Ett brittiskt nidingsdåd

Julian Assange i Norge 2010.

Storbritanniens högsta domstol har i skydd av den pågående krigshysterin avslagit Assanges överklagande av beslutet om utlämning till USA.

Storbritanniens högsta domstol nekade måndags WikiLeaks-grundaren Julian Assanges överklagande av ett beslut som tillåter hans utlämning till USA eftersom det "inte fanns några väsentliga rättsliga argument" i överklagandet.

Överklagandet följde på en serie prövningar av den amerikanska regeringens begäran om Assanges utlämning till USA där en s k grand jury väntar med anklagelser som kan ge upp till 175 år i fängelse.

Distriktsdomaren Vanessa Baraitser accepterade många av den amerikanska regeringens inlagor. Utlämningen stoppades dock tillfälligt enligt § 91(3) i utlämningslagen 2003 . Rätten fruktade att hans mentala tillstånd i samband med de svåra förhållandena i USA:s isoleringsfängelse skulle skapa en allvarlig självmordsrisk.

Lord Burnett av Maldon och Lord Justice Holroyde i den brittiska högsta domstolen upphävde slutligen detta beslut efter överklagande. Domarna fann att Assange inte skulle utgöra någon fara för sig själv efter att den amerikanska regeringen försäkrat domstolen att han inte skulle uppleva de påstådda förhållandena.

Högsta domstolens beslut har utlöst en motreaktion från en rad organisationer, såsom Amnesty International, som kallade resultaten ett slag mot Julian Assange och rättvisan, och hävdade att "Högsta domstolen missade ett tillfälle att klargöra att Storbritannien inte accepterar djupt bristfälliga diplomatiska försäkringar mot tortyr."

Amerikanska myndigheter har länge velat lägga vantarna på Julian Assange för hans grundande av Wikileaks, en webbplats som publicerade en rad konfidentiella amerikanska regeringsfiler 2011 som avslöjade krigsloggar för Afghanistan och Irak tillsammans med militära bilder av civila offer från amerikanska operationer. Efter Assanges Wikileaks-inblandning hittade han en fristad i flera länder, inklusive Sverige, där han dock ställdes inför anklagelser om sexuella övergrepp (som dock aldrig ledde till åtal) från den svenska åklagarmyndigheten innan han hittade en fristad i England.

Sedan  Assanges advokat underlåtit att överklaga High Courts slutsatser, ska hans utlämning beslutas av den brittiske inrikesministern Priti Patel, som ännu inte har meddelat den brittiska regeringens beslut.

London High Court biföll i mitten av december förra året ett överklagande som lämnats in av de amerikanska myndigheterna och upphävde förbudet mot Assanges utlämning till USA, där han kan riskera upp till 175 års fängelse. USA begär utlämning av 50-årige Assange eftersom amerikanska åklagare vill åtala honom för stöld och avslöjande av sekretessbelagd information relaterad till försvar. I april 2019 meddelade det amerikanska justitiedepartementet att det anklagade grundaren av WikiLeaks för att ha samarbetat med ex-Wikileaks whistleblower Chelsea Manning för att hacka statliga datornät för att distribuera hemligstämplade militära dokument.

Senare meddelade det amerikanska rättsväsendet ett beslut att väcka ytterligare åtal mot grundaren av Wikileaks på ytterligare 17 punkter. Alla anklagelser, enligt amerikanska medier, är relaterade till olagligt mottagande och avslöjande av data relaterade till USA:s försvar.

jurist.co.uk