Fullt sanktionskrig kan få Europa att stanna

EU/USA/Nato:s planerade "helvetiska" sanktioner mot Ryssland driver Moskva att göra fler olje- och gasaffärer med Kina och potentiellt mindre med Europa, skriver den serbiske analytikern av Nikola Mikovic 7 februari 2022  i Asia Times.

Så länge Europa är beroende av rysk energi är dock ett fullskaligt sanktionskrig mindre troligt. Som det är skulle Europa stanna utan rysk energi. Alternativen är få  och dyra. Minst sju gånger så dyra.

 

Medan Ryssland stärker de ekonomiska och energimässiga banden med Kina, bedriver Nato just nu omfattande ansträngningar för att stänga av Europa från rysk naturgas- och oljeimport. Bl.a. diskuterar man planer på att leda nordafrikansk gas genom Israel till Europa, ett projekt som ryska experter ler åt. Men visst kan Europa minska sitt "beroende" av billig rysk gas och istället förlita sig på dyra och tillfälliga LNG-leveranser från andra länder.

Ryssland förbereder sig redan för de kommande sanktionerna genom att styra om mer och mer av sina energileveranser till Asien.

Ryssland skickar redan gas till Kina via ledningen "Sibiriens kraft", som öppnades 2019. De två allierade är nära att komma överens om en andra pipeline – "Sibiriens kraft 2" – som kommer att leverera bränsle till Kina genom att passera genom Mongoliet .

Ryska gasjätten Gazprom bekräftade under president Vladimir Putins besök i Peking ett kontrakt med China National Petroleum Corporation (CNPC) för försäljning och köp av naturgas längs Fjärran Östern-rutten. Samma dag undertecknade den ryska oljejätten Rosneft ett avtal om 80 miljarder USD med CNPC för att leverera 100 miljoner ton olja till Kina genom Kazakstan under 10 år.

Den senare affären är en ändring av en affär från 2013 där Rosneft gick med på att leverera 325 miljoner ton olja till CNPC under en 25-årsperiod genom Kazakstan. Sedan 2005 har Rosneft levererat 425 miljoner ton olja till Kina, enligt ryska statliga medier.

Ryska energiflöden rör sig österut, även om det geografiskt största landet i världen fortfarande fungerar som en stor energiexportör till västeuropeiska unionen.

Om USA/EU gör verklighet av pålanerna att stänga av Ryssland från det internationella betalningssystemet SWIFT kan Moskva välja att gå med i Cross-Border Interbank Payment System (CIPS) – en kinesisk version av SWIFT som etablerades 2015.

Energiförbindelserna mellan Ryssland och Kina började expandera i början av Ukrainakonflikten. I maj 2014, en månad efter att Donbass-konflikten i östra Ukraina bröt ut, började Ryssland flytta sin energiverksamhet till Asien. Gazprom och CNPC undertecknade ett 30-årigt köp- och försäljningsavtal för leverans av 38 miljarder kubikmeter naturgas per år.

Enligt det avtalet betalar Peking fortfarande 148 USD per 1 000 kubikmeter för rysk naturgas, vilket är långt under det nuvarande marknadspriset på 1 100 USD per 1 000 kubikmeter.

Ett nytt 30-årigt kontrakt för att leverera gas till Kina via en ny pipeline förväntas avgöra framtida gasförsäljning i euro, snarare än i amerikanska dollar, vilket verkar vara en del av en de-dollariseringskampanj som tillkännagavs av ryska ledare för flera år sedan.

Enligt det nya kontraktet kommer Kina att ta emot rysk gas från ön Sachalin via en pipeline över Japanska sjön till nordöstra Kinas Heilongjiang-provins.

EU:s gasimport från Ryssland var på historiska lägsta nivåer för januari. EU lovade att stoppa Nord Stream 2-gasledningsprojektet om Ryssland "invaderar" Ukraina, vilket i verkligheten Nato redan håller på med. Man är också medveten om att vid ett fullt sanktionskrig är det Ryssland som har trumf på hand. Stoppar Ryssland energileveranserna till fientliga västländer får det större konsekvenser än alla tänkbara sanktioner i andra riktningen.

Norge, Europas näst största leverantör, har redan påpekat att man levererar naturgas med maximal kapacitet och inte kan ersätta eventuella saknade leveranser från Ryssland.

Qatar – en av världens största producenter av gas och den näst största exportören av flytande naturgas (LNG) bakom Australien – har begränsad möjligheter eftersom det mesta av dess nuvarande produktionsnivå är låst till långsiktiga kontrakt.

Dessutom planerar Ryssland nu att engagera sig i byggandet av Pakistan Stream-ledningen – ett projekt som förväntas öka efterfrågan på gas i Pakistan – vilket vissa föreslår kan få Qatar att besluta sig för att omfördela gasflöden till den asiatiska nationen och minska leveranserna till Europa.

Kina, världens största energikonsument, kan så småningom ersätta Europa som den största marknaden för rysk olja, gas och till och med kärnkraft.

Rosatom, Rysslands State Atomic Energy Corporation, är redan involverad i byggandet av två kärnkraftverk i Kina , och företaget ska enligt uppgift ha samtal med flera länder i Mellanöstern och Nordafrika för att utforska utvecklingen av kärnkraft, inklusive kärnforskning reaktorer.

Rosatom bygger för närvarande redan kärnreaktorer i Turkiet , Egypten , Iran och Indien , och företaget är intresserade av att utöka sin verksamhet i Central- och Sydostasien . Sammantaget kan Ukrainakrisen motivera en massiv omfördelning av globala energiförsörjningar och strömmar bort från väster och mot öster. 

Asia Times 7 februari 2022