En gång lovade Erdogan att be i Umayyad-moskén i Damaskus, och det kan faktiskt bli verklighet, skriver Steven Sahiounie.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sa nyligen till reportrar att Ankara måste "säkra ytterligare framsteg med Syrien”. Han tillade, "Man måste acceptera att man inte kan stoppa politisk dialog och diplomati mellan länder. Det borde alltid finnas en sådan dialog”. Ankaras mål, tillade han, har inte varit att besegra Syriens president Bashar Al Assad.
Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu avslöjade tidigare att han talat med sin syriska motsvarighet, Faisal Mekdad, vid ett toppmöte inom den alliansfria rörelsen som hölls i Belgrad i oktober 2021, det första offentliga mötet på hög nivå mellan turkiska och syriska regeringstjänstemän sedan 2011. I mötet ska Cavusoglu ha sagt till Mekdad att "vi måste på något sätt att få oppositionen och regimen i Syrien att komma överens. Annars blir det ingen varaktig fred”.
Under det senaste året har Turkiet också förbättrat relationerna med Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Israel. Även om Turkiet stödde den avsatte Muslimska brödraskapets ledare i Egypten, tidigare presidenten Mursi, verkar turkiska tjänstemän även arbeta för att återupprätta banden med Egypten. Detta kommer efter att flera arabstater återställt förbindelserna med Damaskus och påbörjat en process för att släppa in Assad från kylan.
Erdogans AKP-parti och hans opposition har krävt normalisering med Damaskus för att hantera den syriska flyktingfrågan som kommit att användas som ett politiskt verktyg.
I det senaste mötet mellan Rysslands president Vladimir Putin och Erdogan i Sotji uppmanade Putin Erdogan att ta kontakt med Assad och återställa förbindelserna för att lösa en lång rad frågor som berör de båda grannarna, där säkerhetsfrågor står högst på listan. Detta skulle driva fram en politisk lösning på krisen i Syrien efter år av dödläge.
Både Turkiet och Syrien vill att de amerikanska trupperna drar sig tillbaka från Syrien, och inget av länderna vill ha en självständig, kurdiskdominerad stat i nordöstra Syrien.
USA är svurna motståndare till att återupprätta förbindelserna med Damaskus och har rått Ankara att inte gå vidare med några fredsansträngningar. Washingtons politik mot Syrien är att behålla dödläget.
Turkiska valet juni 2023
I juni 2023 kommer Erdogan att ställas inför ett nytt presidentval, och hans opinionssiffror är dystra. Den syriska flyktingfrågan är ett av de största orosmomenten för de turkiska väljarna, oavsett parti. Erdogans styrande parti, AKP (Islamisk rättvisa och utveckling), hotas av andra partier. Erdogan tappar stöd även bland sin väljarbas.
Turkarna är arbetslösa, inflationen ligger på 80 %, valutan är devalverad och de ser de 3,7 miljoner syriska flyktingarna som orsaken till deras lidande. Erdogan får skulden för den ekonomiska misskötseln av landet och oppositionspartierna lovar ekonomiska reformer. Syriska flyktingar har bara tillfällig skyddsstatus i Turkiet. Erdogans löfte att återsända miljontals flyktingar till Syrien siktar på att vinna stöd och röster och matchar löftena från hans opposition.
Det finns nu krav på att utesluta syrier som fått turkiskt medborgarskap från att rösta. Även om kravet skulle godkännas kommer det inte att hjälpa syrierna i Turkiet eftersom praktiskt taget alla partier har lovat att skicka hem dem, däribland det av Ümit Özdağ grundade högerextrema Zafer-partiet (Zafer = ”seger”). Videor på sociala medier visar hur tusentals syrier i Turkiet, när de ser skriften på väggen, nu migrerar till Europa i scener som påminner om sommaren 2015.
USA-NATO:s regimändringsattack mot Syrien
I mars 2011 inledde USA:s president Obama och Nato ett regimförändringsprojekt riktat mot Syrien. Turkiet var en amerikansk allierad och medlem av NATO och fick i uppdrag att spela en ledande roll i detta krig. Tälten hade rests vid turkiska gränsen redan innan den första flyktingen kom in. I maj 2011 kunde syriska oppositionsaktivister samlas i Istanbul och inrätta sina högkvarter för att bidra till att förstöra Syrien. Oppositionen bestod nästan uteslutande av medlemmar av Muslimska brödraskapet som inte hade bott i Syrien på decennier och fick helhjärtat stöd av Erdogan.
Den nationella koalitionen av syriska revolutions- och oppositionsstyrkor, vanligen kallad Syrian National Coalition (SNC), har reagerat häftigt på de turkiska försoningsutspelen och hävdar att de bara är rykten, men källor har rapporterat att koalitionen är panikslagen inför risken att förlora både finansiering och status.
Fria syriska armén upprättades i juli 2011. CIA och den turkiska nationella underrättelseorganisationen (MIT) finansierade, utbildade och beväpnade dess soldater som försökte etablera en islamisk stat i Syrien, en stat som skulle följa Muslimska brödraskapets ideologi om radikal islam. 2017 avbröt president Trump CIA:s stödprogram för terroristerna, som av västmedia till att börja med kallades "frihetskämpar". Detta fick Erdogan att istället bygga upp Den Syriska Nationella Armén av de radikala islamiska terrorister som blivit över från det nedlagda CIA-programmet. Enligt en undersökning 2019 ser 47,5 % av turkarna Fria syriska armén som en "fiende".
De syriska flyktingarna i Turkiet
Syrier framställs stereotypt i turkiska medier som antingen efterblivna religiösa extremister eller som fegisar för att de inte kämpar för att försvara sitt land mot terrorism och invasion.
Syrier som har fått turkiskt medborgarskap utsätts fortfarande för diskriminering på arbetsplatser och i det sociala livet. Den officiella policyn har aldrig varit att integrera dem i samhället utan istället få dem att åka hem så snart som möjligt.
De rasistiska attackerna och hatretoriken har ökat i takt med att den ekonomiska situationen förvärrats. 2020 misshandlades den 17-årige torgarbetaren Hamza Ajan till döds, 2022 dödades den 22-årige Sherif Khaled al-Ahmed av sex unga turkiska män i Istanbul. Samma år mördades Sultan Abdul Baset Jabneh i Istanbul. I Gaziantep 2022 filmades 70-åriga Leila Muhammad när hon sparkades i ansiktet och förolämpades av en turkisk man på gatan. Videon sågs online av miljoner tittare och visade hur de ovälkomnas tillvaro i Turkiet ser ut. FN:s flyktingorgan uppger att uppskattningsvis 800 flyktingar återvänder från Turkiet till Syrien varje vecka.
Det av Turkiet skyddade Idlib
Det sista kvarvarande terroristkontrollerade området i Syrien är provinsen Idlib i nordväst. Hayat Tahir al-Sham (HTS) håller där omkring tre miljoner människor som gisslan, medan den turkiska militären skyddar dem från attacker från antingen den syriska eller ryska militären.
HTS bildades under namnet Jibhat al-Nusra, som var Al Qaidas gren i Syrien. HTS förenar sig rutinmässigt med Al Qaida och Islamiska staten (IS). Nästan varje IS-ledare som dödats av USA:s flyg har varit från Idlib.
Om Turkiet förnyar sin relation med Syrien kommer HTS att försvinna och deras utländska krigare från Centralasien och Kina måste åka hem, även om det var falska turkiska pass från Erdogan som hjälpte dem resa från sina uiguriska hem till Idlib.
Den USA-kurdiska alliansen mot ISIS
Den amerikanska militären invaderade Syrien för att bekämpa ISIS, men trots att ISIS är besegrat har USA blivit kvar. USA samarbetar med en avhoppad kurdisk milis, SDF och YPJ, som är anslutna till den internationella terrorgruppen PKK, som har dödat tusentals i Turkiet under tre decennier.
Den turkiska invasionen för att trycka tillbaka kurderna
I augusti 2016 invaderade Turkiet norra Syrien. Målet var att trycka tillbaka och hålla tillbaka SDF och YPJ som Turkiet anser är terrorister och Turkiets fiende. Det faktum att Turkiets fiende samtidigt är USA:s partner har ansträngt relationerna till kokpunkten. Damaskus delar ett gemensamt intresse med Ankara av att stoppa kurdiska separatistiska ambitioner vilket kommer att återföra nordöstra Syrien till centralregeringen och skapa en säkerhetszon längs gränsen.
Syriens utrikesminister Faisal al-Mekdad har uppmanat Turkiet att dra tillbaka sin militär från Syrien, att sluta stödja terrorism, sluta blanda sig i syriska inrikesfrågor och lösa vattenfrågorna länderna emellan. Erdogan och Assad är båda inbjudna att delta i Shanghai Cooperation Organisation i september och där finns möjlighet för en fortsättning av de turkiska trevarna mot Syrien.
Tidigare lovade Erdogan att be i Umayyad-moskén i Damaskus, och det kan faktiskt bli verklighet.
Steven Sahiounie är en syrisk-amerikansk, två gånger prisbelönt journalist och politisk kommentator och chefredaktör för Mideast Discourse News
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.