Ingen svensk kritik av Turkiets offensiv

Turkiet skryter med hur många det har dödat i norra Syrien. I förrgår publicerade Anadolu Agency kartan ovan som visar att 17 000 "terrorister" i norra Syrien har slagits ut.

Vilka som är terrorister avgör den turkiska militären godtyckligt. Känt är att många av de islamistiska krigare som Syrien drivit in i Idlibprovinsen i landets nordvästra hörn nu är turkiska legosoldater.Efter att ha flygbombat gränsområden förbereder sig nu Turkiets militär på att skicka in markstyrkor. Den kurdiska YPG-enklaven i nordost, som även stöds av USA-militär stämplas som ett hot mot den turkiska staten. Turkisk militär sticker inte under stol med att det handlar om att döda så många beväpnade kurder som möjligt.

På sex år har turkiska styrkor "neutraliserat" nästan 17 000 "terrorister" i operationerna Eufratskölden, Olivgrenen och Fredsvåren, skrev Anadolu Agency.

Tidigare har turkisk militär gått ut med ännu högre siffror: hela 34 950 "terrorister" ska ha "neutraliserats" i Syrien och norra Irak sedan 2016, enligt uttalande från militärens press-och pr-officer, örlogskapten Burcu Nalic Yokuva.

Till saken hör att Turkiets militära operationer inne i Syrien kränker det landets nationella integritet och oberoende. Om anfall riktats mot Turkiet från syriskt territorium har landet enligt FN-stadgan rätt att slå tillbaka och även förfölja gärningsmännen in på ett annat lands territorium (hot pursuit).

Men Turkiets handlingar måste vara proportionerliga mot den ursprungliga kränkningen. Dessutom måste en rad andra krav vara uppfyllda. Den turkiska militären har klart överskridit vad "hot pursuit" ger rätt till. Tidigare hade Ankara ett avtal med Saddam Hussein som gav det rätt att angripa kurder i Irak, men sådana ursäkter finns inte sedan 1991.

Utrikesminister Tobias Billström (M) vill fortsatt inte kritisera Turkiets offensiv mot Syrien och Irak, förklarade han i Expressen 21 november.

Med tanke på hur Sverige totalt lagt om sin säkerhetspolitik med hänvisning till "Rysslands oprovocerade anfall" på Ukraina hade man kanske väntat en liknande reaktion.

Frankrikes utrikesminister Catherine Colonna däremot protesterar ljudligt mot Turkiet och Erdogans attacker mot kurder i Syrien och i Irak:

– Det är tyvärr inte första gången som vi ser Turkiet attackera ett annat land, för det är inte deras territorium. Så varje gång har vi delat med oss av vår oro och vår allra klaraste önskan att Turkiet visar prov på återhållsamhet, sade hon till Expressen och fortsatte:

Sveriges utrikesminister Tobias Billström bedömde för Expressen inte att Turkiet bryter mot internationell rätt med attacken mot grannländerna.

– Turkiet är en stat som har blivit utsatt för terrorangrepp och alla stater har ju rätt att försvara sig, sa han och tillade: - Det är viktigt att man undviker civila offer och civila mål.

Turkiet har pekat ut PKK som skyldiga för terrordådet på Istiklalavenyn i Istanbul, och menat att ordern gavs i Kobane i Syrien. PKK förnekar inblandning.

Att överhuvudtaget gå ett steg ifrån det som har kritiserats som att vara en inställsam linje mot Turkiet har utrikesministern inga tankar på, skriver Expressen sammanfattningsvis.

2021 när utrikesminister Ann Linde skulle kommentera Turkiets då aktuella straffoperation i Syrien uttryckte hon sin "oro" över detta.

Den "oron" har du skingrats. Orsaken är uppenbar: Sverige vill blidka en president med kalifatkomplex. Ingenting får störa "förhandlingsprocessen" som ska göra Sverige medlem i Nato, där just Turkiets krigsmakt f n är den största i Europa och som i mycket kommer att kunna sätta agendan.

Men inga beslut är ännu fattade i Sveriges riksdag. Kan hända upptäcker någon i elfte timmen att en Nato-anslutning kräver grundlagsändring vilket ger betänketid till 2026. Då har svenska folket en chans att få en syl i vädret.

Stefan Lindgren