Vem kommer till amerikanska toppmötet?

Theodore Roosevelt (president 1901-09) klampar runt i USA:s interamerikanska inflytelsesfär.

Det interamerikanska toppmötet som är planerat att hållas i Los Angeles mellan den 6 och 10 juni ser ut att bli problematiskt.

Många länder i regionen hoppar av det USA-ledda toppmötet på grund av Washingtons vägran att bjuda in ledare från Kuba, Venezuela och Nicaragua med svepskälet att de inte är "demokratier".

Kinesiska analytiker anser att detta bevisar att Latinamerika inte längre är USA:s "bakgård" och jämfört med förra gången USA höll ett sådant toppmöte, 1994, har dess hegemoni försvagats. Washington kan inte längre hindra kontinenten från att söka autonomi och utveckling baserat på latinamerikanska länders egna intressen.

Biden-administrationen har fattat ett slutgiltigt beslut att utesluta regeringarna i Kuba, Venezuela och Nicaragua från toppmötet. Detta trots att Mexikos president hotat att hoppa över sammankomsten om inte alla länder på västra halvklotet är inbjudna, rapporterar Reuters.

Det kinesiska utrikesministeriets talesperson Zhao Lijian sa vid en rutinpresskonferens på måndagen att situationen visare att USA:s "Monroe-doktrin" och dess knep att använda "demokrati" som ett verktyg för att störa och splittra länder inte längre välkomnas på kontinenten.

Monroedoktrinen tillkom 1823 och gick ut på att Latinamerika var USA:s intressesfär. Efter första världskriget lyckades USA få Nationernas förbund att uttryckligen erkänna denna doktrin. När det var gjort valde USA ändå att ställa sig utanför NF.

Guo Cunhai, expert på latinamerikanska studier vid den kinesiska samhällsvetenskapsakademin i Peking, sa till Global Times på måndagen att situationen uppstått mot bakgrund av den senaste vänstersvängen i Latinamerika och Karibien, som saknar motstycke och påverkar fler länder i regionen än tidigare, och tillade att länderna i regionen är mer enade och angelägna än förut om att befria kontinenten från USA:s kontroll och fatta mer oberoende beslut baserat på sina egna intressen.

Kinesiska experter sa att nästan alla latinamerikanska länder har dåliga minnen av USA:s hegemoni, eftersom Washington direkt eller indirekt har stött narkotikahandel, vapenförsäljning och korruption i många länder. När USA:s makt var på topp brukade det inte bry sig om dessa länders suveränitet utan genomförde invasioner, färgrevolutioner och mord för att störta de regimer som de inte gillade.

När USA:s hegemoni minskar och det lider brist på resurser att vifta med "morot och piska" kommer dessa länder att förenas och söka mer autonomi. Biden-administrationen har använt fel tillvägagångssätt när den försökt att återställa banden med Latinamerika när den valt att godtyckligt diskriminera vissa länder.

De höga förväntningarna på Biden i frågor som migration och ekonomiskt samarbete har redan grusats, säger  analytiker. Mexikos president Andrés Manuel López Obrador har sagt att han inte kommer att delta om inte alla regeringar i Amerika är inbjudna, oavsett deras politiska mönster. Ledarna för Brasilien, Argentina, Bolivia, Honduras, Guatemala och flera karibiska stater har också deklarerat att de inte kommer av samma anledning, utan kommer istället att skicka delegationer på lägre nivå. Heinz Dieterich, en världskänd tysk sociolog och politisk analytiker som arbetar i Mexiko, sa till Global Times att "de styrande amerikanska makteliterna är helt ur kontakt med dagens verklighet".

USA:s beslut är formellt baserat på artikel 19 i Inter-American Democracy Charter, införd i Organisationen av amerikanska stater 2001, på initiativ av USA:s förre utrikesminister Colin Powell. I artikeln står det att "alla okonstitutionella förändringar eller avbrott i den demokratiska ordningen i en stat på halvklotet utgör ett oöverstigligt hinder för deltagandet av den statens regering i interamerikanska toppmötet (Summits of the America)".

Guo Cunhai påpekar att USA inte har fått stöd från de flesta latinamerikanska länder för sina sanktioner och anklagelser mot Ryssland efter konflikten mellan Ryssland och Ukraina, vilket bevisar att länderna i regionen söker en autonom väg snarare än att blint följa USA i varje fråga.

Washington har alltid använt Kinas ökande inflytande som en förevändning för att skrämma och pressa länder i regionen, och för att mobilisera sina interna resurser för att konkurrera med Kina där. De flesta länder har dock funnit att Kinas initiativ "Ett bälte, en väg" och andra former av samarbete med Kina är verkligt ömsesidigt fördelaktiga.

Ricardo Guerrero, en analytiker och juridisk expert från Mexiko, säger att "toppmötet kommer att präglas av schismen mellan Latinamerika och USA... Latinamerikanska länder konfronterar USA för att visa att de "inte längre vill vara någons bakgård."

Global Times 7/6