Hur skulle en konflikt mellan USA och Ryssland se ut?

Foto: Sputnik.ru

Den ryske journalisten Aleskej Grjazev har på RT.com försökt analysera vad en väpnad konflikt mellan USA och Ryssland skulle innebära.

Det skulle bli det otänkbara, sista kriget. En katastrof för båda sidor, och de vet om det.

 
En ukrainsk drönare träffar mål i Donbass, den del av östra Ukraina som kontrolleras av utbrytarrebeller. I en oväntad vändning svarar den lokala Moskva-stödda milisen med större kraft än vanligt, och Kievs styrkor lider stora förluster. Detta får Ukraina att inleda en storskalig militär offensiv. Efter det första stora flyganfallet korsar ryska trupper den östra gränsen, påstått för att förhindra en humanitär katastrof. Dussintals videor som visar militär hårdvara som rör sig genom städer och byar dyker upp på sociala medier.

En amerikansk militärinstruktör dödas av rysk artillerield nära Debaltseve, och det "kalla kriget" mellan Nato och Ryssland glider snabbt över i ett hett. Världen glider in i ett kaos när två massiva militära styrkor gör sig redo för en länge fruktad konfrontation...

Detta är, mer eller mindre, den fantasi som fångat några av de mer extrema människor som vill snabbt få till en militär sammandrabbning mellan Moskva och Washington.

Sedan flera år tillbaka har relationerna mellan Ryssland och USA lämnat mycket övrigt att önska, och varningar om en potentiell militär konfrontation mellan de två mäktigaste militärmakterna hörs numera dagligen. Varningstempot ökade ytterligare i november, när Bloomberg påstod att Ryssland verkar förbereda sig för att invadera Ukraina.
 
Krigshets i media
Narrativet plockades snabbt upp av New York Times, CBS News och andra stora media. De talade om att hotet om militära åtgärder växer med den kalla årstidens ankomst; USA diskuterar potentiella svar på en militär konflikt med sina allierade; och till och med Natos medlemsländers kan tänkas dras in.

Ryska tjänstemän har upprepade gånger förnekat några fientliga avsikter från Moskvas sida, men ingen tycks lyssna. Allt eftersom krigshetsen spred sig i massmedia, började politikerna låta mer och mer oroade – man gick till och med så långt som att uppmana president Joe Biden att överväga möjligheten att använda kärnvapen mot fienden:

Militär aktion kan innebära att vi ställer upp våra fartyg i Svarta havet... Det kan betyda att vi deltar, och jag skulle inte utesluta amerikanska marktrupper. Vi utesluter inte förstaslag med  kärnvapen.

Onlinemötet mellan Vladimir Putin och Joe Biden den 7 december dämpade en del av spänningen. Åtminstone kom parterna överens om att fortsätta dialogen. En vecka senare kontaktade Moskva den amerikanska sidan via officiella kanaler och presenterade utkast till avtal med USA och NATO om ömsesidiga säkerhetsgarantier, som snart offentliggjordes.
 
Diplomatisk reaktion
Washingtons reaktion har varit diplomatisk. Först meddelade Vita husets pressekreterare Jen Psaki att USA kommer att diskutera Europas säkerhetsfrågor med sina allierade. Sedan sa Bidens nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan att Washington är öppet för dialog.

”Vi är i grunden förberedda för dialog. Ryssland har nu lagt på bordet sin oro över USA:s och Natos aktiviteter; vi kommer att i vår tur lägga fram vår oro [för Ryssland]”, sa han vid rådet för utrikesrelationer.

Lika viktigt var Sullivan betonade att den amerikanska regeringen för närvarande utgår från att Ryssland inte har fattat några större beslut angående Ukraina.

Varför kan USA nu tänka sig dialog med Ryssland?

"Skiftet till konstruktiv dialog beror på att Moskva och Washington är väl medvetna om konsekvenserna av en potentiell militär sammandrabbning mellan de två länderna", förklarar den ryske militärobservatören och pensionerade översten Michail Chodarenok

Rysslands väpnade styrkor anses vara en bland världens starkaste. I den årliga Global Firepower-rapporten, som rankar militärmakten i 140 länder över hela världen, hamnar Ryssland regelbundet på andra plats, endast överträffat av den amerikanska militären.

På vissa områden ligger Moskva långt före konkurrenterna. Till exempel har den ryska försvarsmakten 13 000 stridsvagnar, vilket är mer än dubbelt så många som den amerikanska militären (6 100). De flesta av dem är antikviteter från sovjettiden, men ryggraden i tankarmén består av T-72, T-80 och T-90 stridsvagnar, som är mycket kapabla maskiner. Modifieringar av den senare, "är i huvudsak i nivå med de senaste versionerna av M1 Abrams", anser Michail Chodarenok,

Detsamma gäller för självgående artilleri och multipla raketsystem – i antal enheter lämnar Ryssland sina konkurrenter långt bakom sig.

Militärexperter varnar dock för tron att Ryssland och USA är militärt jämnstarka.

"Det är uppenbart inte så att den ryska armén utgör något allvarligt hot mot USA. USA är så långt framme tekniskt att de i ett konventionellt krig skulle överväldiga och besegra varje motståndare. Den skulle jämnas med marken,” säger Michail Chodarenok till RT.

Dmitrij Stefanovitj, forskarassistent vid Centrum för internationell säkerhet vid Primakovinstitutet för världsekonomi och internationella relationer (IMEMO RAS), anser dock inte att situationen för den ryska militären är helt hopplös. I en intervju med RT hävdade han att Ryssland på regional eller till och med subregional nivå skulle kunna uppnå paritet med USA "eller till och med en viss grad av överlägsenhet under en kort tidsperiod."

Men, tillade han, i händelse av en fullskalig konflikt skulle denna tillfälliga fördel inte vara avgörande.

"I princip skulle delar av våra marktrupper, särskilt inom missilstyrkor, artilleri och luftförsvar, kunna överträffa amerikanerna, men eftersom fienden skulle ha en överväldigande överlägsenhet till sjöss och i luften skulle det inte vara tillräckligt för att uppnå några strategiska mål”, konstaterade Stefanovitj.

En kamp mellan titaner
Faktum är att all den ryska arméns styrka motverkas av flera andra faktorer, varav den mest uppenbara är finansieringen.
 

USA:s militärutgifter är 17 gånger högre än Rysslands räknat i råa dollartermer. Dessutom spenderar USA varje år mer och mer på sitt försvar och slår ständigt nya rekord: 2019-2021 var siffrorna 685 miljarder dollar, 738 miljarder respektive 741 miljarder dollar.

Ryssland har också ökat sin militärbudget under de senaste åren, men inte i samma skala som USA. 2019 spenderade Moskva 3 biljoner rubel på försvaret, 2020 3,09 biljoner rubel och   2021 3,2 biljoner. (En biljon = 1000 miljarder/ö.a.). Det är mer än 40,77 miljarder dollar, 41,99 miljarder dollar och 43,48 miljarder dollar. Men på grund av rubelns värdeförändringar har storleken på den ryska militärbudgeten räknat i amerikanska dollar inte ökat och den faller faktiskt (med cirka 200 miljoner dollar varje år). År 2021 var Rysslands försvarsbudget bara 43 miljarder dollar (drygt 3,16 biljoner rubel).
 
Skillnaden i utgifter påverkar styrkan hos de båda ländernas väpnade styrkor. Enligt Military Balance 2021 har USA nästan 1,4 miljoner aktiv militärpersonal, medan Ryssland har cirka 900 000. När det gäller de väpnade styrkornas enskilda grenar är skillnaden mellan de två makterna ibland mer än dubbelt så stor: den amerikanska flottan består av 346 000 personer, medan den ryska marinen bara har 145 000. På samma sätt består det amerikanska flygvapnet av 331 400 man jämfört med det ryska flygvapnet, som har 165 000. För marktrupper är siffrorna 485 400 respektive 280 000 man.

"När det gäller hårdvara ligger det amerikanska flygvapnet och marinen långt före Ryssland - Washingtons ledning på detta område kommer att bestå i många år framöver. Det räcker att se på marinen: USA har 11 hangarfartyg – vi har ett”, säger Chodarenok.

Han påminde också om att man inte får bortse från allianserna. Där ser det inte heller så bra ut för Ryssland. USA är en del av NATO, ett block med 30 medlemsländer. Ryssland är i sin tur en av bara sju medlemmar i Collective Security Treaty Organization (ODKB eller CSTO i Nato-nomenklatur), de övriga är Armenien, Vitryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan.

Inga bindande avtal med Kina
USA har också allierade utanför Nato, medan Ryssland inte har några. Inte ens Peking, som av amerikanska journalister beskrivs som en motståndare som kan tänkas gå ihop med Ryssland i ett möjligt tredje världskrig, har några bindande band med Moskva.

Slutligen har Ryssland, till skillnad från USA, bara militär närvaro i ett begränsat antal områden: främst i de före detta sovjetrepublikerna Armenien, Tadzjikistan och Kirgizistan, i de internationellt icke erkända staterna Abchazien, Sydossetien och Transnistrien, och i Syrien. Vitryssland och Kazakstan står värd för ryska radarstationer, och det finns planer på att öppna en rysk flottbas i Sudan. Med ett så litet nätverk av allierade kan Moskva knappast utgöra något hot mot Washington.

"Det finns ingen paritet mellan Ryssland och USA när det gäller konventionell krigföring, och det kan knappast finnas någon global paritet, med tanke på skillnaden i ekonomisk vikt, vetenskaplig och teknisk potential och storleken och strukturen hos respektive allianser", sa Stefanovitj.
 
Hur skulle då Ryssland kunna hota USA?

"I teorin kan Ryssland sänka hangarfartyg eller slå till mot amerikanska baser i Europa, Mellanöstern eller Asien med konventionella långdistansvapen med hög precision", konstaterar Stefanovitj.

Han tror också att Washington, i en hypotetisk konflikt, knappast kommer att se sådana förluster som oacceptabla.

"Fiendens vedergällning skulle vara mycket mer destruktiv, även vid ett ömsesidigt svar. Att förinta ryska baser i Syrien eller sänka ryska fartyg utanför vårt territorialvatten skulle vara en trivial uppgift för den amerikanska flottan och flygvapnet. Även om vi med konventionella vapen skulle slå mot amerikansk kritisk infrastruktur med hjälp av icke-kärnvapen skulle vi inte nå några strategiska mål, och USA:s förmåga att svara är oöverstigligt större. Det skulle också vara kortsiktigt och oprofessionellt att inbilla sig att de inte skulle hämnas”, tillade Stefanovitj.

Kärnvapen avgör
Alla de argument som beskrivs ovan tas ofta upp av västerländska medier när man talar om en potentiell konflikt mellan Ryssland och Nato. De håller dock bara om vi ser till konventionella vapen och utesluter massförstörelsevapen. Och det är Rysslands kärnvapen som gör landet till världens andra militärmakt. Enligt SIPRI har Moskva 6 255 kärnstridsspetsar, medan USA har 5 550. Det behöver knappast understrykas att ryska stridsspetsar är många gånger mer destruktiva än de Little Boy och Fat Man, som detonerades över Hiroshima och Nagasaki under andra världskrigets sista veckor.

Hypotetiska konfliktscenarier pekar mot ett snabbt nederlag för Ryssland; så, enligt Chodarenok, skulle varje väpnad konfrontation mellan de två makterna "lätt kunna eskalera till ett kärnvapenkrig".

"Det är det enda sättet. För det första, USA skulle inte konfrontera Ryssland ensamt; Det skulle säkerligen bli med en koalition med Europeiska unionen, och USA:s och NATO:s militära överlägsenhet skulle göra kärnvapen till det enda sättet för Ryssland att försvara sig. Men detta skulle knappast kunna kallas ett krig”, sa Chodarenok.

Båda regeringarna är fullt medvetna om detta och vill förmodligen inte driva saker till kokpunkten. Som det välkända citatet av Albert Einstein säger, oavsett vilka vapen tredje världskriget kommer att utkämpas med, kommer det fjärde världskriget att utkämpas med käppar och stenar. Ryska militäranalytiker är än mer specifika och säger att "ett kärnvapenkrig med ett land som Ryssland kommer att bli det sista i mänsklighetens historia."

Som sagt, det är mycket troligt att mänskligheten inte helt kan föreställa sig vad ett potentiellt kärnvapenkrig skulle innebära. I oktober 2021 publicerade den geofysiska tidskriften Atmospheres en artikel av amerikanska forskare som förklarade att ett kärnvapenkrig skulle vara långt mer förödande än någon tidigare kunnat tro.
 
Konsekvenser av kärnvapenkrig
De uppskattar att en potentiell kärnvapenkonflikt mellan Ryssland och USA inte bara kommer att resultera i miljontals döda, utan också leda till katastrofala miljöförändringar över hela världen. Kärnvapnen kommer att sprida 150 megaton sot i atmosfären, vilket kommer att först orsaka globala bränder och så småningom en nukleär vinter. Dessutom kommer UV-värdena att bli så extrema, att ozonskiktet globalt minskar med så mycket som 75%.

"Ett krig mellan Ryssland och USA kan bara inträffa om ett eller båda länderna kontinuerligt misstolkar sin respektive motståndares avsikt och missbedömer sin egen förmåga att kontrollera upptrappningen. Ändå är jag ganska säker på att, även om incidenter inträffar som leder till döda ryska eller amerikanska soldater eller till förstörelse av fartyg eller flygplan, så kommer Moskva och Washington att göra allt som står i deras makt för att förhindra att situationen eskalerar ytterligare”, säger Stefanovitj.

Även om experterna inte tror att det verkligen kan bli ett krig mellan Ryssland och USA, är det osannolikt att spekulationerna i ämnet kommer att upphöra om det inte kommer till någon form av avspänning. Washington och Nato:s allierade har gått med på att diskutera Moskvas förslag om ömsesidiga säkerhetsgarantier: den första förhandlingsrundan kommer att äga rum i Genève i januari. "Vi hoppas att ingen annan ser konflikter som ett önskvärt scenario. Vi kommer kraftfullt slå vakt om vår säkerhet med de medel som vi anser lämpliga", sa Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och sammanfattade därmed Moskvas syn på ämnet.

Översättning: Lennart Palm

Aleksej Grjazev är en rysk journalist, som skriver om politik, filosofi och krig.

https://www.rt.com/russia/544608-last-war-in-human-history/