Sprickan i Nato

Knappt hade trycksvärtan i Dagens Nyheter torkat så visade det sig att "bromansen" (broder+romans) mellan Frankrikes president Emmanuel Macron och Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak höll på att falna.

Länderna är inte överens om vem som ska bli Nato:s näste generalsekreterare. Britterna vill ha sin egen Ben Wallace som lovar förlänga kriget i Ukraina.Som vänligt ägnade sig Dagens nyheter åt önsketänkande - ett "enat Europa" bakom Nato:s stridsvagnar och haubitsar i Ukraina.

Ingen i Europa vågar förstås gå emot herrenationen USA men i det undanskymda pågår skärmytslingar som handlar om hur mycket Europa ska kräla i stoffet för att vinna illusoriska handelsfördelar.

Enligt Daily Express vill britterna ha Boris Johnsons försvarsminister Ben Wallace till att efterträda den snart helt förbrukade Jens Stoltenberg på generalsekreterarposten.

Fransmännen tänker blockera utnämningen vilket har gjort konservativa brittiska parlamentsledamöter rasande.

Enligt Daily Express tänker Macron blockera varje brittisk eller turkisk kandidat till posten som generalsekreterare för alliansen.

"Macrons anglofobi är en besvikelse, men han är åtminstone konsekvent," sa den konservativa parlamentsledamoten Andrew Bridgen.

Att den brittiske premiärministern Rishi Sunak kallade Macron för "en vän" anses redan kontroversiellt.

"Jag tror att den här rollen skulle vara fantastisk för Wallace om det är vad han vill", sammanfattade European Study Groups vice ordförande David Jones.

Den 4 november utsåg The New York Times möjliga kandidater till posten som Nato:s generalsekreterare sedan Jens Stoltenbergs mandat går ut 30 september 2023.

En sådan är Kanadas vice premiärminister och finansminister Chrystia Freeland, i rakt nedstigande led ättling till en ukrainsk nazist som hon aldrig tagit avstånd från, och själv en aktivist för Zelenskyj.

Andra kandidater till denna post är Estlands premiärminister Kaja Kallas, meriterad genom förföljelser av landets ryska minoritet.

Slovakiens president Zuzana Caputova och Kroatiens tidigare president Kolinda Grabar-Kitarovic omnämns också.

Jens Stoltenbergs mandatperiod som Natos generalsekreterare går ut nästa höst, vilket redan nu startar en kamp om en annan kandidat.

Frågan är dock om Macrons avsikter är mer än att säkra EU:s inflytande över Nato.

De krigshetsande Polen och de baltiska staterna skäller på Macron för att inte ha gjort tillräckligt för att militärt stödja Ukraina. Du fruktar att Macrons tal om om strategisk autonomi för Europa handlar om att försvaga Nato, som ju i grunden bara är ett instrument för USA:s utrikespolitik.

Faktum är att Macron en gång kallade Nato för "hjärndött", en beskrivning många i Europa finner adekvat. USA (och Storbritannien) har gjort en hel del för att reta upp Frankrike. AUKUS-affären med Australien innebar att anglosaxarna blåste Frankrike på en mångmiljardbeställning. USA har dessutom pressat Tyskland att hoppa av flera europeiska försvarsprojekt till förmån för amerikanska.

”Frankrike har för avsikt att behålla en unik position inom Nato på grund av dess försvarspolitiks särart och oberoende, i synnerhet på grund av dess kärnvapenavskräckande effekt”, säger Macron.

Samtidigt avser Frankrike "att stärka sitt och de europeiska allierades inflytande för att väga in de stora förändringarna i Nato:s ställning och framtiden för strategisk stabilitet i Europa", fortsätter han.

Militärt kan Frankrike spela en ledarroll som Tyskland absolut inte kan göra, eftersom Tyskland i praktiken fortfarande är ockuperat av USA.

Det är en skrämmande tanke för Washington att Frankrikes kärnvapen mycket väl skulle kunna ersätta den illusoriska säkerhet som USA:s kärnvapenparaply ger.

Men i nästa andetag försäkrar Macron att Frankrike kommer att behålla starka kopplingar till Atlantalliansen. Det strategiska partnerskapet med USA "kommer att förbli grundläggande och måste förbli ambitiöst, tydligt och pragmatiskt."

Frankrike är det enda land i Europa - utom Ryssland, Vitryssland och Serbien - som i något läge utmanat USA:s diktat. Landet är historiskt dömt att spela den rollen igen, men knappast under Macron.

Stefan Lindgren/Nyhetsbanken