Den exakta formuleringen av Moskvas förslag är okänd, rapporterar Izvestija, men tycks ändå veta en hel del.
Moskvas förslag går uppenbarligen ut på att USA och Nato ska överge planerna på ytterligare expansion österut. Enligt experter som intervjuats av Izvestija kommer det att bli problematiskt att uppnå rättsliga garantier för detta.
Men man antar ändå att om det finns en principiell överenskommelse Vita huset och Nato-högkvarteret i Bryssel hittar metoder att upprätthålla den.
Medhjälparen till Ryska federationens president Jurij Usjakov har uppgett att Rysslands president Vladimir Putin den 15 december informerade sin kinesiska motsvarighet Xi Jinping att "vårt utrikesministerium skickat konkreta förslag till amerikanska representanter som syftade till att utveckla rättsliga garantier för att säkerställa Rysslands säkerhet."
På morgonen träffade Donfried Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov. Deras samtal varade i 40 minuter. Som det står i meddelandet från det ryska utrikesdepartementet var huvudämnet de ryska förslagen om säkerhetsgarantier "mot bakgrund av USA:s och Natos pågående försök att förändra den militärpolitiska situationen i Europa till sin fördel."
Den amerikanska ambassaden i Ryska federationen rapporterade i sin tur att diplomaten i Ryssland "diskuterade USA:s oro för uppbyggnaden av rysk militärmakt nära Ukrainas gränser." Enligt den diplomatiska beskickningen" passade Sergej Rjabkov på att diskutera Moskvas förslag om europeisk säkerhet." Taktiken är genomskinlig - att tala om de ryska trupperna FÖRLAGDA I RYSSLAND som ett säkerhetshot, när alla vet att det handlar om något annat.
För övrigt framkom idag att EU-kommissionen misslyckats med att formulera nya sanktioner mot Ryssland med anledning av "uppladdningen" vid Ukrainas gräns. Både Frankrike och Tyskland motsätter sig detta.
Det ryska utrikesdepartementet har av allt att döma skisserade konturerna till ett säkerhetsavtal i ett uttalande daterat den 10 december. Den bygger på konceptet "odelbar säkerhet", som utropades redan 1975 av rådet för säkerhet och samarbete i Europa (OSCE, på svenska OSSE). Dess kärna är att inget land eller organisation kan stärka sin säkerhet på bekostnad av andra staters säkerhet. Enligt Ryska federationen är Natos expansion österut en direkt kränkning inte bara av denna princip, utan också av de muntliga löften som alliansen gav Sovjetunionens ledning.
Moskvas konkreta krav är enliugt Izvestija:
- Vägra att släppa in Georgien och Ukraina i dess led, vilket Nato vid ett toppmöte i Bukarest 2008 beslutade göra.
- Lagligt konsolidera ett avtal om att USA och andra medlemmar av alliansen inte kommer att sätta in anfallsvapensystem på territorium tillhörande Rysslands grannländer, både Nato-medlemmar och icke-Nato-medlemmar.
Enligt analytiker kommer det att vara svårt att uppnå sådana garantier även på teknisk nivå. "Om vi talar om formella juridiskt bindande kriterier, så tror jag att de bara kan innebära införandet av ändringar av Washingtonfördraget från 1949, som otvetydigt skulle definiera Natos geografiska omfattning," förklarade chefen för det ryska rådet för internationella frågor Andrej Kortunov för Izvestia.
– Men det här är en uppgift av episk komplexitet. Även om det fanns goda relationer med Moskva är det tekniskt svårt att göra detta. Dessutom visar historien om de rysk-amerikanska relationerna att oavsett hur bindande ett fördrag är, kan ett land lätt dra sig ur det.
- I slutändan handlar frågan om Natos utvidgning om hur man kan motivera länder att avstå från att söka medlemskap i alliansen. För att göra detta måste de ges nya möjligheter att säkerställa sin säkerhet.
Den tidigare franska Nato-ambassadören Benoit d'Aboville säger till Izvestia.
– Enligt min åsikt kommer det inte att vara möjligt att uppnå rättsliga garantier om icke-expansion, eftersom de kommer att strida mot Natos interna dokument. Garantier kan bara vara verbala - i form av en politisk vädjan till Ukrainas ledning, eftersom Nato inte kan diktera för Kiev hur de ska använda sin suveränitet. Vi kan alltså bara tala om en specifik politisk gest.
Nyhetsbanken: De juridiska problemen med att inte ta upp Ukraina och Georgien i Nato är dock fiktiva/psykologiska. Nato tar ju inte upp Ryssland i Nato fast Moskva tre gånger i historien har väckt den frågan. Det står ju till syvende och sist Nato fritt ta uppta eller inte uppta ett kandidatland.Enligt Joe Biden kommer förhandlingar att hållas mellan USA, Ryssland och några Nato-allierade. Troligtvis kommer det att vara Storbritannien, Tyskland, Italien och Frankrike. Den 15 december meddelade den amerikanske presidenten att han inom en överskådlig framtid räknar med ett nytt videomöte med Putin.
Förutom garantier har Moskva också andra krav på alliansen Nato:
1. Att flytta Nato-övningar bort från kontaktlinjen mellan Ryska federationen och Nato (t ex Östersjön)
2. Att komma överens om det minsta tillåtna avståndet vid möte mellan krigsfartyg och flygplan i Östersjö- och Svartahavsregionerna;
3. Att återuppta en regelbunden dialog mellan försvarsministerierna och Nato
4. Anslutning till moratoriet för utplaceringen av markbaserade medel- och kortdistansmissiler i Europa (INF) (i oktober 2020, efter INF-fördragets kollaps, föreslogs denna idé av Vladimir Putin).
Det finns redan vissa framsteg med det andra förslaget: som den ryske ambassadören i Storbritannien Andrei Kelin sa den 14 december på TV-profilen Vladimir Solovjovs YouTube-kanal.
Ryssland har undertecknat bilaterala avtal med Nato-medlemmar om regler vid möten till havs och med några länder, inklusive med Storbritannien, har det hållits förhandlingar i liknande frågor.
Situationen har också klarnat upp på den fjärde punkten, om än inte på det sätt som Moskva skulle önska. Den 14 december reagerade alliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg för första gången offentligt på idén om att införa ett moratorium för INF-fördraget i Europa: enligt honom är detta förslag från Ryska federationen "inte värt förtroende, eftersom vi hade ett förbud och Ryssland bröt mot det."
Som svar sa det ryska utrikesdepartementets taleskvinna Maria Zacharova att om något inte gick att lita på så var det Nato:s.
”Lovade inte representanterna för Nato-länderna oss att inte utvidga alliansen österut? Försäkrade de inte att planerna på att placera ut delar av det amerikanska missilförsvarssystemet i Polen och Rumänien enbart syftar till att stoppa eventuella hot från Iran?” frågade diplomaten.
På eftermiddagen träffade Karen Donfried Dmitrij Kozak, biträdande chef för presidentadministrationen med ansvar för relationer till Ukraina. Samtalet om krisen i Ukraina tog över två timmar.
Innan ankomsten till Moskva hade Donfried besökt Kiev, där hon träffade utrikesminister Dmitrij Kuleba. Enligt officiella rapporter kom de överens om "ett omfattande paket för att begränsa Ryska federationen".
Enligt ett uttalande från den amerikanska ambassaden är en lösning av konflikten endast är möjlig "med genomförandet av Minsk-avtalen" och USA är redo att diplomatiskt stödja Normandie-formatet (förhandlingar med Ryssland, Ukraina, Tyskland och Frankrike).
Andrei Kortunov:
– USA har en klar möjlighet att engagera sig i att lösa krisen. För Biden-administrationen är detta också viktigt av den anledningen att många i Europa och USA säger att Washington har bytt till Stillahavsregionen, med fokus på Kina och skjutit europeiska frågor i bakgrunden.
– Med Ukraina visar Biden att Europa fortfarande är i fokus för USA. Och även om Moskva inte är emot att Washington går med i Normandie-formatet, är det osannolikt att denna plattform kommer att utökas med USA, sa Kortunov. Troligtvis kommer de att arbeta i en form som gör att USA kan visa sitt inflytande och samtidigt inte ta ett överdrivet ansvar.
Izvestija 15/12
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.