"Alternativ för Tyskland" sätts under övervakning

För AfD:s partichef Tino Chrupalla kom beslutet i en förvaltningsdomstol att
sätta partiet under övervakning som en obehaglig överraskning.

Det relativt nybildade tyska partiet Alternativ för Tyskland (AfD) har av en förvaltningsdomstol i Köln klassats som en "misstänkt" sammanslutning och ska därför i fortsättningen få övervakas med hela arsenalen av hjälpmedel som står till förfogande för den inhemska underrättelsetjänsten.

Efter tio timmars muntliga förhandlingar var det till slut bara en handfull meningar som ordföranden Michael Huschens på tisdagskvällen lämnade ut som motivering för beslutet. 

Kölns förvaltningsdomstol 13:e avdelningen hade just bestämt att AfD skulle klassificeras som ett "misstänkt fall" och därför få övervakas med hela arsenalen av hjälpmedel som står till förfogande för den inhemska underrättelsetjänsten. Konsekvenserna är långtgående, men det finns också gränser som ska vara stränga.

Viktiga företrädare för partiet kan nu hotas av att deras e-postmeddelanden kommer att läsas och deras telefonsamtal avlyssnas. För det krävs inget beslut av domare, förbundsdagens G-10-kommitté fattar besluten om sådana ingrepp enligt artikel 10 i grundlagen till skydd mot hemlig avlyssning av telefonsamtal. Ett organ med endast fyra ledamöter och fyra ställföreträdare sammanträder i hemlighet med några veckors mellanrum, minst en gång i månaden. Ledamöterna arbetar på ideell basis. Tre av dem måste ha domarutbildning och de behöver inte vara ledamöter av förbundsdagen.

Får AfD-medlemmar alltjämt sitta kvar i förbundsdagens kommitté för underrättelsetjänst?
Den tidigare CDU-ledamoten i förbundsdagen, Andreas Fischer, är för närvarande ordförande i kommittén. AfD har också en man där. Till suppleant har utsetts Hansjörg Huber, professor i juridik för socialt arbete vid Yrkeshögskolan Zittau/Görlitz. Han har inte rösträtt som suppleant, men kan närvara vid mötena. Om en ordinarie ledamot inte kan närvara används suppleanterna.

Medlemmarna i kommitténs mindre, ordinarie grupp utses av den parlamentariska kontrollkommittén, en förbundsdagskommitté som kontrollerar de tyska underrättelsetjänsternas arbete. Under den gångna mandatperioden hade alla parlamentariska grupper som sitter i förbundsdagen minst en plats där, även AfD. Tisdagens avgöranden kan nu få politiska konsekvenser för en framtida post för partiet inom underrättelsekontrollen.

Den hittillsvarande ordföranden Roderich Kiesewetter (CDU) sa: ”Om denna dom fastställs i sista instans är det givetvis inte möjligt för ett parti som klassats som misstänkt att ha en ledamot av den parlamentariska kontrollkommittén.”

Förutsättningarna för e-post- eller telefonövervakning är höga, författningsskyddet kan inte bara sätta igång direkt i stor skala. Det måste finnas indikationer på allvarliga brott som högförräderi, hemlig underrättelseverksamhet eller bildande av en terroristisk organisation. Och även om ett brott som hets mot folkgrupp ingår i brottskatalogen – handlar det i första hand om utövare av kraftsporter med koppling till våld.

Uppräkningen fastställs i G-10-lagen, som reglerar telefonavlyssning utförd av tyska underrättelsetjänster. Dessutom måste ett alternativt anskaffande av informationen vara utsiktslös eller betydligt svårare att genomföra. Hur som helst får människorna inte vara helt genomlysta; kärnområdet för privatlivet, särskilt ämnen som sjukdom eller det intima livet, är tabu när det handlar om övervakning.

När det gäller AfD ska man lägga märke till att det inte är en terroristisk utbrytargrupp, utan ett parti med omkring 30 000 medlemmar som inte förbjudits av den federala författningsdomstolen, att det är representerat i alla delstatsparlament, Europaparlamentet och förbundsdagen och där varit det största oppositionspartiet under den senaste valperioden.

Författningsdomstolen i Tyskland har i sitt avgörande år 2013 gällande övervakning av vänsterpolitikern Bodo Ramelow fastställt att övervakning av valda parlamentariker är underkastad särskilt stora förhinder. Den ingriper också i det fria mandatet enligt grundlagens artikel 38.1. För övervakning av AfD:s mandatinnehavare gäller strikt proportionalitetsprövning. Artikel 46 i grundlagen med dess regler om gottgörelse och immunitet i ett parlament utesluter också övervakning av det direkta arbetet av ledamöter och i dess utskott.

De medel för övervakning som AfD hotas av inbegriper inte bara övervakning utan också att författningsskyddet värvar hemliga informatörer. Konstitutionen för grundlagsskydd får rekrytera dessa hemliga informatörer ur det parti som tillhandahåller informationen i utbyte mot pengar.

Men här finns också gränser, särskilt för parlamenten. Enligt sektion 9b i Förbundstysklands lagbestämmelser för Författningsskyddet (Bundesverfassungsschutzgesetz) får ledamöter av Europaparlamentet, förbundsdagen, delstatsparlamenten och deras anställda inte rekryteras som hemliga informatörer.

Dessutom får ingen rekryteras som utövar ett bestämmande inflytande på partiet, något som senast vid en rättssak gällande partiförbud ledde till en hämndaktion. Vid partiförbudet mot NPD hade Tysklands författningsdomstol också dragit gränserna snävt för insats av hemliga informatörer. För inslussning i AfD av BfV:s egna hemligt anställda saknas för närvarande de stränga förutsättningar som lagen uppställer. Dessutom förvärras då kontrollproblemet: gruppen personer av intresse för Författningsskyddet för hemlig övervakning av AfD krymper tydligt ihop.

AfD hade redan 2018 förberett sig för en "grundlagsskyddskommission"
Under domstolsförhandlingen på tisdagen blev det återigen tydligt hur AfD under åren lärt sig att bete sig på ett sätt som är så lite juridiskt sårbart som möjligt – och det utan att behöva avstå från kontroversiella uttalanden. Åtskilliga uttalanden, som företrädarna för   Författningsskyddet presenterade i rätten som bevisning för behovet av övervakning, bygger på insinuationer och vad som utelämnas. Sådant sägs som inte blir sagt.

Det kan också ha spelat en roll att partiet redan 2018 tillsatte en expertkommitté för författningsskydd med juridikprofessor emeritus Dietrich Murswiek i Freiburg och under ledning av AfD-advokaten Roland Hartwig. Murswiek utarbetade redan i slutet av 2018 en mycket uppmärksammad dokumentation, som rörde frågan om övervakning från Författningsskyddet skulle komma att ske. Arbetet resulterade också i en sorts rekommendation till medlemmarna: vilka irriterande ord som är farliga, vilka påståenden som man måste vara extra försiktig med. En som då var med i kommittén reste också till Köln i tisdags och satt bredvid advokaterna: Roman Reusch, överåklagare i Berlin, fram till 2021 AfD-medlem i förbundsdagen men som sedan dess gått i pension. "Jag finns där om jag behövs", sa Reusch. Men han behövde inte ingripa.

Under de senaste två åren har underrättelsetjänsten för inrikes förhållanden sammanställt tusentals sidor med bevisning, analyserat uttalanden från partimedlemmar i tal och uttalanden på Facebook. Framför allt är det nedsättande uttalanden från enskilda i partiet om islam, halvkvävd antisemitism, förakt för demokratin och dess institutioner.

”Ensidiga beskyllningar” kallades de av Dr. Christian Conrad, advokat och delägare i Kölns advokatbyrå Höcker. Han såg dem som antaganden, påståenden tagna ur sitt sammanhang. Vad AfD än gör kan det bara göra fel, säger Conrad. Om partiet upplöser en fraktion används det emot partiet, om partiet går på tomgång får det skulden för det också. Advokaten för AfD säger om de hopsamlade uttalandena: ”Inte ens kvantitet istället för kvalitet - det är inte heller frpga om kvantitet.”

Representanten för BfV, professor Dr. Wolfgang Roth, advokat och delägare i Advokatfirman Redeker Sellner Dahs i Bonn, vände sig emot detta. Han hänvisade till de många insamlade dokumenten, av vilka endast ett fåtal smakprover hade lagts fram i rätten. Enligt Roth bör enligt rättspraxis förutom tydliga uttalanden även sådana som kräver tolkning ingå i den samlade bedömningen. När det gäller uttalanden från förbunds- eller delstatsstyrelser är frågan om vem som ska tillskrivas yttrandena helt oproblematisk, och avståndstaganden har inte skett. Det skall inte heller röra sig enbart om uttalanden från en delstat, Thüringen. Uttalanden av AfD:s talesman i Thüringen Björn Höcke skall också ha upprepats i andra distriktsförbund i delstaten.

I slutänden är rätten nöjd med vad den har fått läsa i akterna. Den skriftliga motiveringen är fortfarande under behandling, men enligt pressmeddelandet var ett populärt begrepp som avviker från grundlagen centralt i bedömningen. Ett igenkännligt politiskt mål är att det tyska folket ska bevaras etniskt och utlänningar uteslutas så mycket som möjligt. Detta flankeras av ”förebråelser angående utbyte av befolkning” eller främlingsfientlig agitation om ”knivinvandrare”. Stort inflytandet på partiet har även ytterfraktionen och ungdomsorganisationen JA, trots att de formellt är upplösta, enligt lämnat besked. Som redan framgått under förhandlingen tillåter domstolen även Förbundsmyndigheten för författningsskydd att genomföra en övervakning, eftersom en strid om inriktningen pågår i AfD, ”där författningsfientliga strävanden skulle kunna bli rådande”, som det heter i uttalandet.

Spel för att vinna tid och en dom som är unik
Domen kom som en överraskning för AfD:s federala talesman Tino Chrupalla. ”Vi delar inte domstolens uppfattning. Vi kommer nu att invänta de skriftliga skälen för domen”, sa han. Då kunde AfD inleda ett  spel för att vinna tid och förhindra övervakning. Mot domstolsbesluten finns rättsliga medel att framföras. Överförvaltningsdomstolen i Münster torde vara rätt forum.

Kölns förvaltningsdomstol fattade inte heller beslut på tisdagen angående två yrkanden gällande fara i dröjsmål med övervakningen. Detta torde komma att ske i god tid under de närmaste dagarna, sannolikt samtidigt som de skriftliga domskälen offentliggörs. Till dess att beslut om fara i dröjsmål har fattats gäller dessutom ett interimistiskt beslut av Förvaltningsrätten - under den tiden kan AfD inte övervakas med hjälp av underrättelsetjänstens medel - något som Författningsskyddet inte heller får offentliggöra.

Det interimistiska beslutet är ett resultat av den ej problemfria förhistorien till rättegången.

Och även om det har beslutats att fara i dröjsmål gäller, skulle det kunna överklagas igen. När det gäller processtaktik skulle AfD i alla fall kunna skjuta upp övervakningen ett tag.

Därmed kvarstår följande: Bedömningen om AfD ska klassificeras som ett misstänkt fall gällande skydd av författningen kan äga rum bara en gång. Och den görs inte av en myndighet som nekat AfD någon information, utan av en domstol, vilket är en väldig skillnad.

Dr. Markus Sehl
9 mars 2022

https://www.lto.de/recht/hintergruende/h/vg-kln-afd-beobachtung-ueberwachung-einstufung-verdachtsfall-bfv-verfassungsschutz/

Övers: Erik Göthe