Pristak på olja driver upp priset

En "skuggflotta" på mer än ett tusen oljetankfartyg kan nu bli Rysslands vapen för att
kringgå EU:s "pristak" på olja.

EU har nått ett avtal om ett pristak på rysk olja på 60 dollar per fat, rapporterar Financial Times. Polen kämpade länge för att pristaket skulle sättas lägre, men fick ge sig. Grekland och Malta förordade 80 dollar fatet.

Världsmarknadspriset är idag 89 dollar per fat (på olja av s k Brentkvalitet) vilket skulle innebära att EU tilltvingar sig 29 dollar per fat i "rabatt" från Ryssland.

Varför skulle Ryssland gå med på det?

Endast om Ryssland saknar alternativ skulle det gå med på att sälja oljan med en sådan ofrivillig rabatt till EU, som idag blåser under kriget i Ukraina med betydande militär och finansiell hjälp.

Varför skulle Ryssland låta sig frivilligt straffas för något som Ryssland inte har gjort EU? Endast EU-kommissionen begriper den logiken.

Vad som händer nu är att ryska och andra icke-EU-baserade intressenter köper upp isbrytande oljetankers och äldre tanker för att kunna öka leveranserna till länder utanför EU.

I samma mån som den undanmanövern lyckas kommer tillgången på olja för EU att minska och följaktligen priserna att stiga.

Vissa isklassade s k Aframax - fartyg har nyligen sålts för mellan 31 miljoner dollar och 34 miljoner dollar, det dubbla priset jämfört med ett år tidigare, säger skeppsmäklare. Buden på tankfartyg har varit aggressiva och de flesta köpare föredrar att hålla sin identitet hemlig, tillade de.

Efter starten av den ryska specialoperationen i Ukraina har "okända" företag köpt upp nästan 400 tankfartyg på marknaden. Eftersom EU från och med december måste köpa olja mer långväga ifrån växer samtidigt dess behov av tankerkapacitet, vilket också talar för att nettoeffekten av EU:s "pristak" blir en prishöjning.

Franska skeppsmäklargruppen BRS uppskattar att det finns en "skuggflotta" av tankfartyg på mer än tusen fartyg, som i viss utsträckning kan tänkas beredd att frakta rysk olja.

Totalt handlar det om 1,4 miljoner fat per dag som behöver ledas till andra destinationer än EU:s hamnar.

Det märks också ökad efterfrågan på 10 år gamla tankfartyg och äldre, säger skeppsmäklare i Singapore. Den största ökningen noterades i 15-åriga Suezmax-klassfartyg , som har stigit i pris med 58,5 procent i år. Prisuppgången framkallades av förfrågningar från köpare i Mellanöstern, Ryssland och Asien, som skapar en flotta för att transportera rysk olja.

En oberoende branschexpert, Maxim Chudalov säger till  EADaily att den ryska tankfartygskapaciteten ännu inte täcker ens 15 procent av behovet, så fraktkostnaderna kommer oundvikligen att öka. För alla.

Den största ryska redaren, Sovkomflot, har drygt 140 tankfartyg.

Vice premiärminister Alexander Novak sa att Moskva skulle omorientera leveranserna "till marknadsorienterade partners" eller minska produktionen. Försök att begränsa oljepriserna kommer att leda till destabilisering av oljeindustrin, och först och främst kommer europeiska och amerikanska konsumenter att få betala, noterade han. Exakt samma sak kommer att hända med oljepriserna som hände med gaspriserna när EU inledde sina sanktioner där.

Enligt Argus Media stod Rysslands leveranser till EU i januari för 85 procent av den totala exportvolymen och i september endast för 24 procent.

Det innebär att Ryssland redan innan pristaket har lyckats omdirigera drygt 60 procent av sin oljeexport. Stora köpare är Turkiet och Indien som båda reexporterar rysk olja till andra länder. Enligt den kinesiska tullen köpte Kina nästan 72 miljoner ton rysk olja under samma period, jämfört med 65,7 miljoner ton under samma period ett år tidigare.

Det är mer än sannolikt att den största skadan kommer det nya pristaket att tillfoga EU:s medlemsländer och helt oskatt kommer säkert inte Ryssland undan heller. Inga EU-registerade fartyg tillåts frakta rysk olja annat än till det fastställda, "rabatterade" priset och även försäkringsbolagen måste följa sanktionsbestämmelserna. Tidigare har USA, Kanada och Storbritannien infört importstopp för rysk olja och sanktionerna skapar.

Men att EU är det part som sannolik kommer att drabbas värst väcker frågan om det finns bakomliggande orsaker till det irrationella och kontraproduktiva beslutet.

En part som tjänar är USA:s energisektor som får leverera ännu mer till Europa.

Dessutom får anhängarna av en tvångsmässig övergång till grön energi i Europa en extra hjlp. Ju mindre kolväten, dess bättre, anser de.

Att USA:s stora, nyss proklamerade subventionsprogram till den inhemska industrin ska prioritera grön energiteknik ökar chanserna att dra till sig företag från Europa för vilka energibristen kan bli kritisk.

Stefan Lindgren

https://www.rbc.ru/business/02/12/2022/637dd9519a7947da0e7dd7b5?from=from_main_2