Rustar Nato för krig mot Ryssland?

Letar NATO efter skäl som skulle rättfärdiga ett krig mot Ryssland? Olika uttalanden och hot från västerländska politiker och tjänstemän tyder på det. Och, som en försiktighetsåtgärd, inriktar sig det västerländska samhället på militär konflikt.

Här en analys ur tyska Linke Zeitung. I Sverige liksom i Tyskland sker nu en våldsam upprustning som inte ifrågasätts av något parlamentariskt parti.

Västerländska politiker och NATO-tjänstemän varnar just nu för en eskalering av kriget i Ukraina, nästan som ett mantra. Det finns många möjliga orsaker till detta. De leder ofta till hot mot Ryssland. Det tyska flygvapnets generalinspektör, Ingo Gerhartz, har så varnat Ryssland för att kränka NATO:s luftrum med tanke på det ökande antalet möten med ryska flygplan över Östersjön. "Vi har flera incidenter - som vi kallar dem - med ryska stridsplan som flyger i riktning mot NATO:s luftrum", säger Gerhart till Zweites Deutsches Fernsehens (TV) "Morgenmagazin".

I fredags lyfte först ett ryskt spaningsflygplan, tillsammans med stridsflygplan, från Kaliningrad i Ryssland ut i Östersjöregionen, förklarade generalinspektören. ”Då gick beredskapsroten upp.” NATO-planen höll sig dock "på avstånd". Den så kallade beredskapsgruppen (ty. Alarmrotte) ingår i den tyska NATO-kontingent som övervakar luftrummet över de baltiska staterna från basen i estniska Ämari tillsammans med ytterligare flygplan från Ungern och Italien. Den består för närvarande av totalt fem Eurofighters, som är redo för aktion dygnet runt. Enligt det tyska flygvapnet kommer också spanska stridsflygplan att stärka NATO-kontingenten norra delarna av de tre baltiska länderna.

Med tanke på det ökande antalet möten med ryska stridsflygplan framhöll den tyske flygvapenchefen att NATO även skulle kunna försvara Östersjöregionen mot eventuella attacker "i en nödsituation". På grund av Finlands och Sveriges planerade NATO-anslutning kommer betydande luftstridskrafter även i framtiden finnas tillgängliga i regionen. De ryska flygmanövrarna i internationellt luftrum är förvisso "helt i sin ordning", men Gerhartz varnade dock för att NATO:s luftrum är en "röd linje" som ryskt militärflyg inte får passera. Allt som allt är NATO en "stark allians" som man inte bör bråka med.

Det är dock inte första gången som Gerhartz använder den massiva ökningen av NATO:s flygstyrkor i Östersjöområdet som ursäkt för att utfärda varningar till Ryssland. I juni, under sitt tal vid ”Kiel International Seapower Symposium”, som årligen anordnas av Institutet för säkerhetspolitik vid Christian Albrechts-universitetet i Kiel, hotade generallöjtnanten med en eskalering av situationen med tanke på de ökande spänningarna mellan NATO och Ryssland. "Putin, stick inte upp mot oss!", varnade flygvapnets chef:

"Till 2030 kommer européerna att ha över 600 moderna stridsflygplan i Östersjöregionen. Till detta kommer också de amerikanska planen."

I detta sammanhang uppmanade Gerhartz NATO att även använda kärnvapen i en nödsituation: "För trovärdig avskräckning behöver vi både medel och politisk vilja att genomföra kärnvapenavskräckning om det behövs”. Ett hot som Gerhartz framförde på liknande sätt strax efter inledningen av Ukrainakriget. "Det finns bara ett svar på Putins aggression: enhet i NATO och trovärdig avskräckning", varnade i mars flygvapeninspektören, bland annat ansvarig för Luftwaffes 33:e flygskvadrons personella och materiella beredskap, i ett gemensamt uttalande med försvarsminister Christine Lambrecht (SPD).

Flygvapenchefen gjorde uttalandet i samband med den federala regeringens planerade köp av de toppmoderna F-35 stealth-bombplanen, som i framtiden ska ersätta 33:e taktiska flygvapeneskaderns åldrande Tornado-plan. Det nya stealth-jetplanet är i första hand tänkt som ett nytt leveranssystem för kärnvapen avsett för att Tyskland plikttroget ska kunna följa det avtal om så kallad ”nuclear sharing”, kärnvapendelning, som fastställs i Atlantpakten.

Den för tillfället vid flygbasen Nörvenich (Nordrhein-Westfalen) stationerade Taktische Luftwaffengeschwader 33 har som uppgift att, som del av Tysklands "nuclear sharing" inom NATO, fälla de cirka 20 termonukleära vätebomber av typ B61 som USA håller lagrade på flygbasen Büchel (Rheinland-Pfalz) i händelse av en order om kärnvapenanvändning. Bombernas ska för detta ändamål monteras på PA-200-Tornado-jetplanen och släppas över förplanerade platser.

NATO förbereder sig för krig mot Ryssland

Med sina hot och insinuationer är Gerhartz dock bara en av många NATO-generaler och tjänstemän som öppet hotar Ryssland och mot bakgrund av Ukrainakriget inriktar sina väpnade styrkor på en militär konflikt mellan alliansen och Ryssland. Medan unga amerikanska soldater, enligt den högst rankade generalen i den amerikanska armén Mark Milley, bör förbereda sig för en "betydande internationell konflikt" mot Ryssland och Kina, talar Storbritanniens militärledning redan om ett tredje världskrig på europeisk mark.

"Vi är den generation som behöver förbereda armén för att återigen slåss i Europa", sa Sir Patrick Sanders, Storbritanniens arméchef, under sitt invigningstal till soldater i juni. Ukrainakriget som inleddes av Ryssland har lett till en "ny era av osäkerhet" i Europa. Därför "är det nu akut nödvändigt att bygga upp en armé som kan besegra Ryssland i strid”.

Chefen för de amerikanska kärnvapenstyrkorna, amiral Charles Richard, erkände också för senatorer inför den amerikanska senatens försvarskommitté i början av mars, apropå den ryska specialoperationen i Ukraina, att hans stab redan sedan länge förberett sig för ett scenario som det Putin satt igång i Ukraina. Därför har hans stab tränat på att med en "begränsad användning av kärnvapen i ett konventionellt aggressionsscenario" besvara en "attack" som Putins på Ukraina, sa Richard. "De amerikanska kärnvapenstyrkorna är förberedda för alla uppdrag." Skulle det bli allvar, hävdade Richard, är hans väpnade styrkor redo att göra vad "president Joe Biden ber oss om".

Värt att minnas i detta sammanhang är hotet från den tidigare tyske försvarsministern Annegret Kramp-Karrenbauer (CDU), som i en intervju med Deutschlandfunk i oktober 2021 öppet hotade Ryssland med en förstaslags kärnvapenattack i samband med tvisterna om den ryska halvön Krim. "Vi måste göra det mycket tydligt för Ryssland att vi i slutändan - och det är ju det som är avskräckningsdoktrinen - är beredda att också använda sådana medel [kärnvapen] så att de fungerar avskräckande i förväg och ingen ska komma på idén att till exempel angripa NATO-partners områden vid Östersjön eller Svarta havet. Detta är NATO:s grundidé, denna vår allians, och den avpassas till Rysslands nuvarande beteende."

NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg formulerade den önskan om en militär konfrontation med Ryssland som tydligen finns i huvudet på västerländska tjänstemän, inte minst i Stoltenbergs, när han under ett besök till sitt norska hemland faktiskt jämförde den förmodade faran för världen som det pågående kriget i Ukraina utgör med andra världskrigets. Europa är i den farligaste situationen sedan andra världskriget, sa Stoltenberg den 5 augusti när han besökte den socialdemokratiska ungdomsorganisationen "AUF" på ön Utøya nära Oslo. Attacken mot Ukraina är också en attack på de värderingar och den världsordning som väst vill ha.

Rysslands president Vladimir Putin för ett aggressivt anfallskrig mot ett grannland eftersom han inte gillar dessa värderingar. "Han tror i sitt förvirrade huvud att han kan avgöra vad Ukraina kan göra", tillade Stoltenberg. En sådan rätt gentemot andra länder har han inte.

"Om president Putin ens funderar på att göra något liknande mot ett NATO-land som han gjort mot Georgien, Moldavien eller Ukraina, så kommer hela NATO att omedelbart ingripa."

NATO måste stödja det land som anfalls och förhindra att kriget eskalerar till ett större, hävdade generalsekreteraren vidare. Attacken mot Ukraina är också en attack mot de värderingar och den världsordning som väst vill ha.

Rädslan för krig upprätthålls medvetet

Samtidigt lanserar många västerländska stats- och regeringschefer tunna motiveringar till varför NATO i slutändan måste gå i krig mot Ryssland. En sådan tillhandahölls av den brittiske premiärministern Boris Johnson, som i mars under en intervju med den italienska tidningen La Repubblica angående striderna kring Ukrainas kärnkraftsanläggningar erkände att han kände det "som om Vladimir Putin - och händelserna bekräftar detta - beslutat att slå till ännu hårdare":

"Han ser ingen annan utväg ur den återvändsgränd han befinner sig i än att fortsätta förstörelsen, pulveriseringen av oskyldiga människor i oskyldiga europeiska städer."

Intervjun avslöjar inte varför den brittiske premiärministern anklagar den ryske presidenten för planen att "förstöra" europeiska städer och "pulverisera" människorna som bor där. Det verkar dock som att detta overkliga scenario för EU och Storbritannien, trots det absurda i anklagelsen, ses som en redan pågående verklighet som "måste" åtgärdas inom en snar framtid. Johnson drar slutsatsen: "Vi måste alltså reagera tillsammans med ett stärkt paket."

Liknande insinuationer gjordes nyligen av den tyska förbundsdagens talman, Bärbel Bas, som i samband med en edsavläggelse den 20 juli för nya Bundeswehr-rekryter betonade att det "högtidliga edslöftet till vårt lands försvar" är något mer än bara starten på ett anställningsavtal – särskilt i tider då säkerheten måste tänkas om och organiseras i Europa. "Ni utför en speciell tjänst för vårt land som kräver fullt engagemang och lojalitet", sa Bas och tillade när det gäller kriget i Ukraina:

"När du avlägger din ed i dag så vet du att: Just nu försvarar soldater i Ukraina sitt hemland och riskerar sina liv för det. Och du vet att en försvarssituation faktiskt kan uppstå också för Tyskland." Men, liksom Johnson före henne, förklarade hon inte vad som fick henne att tro att Tyskland var på väg att attackeras.

En rapport från NATO:s försvarshögskola, NATO Defense Colleges, (NDC) i Rom, från slutet av juli, kan möjligen belysa detta. I den förklarar författarna att Ryssland nästan alltid framställer kriget i Ukraina som defensivt. Men vad Ryssland i själva verket vill är "en förändring av status quo". "Därför är en attack mot en NATO-stat en möjlighet", säger författarna. Med denna taktik försöker Moskva utöka "rysk makt och inflytande i före detta sovjetstater i väst och syd".

I slutändan är dock budskapet bakom hoten och varningarna alltid detsamma: att bibehålla illusionen i befolkningens medvetande att Ryssland innebär en fara för deras liv och lem.

NATO ser i sin strategi ett Europa i krig

Men hur kommer NATO fram till att man kan komma att kämpa mot Ryssland i framtiden? Svaret finns i alliansens strategidokument, som dess medlemmar antog i juni vid slutet av NATO:s toppmöte i Madrid, Spanien. I detta dokument formulerar NATO sin avsikt att massivt utöka kriget mot Ryssland. I strategidokumentet förklarar alliansen bland annat att den praktiskt taget redan befinner sig krig: "Det finns ingen fred i det euro-atlantiska området", varnar militäralliansen trots att ingen av staterna i "det euroatlantiska området" förklarat krig mot någon.

NATO tillkännager vidare: "Vi kommer, individuellt och kollektivt, tillhandahålla hela spektrumet av styrkor som behövs för avskräckning och försvar, inklusive vad som behövs för högintensiv tvärdimensionell krigföring mot jämstarka konkurrenter, konkurrenter som har kärnvapen." Men vilka är dessa "jämstarka konkurrenter"? Författarna till dokumentet ger själva svaret. Enligt NATO ska varje kärnvapenmakt som utgör en "utmaning mot våra intressen" ses som en jämstark konkurrent. Det största "hotet" mot alliansens intressen är Ryssland.

I Kina, å andra sidan, ser NATO bara en "utmaning". För att skydda sina "intressen" åtar sig de allierade i strategidokumentet att "avsevärt stärka avskräcknings- och försvarssystemet". Dokumentförfattarna hyllar också den NATO:s expansion österut som i slutändan lett till upptrappningen av konflikten i Ukraina, som en "historisk framgång":

"Utvidgningen av NATO är en historisk framgång."

Mot bakgrund av denna ”framgång” meddelade NATO därför att man tills vidare ska fortsätta att utöka den militära alliansen. "Vi bekräftar vår öppna dörren-policy", står det i dokumentet. "Vår dörr är fortfarande öppen för alla europeiska demokratiska stater som delar vår allians värderingar." I en omgivning av "strategisk konkurrens" är NATO:s mål att "utveckla sin globala situationsmedvetenhet och utöka sin räckvidd för att avskräcka, försvara och att kunna slåss."

"Så länge det finns kärnvapen kommer NATO att förbli en kärnvapenallians."

För detta ändamål kommer alliansen "säkerställa en betydande och konsekvent närvaro på land, till sjöss och i luften", bland annat genom ökat luftförsvar och missilförsvar. Enligt strategidokumentet bygger NATO:s kärnvapenavskräckning i synnerhet "på av USA förhandslagrade kärnvapen i Europa och på bidrag från berörda allierade". När det gäller kriget i Ukraina drar författarna till strategidokumentet slutsatsen:

"Vi kommer att framåtriktat avskräcka och försvara, med robusta, på krigsskådeplatsen utplacerade, tvärdimensionella stridsberedda styrkor, optimerade lednings- och kontrollarrangemang, i förväg utplacerad ammunition och utrustning och förbättrad förmåga och infrastruktur för att snabbt kunna förstärka alla allierade med liten eller ingen fördröjande ledtid."

Men NATO:s påstådda avskräcknings- och försvarsmål handlar i slutändan inte om att försvara "fred" eller "frihet", utan snarare om att genomdriva geostrategiska och ekonomiska intressen med militära medel. Och detta – åtminstone enligt strategidokumentet och de otaliga hot som tidigare framförts av NATO-tjänstemän – sannolikt i framtiden också på europeisk mark.

Mer om ämnet - NATO-Staaten trainieren in Deutschland Zerstörung russischer Flugabwehrsysteme: "Gegen den Feind".

24 augusti 2022

Källa: https://pressefreiheit.rtde.tech/europa/146945-schutz-vor-bedrohungen-bereitet-sich/

Översättning: Lennart Palm