Väst valde kriget

Sveriges Riksdag applåderade idag stående Ukrainas president Zelenskij.
Hur långt ska de dra in Sverige i kriget?

Kriget i Ukraina kom inte som en blixt från en klar himmel. Det har en lång förhistoria men statskuppen i februari 2014 är en plattform från vilken mycket av det som sedan hänt utgår.

Ulf Bjerén, Karlskrona, brukar skriva i Sydöstran och Blekinge läns tidning. Men vid det här inlägget upphörde yttrandefriheten.

Kuppen 2014 initierades, finansierades och styrdes av USA och EU. Fascistiska stormtrupper användes för att tvinga den folkvalda presidenten i landsflykt. Kuppen våldförde sig grovt på den folkrättsliga principen att inte blanda sig i andra länders inre angelägenheter. Ambassadörer och ministrar deltog öppet i demonstrationerna på Maidantorget i Kiev och USA dirigerade vilka som skulle sitta i kuppregeringen.

Sedan följde åtta år av bombardemang av de ryskorienterade Donetsk och Luhansk under ackompanjemang av rasistisk, russofob och genocid propaganda. Detta skedde utan protester i väst.

Självklart upplevde Ryssland det som ett existentiellt hot när Nato, tvärsemot alla de löften som getts, avancerade till landets gränser med amerikanska missiler som kunde nå Rysslands hjärta på en kvarts timme.

Väst hade möjligheten, efter de rimliga ryska förslagen om ömsesidiga säkerhetsgarantier, att ta dem i beaktande och finna en diplomatisk lösning. De avfärdades dock med motiveringen om varje lands rätt att bestämma över vilka vapen man vill placera ut. Men egen säkerhet kan inte vinnas genom att nonchalera grannlandets.

Rysslands vädjanden möttes av Nato-chefen Stoltenberg med kommentaren att om Ryssland vill ha mindre vapen vid sina gränser ska de få fler. Zelensky sa sig inte längre  vara intresserad av att genomföra Minsk-avtalen om att ge Donetsk och Luhansk ökad autonomi inom den ukrainska statsbildningen och ville riva upp löftet om att Ukraina inte skulle tillverka kärnvapen. Biden hade redan tidigare försäkrat Zelensky om stöd för att återta Krim och Donbass-republikerna.

Så väst valde kriget. I pågående krigspsykos talas om fördjupat samarbete med vår tids största massmördare USA. Nämn Afghanistan, Irak, Libyen. Syrien och Jemen där miljoner mördats och drivits på flykt och infrastrukturen förstörts under största möjliga mediatystnad.

Men det var ju inte i Europa invänder någon. Skulle deras liv vara mindre värda för det?

Ulf Bjerén