Vad kostar EU:s sanktioner Sverige?

De röda staplarna är Sveriges export till Ryssland, de blå staplarna vår import därifrån.

Diagrammet ovan visar hur Sveriges handel med Ryssland, vårt största grannland, har utvecklats. Kort sagt kan man säga att den svenska exporten till Ryssland har stagnerat efter 2008 och orsakerna är till stor del politiska.

Ytterst sällan beräknar man kostnaderna för västliga sanktioner. Är det inte dags?

Med blotta ögat man man se att om svensk export hade behållit nivån från 2008 hade det strömmat in ytterligare intäkter till den svenska ekonomin i storleksordningen ett hundra miljarder kronor. Hade den uppåtgående trenden 1998-2008 fortsatt hade det handlat om ännu mycket större belopp.

I juni 2019 sa president Vladimir Putin att Ryssland, enligt expertdata, har förlorat cirka 50 miljarder dollar sedan 2014 på västsidans sanktioner. Samtidigt förlorade Europeiska unionen 240 miljarder dollar, USA – 17 miljarder dollar och Japan – $ 27 miljarder.

Båda sidor förlorar men västdian mångfaldigt mera. Man kan se det som en skatt som västs medborgare betalar för att hålla spänningarna och rustningsindustrierna vid liv.

Sanktionerna började långt innan Krim 2014. Det har praktisdkt taget inte funnits ett enda år under efterkrigstiden uytan pågående sanktioner från USA mot Sovjet/Ryssland.

Efter Krims återförening med Ryssland 2014 infördes sanktioner och restriktioner för leverans av teknik, vapen och andra varor till den ryska marknaden av amerikanska, europeiska, kanadensiska, australiensiska och japanska företag.

Sanktionerna begränsade de ryska bankernas tillgång till billiga lån, minskade utländska bankernas finansiering av ryska företag och avbröt flödet av investeringar i inhemsk produktion i de flesta EU -länder.

Enligt olika uppskattningar täckte västerländska sanktioner 2014-2018 en femtedel av Rysslands BNP. Amerikanska sanktioner har drabbat mer än fyra hundra ryska banker och företag. De flesta av dem är dotterbolag till stora strukturer. Experter från den analytiska kreditvärderingsbyrån (ACRA) uppskattade att restriktionerna täckte 54 % av banksektorns tillgångar, 95 % av olje- och gasbolagens intäkter och nästan alla militära produktionsföretag.

De motåtgärder som Ryssland införde som svar på sanktionerna som främst omfattade jordbruksprodukter från EU ledde initialt till högre priser på livsmedel i Ryssland. Som ett resultat översteg landets inflationstakt för första gången på många år 10% - 2014 nådde den 11,4%, 2015 - 12,9%.

Men år för år har en framgångsrik importersättning genomförts och Ryssland ter sig nu som en lovande jordbruksnation med framgångsrik export till andra delar av världen än sanktionsländerna.

Den nuvarande nivån av självförsörjning i Ryssland är för fjäderfäkött nästan 100%, fläsk 90%, nötkött 65%. Enligt regeringskällorna täcker Ryssland 75% av sina behov med mjölk.

Den 13 februari 2020 mottog USA:s senat en proposition om nästa utvidgning av restriktioner för Ryssland, som gällde offentlig skuld, bank, energi, skeppsbyggnad och 24 anställda vid FSB (Federal Security Service). Den 15 mars 2014 meddelade webbplatsen för Förenta staternas finansavdelning att sex personer och åtta ryska företag skulle inkluderas i sanktionslistan. Mycket snart följde ett nytt paket med sanktioner av den amerikanska kongressen, inklusive restriktioner för köp av ryska statsobligationer och blockering av konton för Sberbank, VTB, Gazprombank, Promsvyazbank, Rosselkhozbank och Vnesheconombank, ledande ryska banker som till stor del kontrolleras av regeringen.

Amerikanska experter uppskattade att Rysslands BNP skulle sjunka med 2,5 procent till följd av de nya åtgärderna. Det hände inte. Tvärtom har Rysslands BNP visserligen ökat långsammare men ändå bra i jämförelse med EU.

Enligt världsbanksdata växte EU med i genomsnitt 0,77% per år 2011-20, medan den ryska tillväxten låg på 1,26% per år.

År 2019 analyserades resultaten av de fem föregående års sanktioner av ekonomerna Matthieu Crozet från Linnan University i Hong Kong och Julian Hinz från Kiel Institute of World Economy. Enligt deras beräkningar står Ryssland för lite mer än hälften av förlusterna från västerländska sanktioner — 2,2 miljarder dollar i månaden.

De återstående 45 %, totalt 1,8 miljarder, delas av initiativtagarna till restriktionerna. Dessa uppgifter publiceras i studien "Friendly Fire: the impact on trade of sactions against Russia, as well as repressional sactions". Crozets och Hinz beräkningsschema beskrevs av den inflytelserika vetenskapliga tidskriften Economic Policy.

Tyskland förlorar mest, 667 miljoner dollar, kom studien fram till. Även franska företag drabbades hårt.

Sanktionskriget mellan Bryssel och Moskva studerades också i detalj av ekonomerna vid Wieninstitutet för internationell ekonomisk forskning (Wiener Institut fur Internationale Wirtschaftsvergleiche - WIIW). Enligt en ny WIIW-uppskattning kostade minskningen av exporten till Ryssland i Tyskland 0,2% av BNP 2014-2018, Österrike-0,5%.

De mest drabbade länderna var Tjeckien och Ungern (varje förlorade 0,6% av BNP) och Slovakien (minus en procent av BNP). Men i absoluta tal var de största förlusterna återigen Tysklands — 14 miljarder euro bara för de första två åren av sanktioner.

Rysslands andel av EU:s export har halverats. Men samtidigt har beroendet av rysk olja och gas ökat, vilket den nuvarande energikrisen visar.

Hade EU skrivit långtidskontrakt med Ryssland hade gasen kostat en bråkdel av vad den nu kostar på spotmarknaden. Notan kommer att bli skyhög.

Stefan Lindgren

Källa: https://www.csfi.org/2021-04-14-western-sanctions-on-russia