Han uthärdade större delen av kriget i Berlin, men riskerade hela tiden att gripas och skickas i koncentrationsläger, då hans tysiske far, Frank Wedekind stämplats som "Judenmischling” (blandrasjude). Sommaren 1943 vill han sätta sig i säkerhet i Sverige. Ett antal arvingar till August Strindberg é krävde då att Friedrich Strindberg skulle fråntas sitt svenska medborgarskap. De fruktade särskilt att han tänkte "uppträda . . . under namnet Strindberg”, vilket ju var hans rätta namn.
1945 smögs romanen ut under författarnamnet ”Uhlson” (skapat efter modern Frieda Uhl). Denna ögonvittnesskildring från det nazistiska väldet i Berlin fick inte alls den uppmärksamhet den förtjänade. 2002 försökte Jan Myrdal skipa historisk rättvisa genom att ge ut romanen under i författarens riktiga namn med en klargörande efterskrift. Men även den gången möttes romanen mest med en gäspning på kultursidorna. Gun Kessles och Jan Myrdals stiftelse gör därför nu, tjugo år senare, ett tredje försök att ge ut romanen och få nya läsare att upptäcka dess stora värde.
Friedrich Strindberg var född 1897 I Tyskland och dog 1978 i Italien. Han var journalist och författare.
Tack vare sitt svenska pass kunde han 1943 lämna Berlin som stod under allt hårdare allierade bombningar. I Sverige skrev han romanen Under jorden i Berlin som en av de första skildringarna inifrån av de kvarvarande judarnas kamp för att överleva och undkomma transporterna till koncentrationslägren.
Tillsammans med sin andra hustru, Utje Strindberg, hedrades han postumt som ”Rättfärdig bland folken” i Israel för sina insatser för ”Förintelsens offer och hjältar”.
Romanen "Under jorden i Berlin" utkom under pseudonymen Friedrich Uhlson på svenska och blev sorgligt bortglömd. Den har inte översatts till andra språk och det tyska originalet är förkommet.
Så här skrev några kritiker om romanen 2002-03:
"Till romanens mest intressanta inslag hör de många politiska diskussionerna mellan Herbert (en tyskjudisk intellektuell som studerar till rabbin) och hans många beskyddare (främst kommunister och radikaler, men också högborgerliga tjänstemän och regimkritiska generaler), och som ger goda inblickar i hur det tyska folkets missnöje med Hitler kunde ta sig uttryck inom fyra skyddande väggar.
Ett annat tungt vägande skäl att läsa Strindbergs roman är, som Jan Myrdal poängterar i efterordet, att den skrevs i realtid 1943/44 och rentav publicerades medan kriget ännu pågick (vilket förklarar författarens skyddade identitet). Denna autenticitet förstärks än mer av att bokens stoff helt och hållet är hämtat inifrån Nazityskland, av en som har förstahandsupplevelser av vad det innebär att med fara för eget liv bistå en människa i nöd."
Martin Lagerholm i Svenska Dagbladet 26 januari 2003
"Under jorden i Berlin skildrar några enskilda avvikares öden från 1942 och ett par år framåt, en period som alltså täcker den tyska kapitulationen i Stalingrad, det allierades herravälde över det tyska luftrummet och de intensifierade bombningarna av tyska städer.
Strindberg är här framför allt reportern som får läsaren att hålla andan medan taken rasar ihop och elden slickar väggarna.
Han har också i några fall god hand med sina människor, de modiga, de defaitistiska, de allmänt överlevnadsbenägna och de, i brist på annat ord, ädla.
Strindbergs erfarenheter av vanliga tyskars beredvillighet att bistå de utstötta och jagade, med det egna livet som insats, ger en starkare bild av kurage och modig anständighet än den vi är vana vid."
Bengt Ingvar Ekman i Borås tidning 21 augusti 2002
"Romanens Tyskland blir på så sätt ett allegoriskt Inferno där de fångar man passerar på vägen var och en berättar historien om sin egen olycka eller synd. Sedan finns det starkaste, sådant som slutligen måste citeras men är svårt att kommentera.
Författarens sakliga tonläge får ibland den kyliga exaktheten hos någon som beskriver något absolut outhärdligt han ändå måste vittna om. Som när en lastbilskolonn av deporterade rullar förbi på gatan:
'Bilarna var täckta med grönblå presenningar och hade SS-nummer. Genom öppningen där bak såg han judarna uppe på flaket. De stod axel mot axel och med huvudena tätt tillsammans, män och kvinnor, unga pojkar och flickor, välklädda och dåligt klädda, så som de gick och stod när man fångade in dem i fabrikerna. Deras ansikten var bleka och präglade av outsäglig fasa.'
Inte ett ord för mycket. Så talar man när tystnaden lockar men vore ett brott mot mänskligheten.
Johan Dahlbäck I Göteborgs-Posten 18 februari 2002
"Myrdal berättar också hur nära det var att Strindberg delat sina romangestalters öde och "själv stuvats in i boskapsvagnarna", när några av August Strindbergs arvingar med Friedrichs halvsyster i spetsen i en skrivelse till UD hemställde att han skulle fråntas sitt svenska medborgarskap, för att undvika "missförstånd rörande hans börd". UD avslog lyckligtvis denna begäran, som förmodligen skulle berövat eftervärlden en ögonvittnesskildring som kan ställas bredvid Victor Klemperers dagböcker Intill slutet vill jag vittna.
Ragnar Strömberg i Aftonbladet 16 augusti 2002
Boken kan beställas från Gerundium förlag (info@gerundium.se), enklast genom att sätta in 240 kr plus porto (66 kr) på bankgiro 403-2132.
Gerundium har också ett paketerbjudande på Strindbergs bok och Domenico Losurdos Liberalismen. En kontrahistoria.
Du får båda böckerna för 500 kr inklusive porto.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.