Bland annat kan Ukrainas färska tillkännagivande att landet överväger att skaffa kärnvapen spela in.På säkerhetskonferensen i München som ägde rum 18-20 februari ha spelat in.
Ryssland uteblev från konferensen, medan Ukrainas Volodymyr Zelenskij bredde ut sig desto mer.
Han förklarade där att Ukraina är berett att överge Budapestmemorandumet från 1994, enligt vilket Ukraina övergav de sovjetiska kärnvapen som fortfarande fanns i Ukraina vid den tiden.
Finns det någon realism i sådana uttalanden? Ukraina har fyra kärnkraftverk med 15 reaktorer i drift. (Tjernobyl stoppades helt år 2000). Bränslet från alla dessa reaktorer kan teoretiskt användas för att producera plutonium av vapenkvalitet.
Dessutom finns i staden Zjovti Vody, Dnepropetrovskregionen, den största producenten av naturligt uran i Europa.
Nu har Ukraina inte den industriella potentialen för kärnvapenutveckling, men man har stor kompetens på området.
Charkovinstitutet för fysik och teknologi, som fortfarande är verksamt idag och har status som ett nationellt vetenskapligt centrum, är redo att bli en vetenskaplig bas. Institutet har en stark kärnfysisk skola ända sedan 1930-talet då den blivande Nobelpristagaren Lev Landau arbetade där.
Bärraketer för kärnvapen lär inte heller vara ett stort problem, eftersom Juzjmasj-fabriken i Dnepropetrovsk tillverkade interkontinentala missiler på sovjettiden.
Är det konturerna av en ukrainska kärnvapenframtid som avtecknar sig här? Och vad skulle det innebära för säkerheten i stort?
Till saken hör att ingen i München reagerade på Zelenskijs hot att lämna Budapestmemorandumet. Betyder det att västmakterna skulle se mellan fingrarna med att Ukraina blev en kärnvapenmakt? Eller vill man bara undvika att rikta TV-kamerorna på¨vad deras ukrainske klient faktiskt sa?
Nu kan man bara spekulera i om Tjernobyl innehåller radioaktivt material som skulle kunna upparbetas eller om den ryska operationen främst syftar till att förebygga en situation där Tjernobyl blir vapen i en utpressningssituation.
Ett annat militärstrategiskt skäl att ta kontroll över Tjernobyl kan vara planer att besätta just Dnepr-bäckenet, där bifloden Pripjat och Tjernobyl ingår. Gränsen mellan Malorossija och Polen gick längs Dnepr ända fram till 1793 då Polen förlorade "högra Dneprstranden".
I ryska kommentarer till president Putins beslut att inleda militära operationer mot Ukraina har man ifrågasatt realismen. Målen sägs vara 1. demililtarisering och 2. denazifiering. Medan det första målet anses uppnåeligt på relativt kort tid, förutsätter det andra målet en långtgående inblandning, ja en långvarig ockupation, vilket president Putin samtidigt säger att han inte önskar. Här kan en temporär delning av Ukraina komma in. "Högra stranden" gränsar inte direkt till Ryssland utan till Vitryssland.
Vitrysslands president Lukasjenko förnekade igår kategoriskt att vitryska trupper gått in i Ukraina. Han avslöjade också att den vitryske försvarsministern före de ryska operationerna kontaktade sin kollega i Kiev och erbjöd sig att förmedla kontakt med den ryska generalstaben för att undersöka möjligheterna att undvika en direkt konflikt. Den ukrainske försvarsministern använda aldrig denna möjlighet.
Stefan Lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.