Klimat – en lönsam vara

Kan världens skogar vara lösningen på klimatkrisen?

Klimatkrisen hotar utan tvekan allt liv på jorden. Men för den kapitalistiska världsordningen är det en annan fråga, en fråga om nya investeringsmöjligheter.

Så skrev tidskriften Frontiers redaktör i april i år. En synpunkt från Indien, ett av de många länder som  nu uppfordras att betala vad den rika världen ställt till med.

- För bara några år sedan förnekade hela det kapitalistiska systemet att det alls fanns någon klimatkris. Det var välorganiserad propaganda som drevs av en enorm fond, skriver Frontier. Propagandan från dessa klimatkrisförnekare riktade sig särskilt till unga studenter i avancerade kapitalistiska ekonomier. Dessa krafter hade mäktiga politiska ledare. De lyckades till och med anställa några vetenskapsmän, som sålde sin logik till pengarnas gudom samtidigt som de stärkte klimatförnekare med att ologiska framstår som vetenskapliga.

- Men nu har scenen förändrats avsevärt: En ansenlig del av världskapitalet har förändrats och anpassat sina investeringar till ett nytt vinstområde.  Till och med en del av storföretagen engagerade i fossila bränslen har investerat och investerar en del av sitt kapital för att skörda vinster från klimatkrisen. 

- Detta verkar välvilligt när det ses på ett isolerat sätt - företaget "x" har investerat "y" pengar för förnybar energi eller för forskning för att ta reda på hur man bekämpar klimatkrisen. Detta döljer kapitalets, närmare bestämt, det världskapitalistiska systemets brott – krisen har producerats och produceras av systemet, systemet som bara kan hålla sig vid liv genom att exploatera naturen och arbetet; och överlevnadsinstinkt har skapat krisen.

- Så det förvånade inte någon när David Malpass, Världsbankens president, beskrev klimatförändringen som en "enorm" fråga. Malpass talade på de årliga vårmötena för IMF och Världsbanken.

I april höll USA:s president Joe Biden, ett virtuellt klimattoppmöte. Frontier förutsade att den främsta boven som skapade krisen – kapitalismen – skulle gå fri, inte identifieras.

- Och människorna, de miljoner som står inför krisen, de miljoner som står inför krisen – att förlora hem och jordbruksmark, sysselsättning, utbildningsinstitutioner och infrastruktur – kommer att fortsätta med sina liv under hotande klimatkris. Och en del av kapitalet kommer att utnyttja krisen, en lönsam vara, för att skörda vinst.

Frontier's förutsägelse kunde lika gärna gälla COP26 i Glasgow. Den "gröna" energin är bara ytterligare en sektor för rovdrift på miljön.

Enligt International Energy Agency är utsläppen av växthusgaser från litiumproduktion tre gånger högre än från stålproduktion. Nickel- och aluminiumproduktion släpper ut 7-8 gånger så mycket, och sällsynta jordartsmetaller - 50 gånger.

Utsläppen av växthusgaser från litiumproduktion för framtida projekt kommer, enligt IEA,  3-4-dubblas och för framtida nickelproduktionsprojekt - 6-dubblas.

Priserna på alla dessa råvaror som behövs för den nya "gröna" tekniken har rusat i höjden. Man räknar med att priset på litium kommer att 133-dubblas de kommande 20 åren, priset på kobolt 33-dubblas och priset på nickel 30-dubblas (WEA).

Vad allt detta kommer att innebära i form av våldsam jakt på råvaror, kupper och inbördeskrig är svårt att föreställa sig.

Under tiden är det många luftkalkyler som kommer att spricka. Vindkraftsparkerna som i reklamens värld har  40-60 års livslängd lever i verkligheten bara cirka 20 år.

Cirka 40 000 ton skrotade rotorblad runt om i världen behövde återvinnas 2020, men år 2025  kommer antalet att ha ökat till 100 000 ton per år och ingen har ännu uppfunnit någon metod för återvinning.

Liknande problem uppstår när det gäller solpaneler, vars faktiska livslängd är mycket mindre än de 30 år som branschen förväntade sig. År 2035 är det nödvändigt att kassera 2,6 gånger fler paneler än nyförsäljningen. På grund av det höga innehållet av tungmetaller är solpaneler giftiga och kräver specialiserad återvinning, vilket är 10-30 gånger dyrare än att skicka till deponi.

Och återigen skapar själva kapitalismens profitjakt nya problem. Filosofin "just-in-time" som innebär att man ska hålla minsta möjliga lager i kombination med tron att alla resurser ska prissättas på en marknad har bokstavligen skapat den energikris med rusande elpriser som Europa just nu befinner sig i.

Kort sagt är det klokt att inte falla i farstun för de "lösningar" på klimatkrisen som världens mäktiga föreslår. Den går inte att lösa utan förändringar i maktförhållandena. Den insikten hindrar inte konkret diskussion om åtgärder. I Sveriges fall kan det exempelvis handla om att tvinga skogsbolagen att förändra skogsbruket - och sluta mörklägga den pågående avskogningen som inte undgått EU:s satellitövervakning.

red

https://www.frontierweekly.com/articles/vol-53/53-45/53-45-Climate%E2%80%93a%20Profitable%20Commodity.html