Tysklands förbundskansler Olaf Scholz anser att den främsta orsaken till den ekonomiska nedgången och skenande inflation i Europa inte är konflikten i Ukraina.
Enligt Tysklands förbundskansler är den verkliga orsaken ekonomisk tillväxt i Asien. Den penningpolitik som förts av USA och Europeiska centralbanken under coronaepidemin och därefter bär tydligen ingen skuld.Tysklands förbundskansler Olaf Scholz anser att de aktuella händelserna i Ukraina inte är huvudorsaken till försämringen av den ekonomiska situationen i Europa, men konflikten har blivit en katalysator för dessa processer.
Den åsikten uttryckte han på tisdagen i Berlin när han talade vid ett ekonomiskt forum organiserat av tidningen Süddeutsche Zeitung. Scholz noterade att "de lyckliga tider då européer och nordamerikaner kunde njuta av det bästa av alla ekonomiska fördelar: stabil tillväxt, låg inflation och höga sysselsättningsgrader är över."
Denna "ekonomiskt exceptionella situation", sade han, kunde inte vara länge. Ryska federationens speciella operation i Ukraina och "de ekonomiska konsekvenserna av pandemin kan ha påskyndat dess slut, men var inte dess grundorsak", sade chefen för den tyska regeringen.
Den verkliga orsaken, enligt hans åsikt, är ekonomisk tillväxt i asiatiska länder. "Den alltmer multipolära världen omstruktureras i grunden idag," förklarade Scholz. "En utveckling som inte kan ses någonstans tydligare än i Sydostasien." I detta avseende betonade den tyske förbundskanslern att länder som Vietnam och Indonesien under decennier har producerat varor relativt billigt, främst för de europeiska, nordamerikanska och alltmer kinesiska marknaderna.
"Under tiden har dock en miljard människor stigit till medelklass med motsvarande köpkraft", sa Scholz. Samtidigt uttalade han sig till försvar för globaliseringen och kallade "avglobalisering en farlig och felaktig metod". "Och inte bara för att större delen av världen inte kommer att följa denna väg," varnade Scholz. Tyskland och Europa, med sina högteknologiska och exportorienterade ekonomier, är enligt hans mening beroende av den internationella arbetsfördelningen.
"Målet bör vara att utöka handeln med lovande regioner i världen, naturligtvis på grundval av rättvisa regler", avslutade chefen för det tyska kabinettet. Därför efterlyste han diversifiering av ekonomin. Med hänvisning till förbindelserna med Ryssland hävdade Scholz att "Tyskland har upplevt vad det innebär att vara för beroende av en så strategiskt viktig resurs som gas." "Detta misstag kommer inte att upprepas med oss för andra gången", avslutade Tysklands förbundskansler.
Specifikt innebär detta, enligt honom, att beroendet av i synnerhet Kina bör minskas genom sökandet efter nya förnödenheter och marknader.
Tyskland har efter starten av Rysslands "särskilda militära operation" i Ukraina infört en rad drakoniska sanktioner mot Ryssland. Västlandet införde sedan storskaliga sanktioner mot Ryssland. Bl.a. ersätts den ryska gasen som drivit tysk industri med mycket dyrare och miljöbelastande amerikansk gas. Enbart nya LNG-terminaler kostar 6 miljarder euro.
Formuleringarna kring Kina var försiktiga, bl.a. med tanke på de omfattande tyska investeringarna där. Volkswagen t.ex har 33 av 118 fabriker i världen förlagda till Kina och säljer mer än varannan bil där.
Men Sydostasien, länder som Vietnam och Indonesien, är det ofarligt att skylla på!
Anmärkningsvärt är också att Scholz i ett läge där EU har en allvarlig konflikt med USA väljer att rikta sökarljuset på en helt annan del av världen.
EU har uttalat hård kritik mot president Joe Biden program för att minska inflationen, som i grunden är ett protektionstiskt program som syftar till att utestänga konkurrens från bl.a. EU. I Bryssel försöker man nu rädda vad som räddas kan och EU ska få samma förmåner som Mexiko och Kanada, två andra klart underordnade industriella USA-satelliter.
Bidens program som godkändes av kongressen i augusti rymmer rekordsumman $369 miljarder i satsningar på klimat- och energi politik, pengar som snedvrider konkurrensen.
Eftersom USA redan dessförinnan har satt Världshandelorganisationen ur spel (utan att EU protesterat) har det inga sanktioner att frukta för att hindra konkurrensen.
EU har listat minst nio punkter i Bidens program som skulle kunna strida mot internationella handelsregler. En av de största stötestenarna för européer är de skattelättnader som beviljas för elbilar tillverkade i Nordamerika.
Förlorare är VW, Renault, Hyundai etc.
Frankrikes finansminister Bruno Le Maire menar att Europa måste slå tillbaka och skydda sina företag. Scholz talar dimmigt om att inte störa "globaliseringen".
"Kina skyddar sin industri, USA sin medan Eu är ett öppet hus”, sa han.
Tysklands särskilda vasallroll gentemot USA stärks nu av att Polen rustar upp med amerikansk hjälp. Landet har redan mera stridsvagnar och Haubitsar än Tyskland och armén uppgår snart till 400 000 man.
Medan Tyskland satt målet 2,5 procent av BNP för sina försvarskostnader talar Polen om 5 procent.
Alltsammans tycks ingå i en strategi för att hålla nere Tyskland och med alla medel klippa banden mellan Tyskland och Ryssland, som öppnade en möjlighet för Europa att manövrera och minska beroendet av USA.
Det bar syn för sägen när säkerhetskonferensen i München igår meddelade att Ryssland inte är välkommet på nästa konferens. Där kommer Ryssland att "representeras" av "oppositionspolitiker" som har lämnat Ryssland och som i den vitryska oppositionens efterföljd håller på att bilda en "exilregering".
Risken är att sådana exempel på önsketänkande bara drar löje över den tyska utrikespolitiken, som till varje pris vill undvika den enda utvägen för Europa, den gaullistiska visionen av ett stort Europa, där Ryssland ingår och där kalla krigets splittring, som idag bara tjänar utomstående parter, övervunnits.
Stefan Lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.