkinabé-folket utan till de stora gruvbolagen. Utvisningen av den franska militären kommer inte att lös de djupt rotade problem som Burkina Faso står inför.

Vijay Prashad är en indisk historiker, redaktör och journalist. Han är skrivande medlem och chefskorrespondent för Globetrotter. Han är redaktör för LeftWord Books och chef för Tricontinental: Institute for Social Research. Han är korresponderande medlem av Chongyang Institute for Financial Studies, på Kinas Renmin Universite. Han har skrivit mer än 20 böcker, däribland The Darker Nations och The Poorer Nations. Hans senaste böcker, Struggle Makes Us Human: Learning from Movements for Socialism och (ihop med Noam Chomsky) The Withdrawal: Iraq, Libya, Afghanistan, and the Fragility of U.S. Power.

Denna artikel är skriven för Globetrotter.

Övers: Lennart Palm