Mineraler kan vara en del av Afghanistans ekonomiska framtid. Koppargruvan Ainak (bilden) ägs av Kina men har stått still sedan 2008. En amerikansk militär rapport konstaterade att det finns för minst tusen miljarder dollar av värdefulla metaller i Afghanistan.
Men klarar talibanerna att dra igång den utveckling landet behöver? frågar sig den indiske historikern Vijay Prahsad.
Den 25 september 2021 sa Afghanistans ekonomiminister Qari Din Mohammad Hanif att hans regering inte vill ta emot ”hjälp och samarbete från världssamfundet på samma sätt som den tidigare regeringen gjort. Det gamla systemet stöddes av det internationella samfundet i hela 20 år men misslyckades ändå till slut.” Man kan med rätta påstå att Hanif inte har någon erfarenhet av att leda en komplex ekonomi eftersom han har ägnat större delen av sin karriär åt politiskt och diplomatiskt arbete för talibanerna (både i Afghanistan och i Qatar). Men det ska inte förnekas att han under den första talibanregeringen från 1996 till 2001 faktiskt var planeringsminister och som sådan hanterade ekonomiska frågor.
Hanif har rätt när han påpekar
att presidenterna Hamid Karzais (2001-2014) och Ashraf Ghanis (2014-2021) regeringar,
trots att de fick miljarder dollar i ekonomiskt bistånd, inte lyckades
tillgodose den afghanska befolkningens grundläggande behov. I slutet av deras
styre – och 20 års amerikansk ockupation – lider var tredje människor i landet
av hunger, 72
procent av befolkningen befinner sig under fattigdomsgränsen och 65 procent saknar tillgång till el. Vad som än
sägs från de västliga huvudstäderna kan det inte dölja det klara faktum att
stödet från det ”internationella samfundet” nästan inte gett någon ekonomisk
och social utveckling alls i landet.
Stackars norr
Hanif, som är den enda
medlemmen i Afghanistans nya kabinett från landets tadzjikiska etniska
minoritet, kommer från den nordöstra afghanska provinsen Badakhshan. De
nordöstra provinserna i Afghanistan är tadzjikdominerade, och Badakhshan var
basen från vilken Norra Alliansen inledde sin blixtattack, under amerikanskt flygstöd, mot talibanerna
2001. I början av augusti 2021 kunde i sin tur talibanerna snabbt återta dessa
distrikt. "Varför skulle vi försvara en regering i Kabul som inte gjorde
något för oss?" sa en tidigare tjänsteman i Karzais regering som nu bor i
Badakhshans huvudstad, Faizabad.
Mellan 2009 och 2011 gick 80 procent av US AID:s medel för Afghanistan till områden i söder och öster, områden som var den naturliga basen för talibanerna. Och dessa pengar, noterade en amerikansk senatsrapport, gick bara till ”kortsiktiga stabiliseringsprogram istället för till långsiktiga utvecklingsprojekt”. 2014 berättade Haji Abdul Wadood, dåvarande guvernör för Argo-distriktet i Badakhshan, för Reuters: ”Ingen har gett några pengar hit för några utvecklingsprojekt. Och vi saknar sådana resurser i vårt distrikt, vår provins är avlägsen och får knappt någon uppmärksamhet”.
Hanifs hemprovins Badakhshan - och dess närliggande områden – är mycket fattig. upp till 60 procent av befolkningen är fattig. När han talar om misslyckanden är det sin egen hemprovins Hanif tänker på.
I tusentals år har provinsen Badakhshan varit platsen för gruvor rika på ädelstenar och halvädelstenar, exempelvis lapis lazuli. År 2010 uppskattade en amerikansk militär rapport att det finns för minst tusen miljarder dollar av värdefulla metaller i Afghanistan; senare samma år sa Afghanistans dåvarande gruvminister, Wahidullah Shahrani, till BBC att den faktiska siffran kan vara tre gånger så hög. Det fattiga norr kanske inte är så fattig trots allt.
Tjuvar i norr
Eftersom opiumproduktion står
för en stor del av Afghanistans bruttonationalprodukt, fokuserar ofta globala medier på att det är opium som till stor del finansierat
det fruktansvärda kriget som har krossat landet under de senaste åren. Det
var Badakhshans ädel- och halvädelstenar som en tid finansierade Ahmad
Shah Massouds Jamiat-e Islami-fraktion på 1980-talet; efter 1992, när Massoud
blev försvarsminister i Kabul, allierade han sig med ett polskt företag - Intercommerce -
för att sälja ädelstenar
för uppskattningsvis 200 miljoner dollar om året. När talibanerna störtade Massoud
från makten återvände han till Panjshir-dalen och använde Badakhshan-, Takhar-
och Panjshir-ädelstenarna för att finansiera sitt fortsatta motstånd mot
Talibanerna.
När Norra Alliansen - som inkluderade Massouds fraktion - kom till makten med hjälp av de amerikanska bombningarna 2001, blev dessa gruvor alliansbefälhavarnas privata egendom. Män som Haji Abdul Malek, Zekria Sawda och Zulmai Mujadidi - alla politiker från Norra Alliansen – kom därmed att kontrollera gruvorna. Mujadidis bror, Asadullah Mujadidi, blev chef för den milis som sattes upp för att skydda gruvorna åt dessa nya eliter.
År 2012 avslöjade Afghanistans dåvarande gruvminister, Wahidullah Shahrani, omfattningen av korruptionen bakom olika avtal, en korruption han klart redovisat för USA:s ambassad redan 2009. Shahranis försök till transparens uppfattades dock i Afghanistan som ett försök att bortförklara afghanska gruvproblem och få igenom en ny lag som skulle ge internationella gruvföretag friare tillgång till landets resurser. Olika internationella aktörer - däribland Centar (Storbritannien) och den polske miljardären Jan Kulczyk - försökte komma åt guld-, koppar- och ädelstengruvorna i provinsen; Centar slog sig ihop med ”Afghanistan Gold and Minerals Company”, lett av tidigare stadsutvecklingsministern Sadat Naderi. Konsortiets gruvutrustning har nu beslagtagits av talibanerna. Tidigare i år dömdes Shahrani till 13 månaders fängelse av den afghanska högsta domstolen för myndighetsmissbruk.
Vad kommer talibanerna att göra?
Hanif har en omöjlig uppgift. IMF har stoppat medel för Afghanistan, och den
amerikanska regeringen fortsätter att blockera afghanska valutareserver på nästan 10 miljarder dollar som
finns i USA. En del humanitärt bistånd har dock börjat komma in i landet, men
det kommer inte att räcka till. Talibanernas hårda socialpolitik - särskilt mot
kvinnor - kommer att avskräcka många biståndsgrupper från att återvända till
landet.
Tjänstemän vid Da Afghanistan Bank (DAB), landets
centralbank, berättar för mig att de alternativ regeringen har är minimala.
Institutionell kontroll över gruvtillgångarna har inte införts. "De affärer
som gjordes gynnade bara ett antal individer och inte landet som helhet",
sa en tjänsteman. Ett stort projekt med ”Metallurgical
Corporation of China”och kinesiska ”Jiangxi Copper” för att utveckla
koppargruvan Mes Aynak har stått still sedan 2008.
Vid mötet i Shanghai Cooperation Organization (SCO)
i mitten av september talade
Tadzjikistans president Emomali
Rahmon om nödvändigheten att hindra terrorgrupper att via Afghanistan störa
Centralasien och västra Kina. Rahmon framställde sig som en försvarare av de tadzjikiska folken, även om fattigdom i de
tadzjikiska samhällena på båda sidor av gränsen till Afghanistan borde få lika
mycket uppmärksamhet som den tadzjikiska minoritetens rättigheter i
Afghanistan.
Det finns ingen offentlig uppgift från SCO om att organisationen ska göra något mer än förhindra gränsöverskridande terrorism, inget sägs om den gränsöverskridande smugglingen. De största mängderna heroin och opium från norra Afghanistan går till Tadzjikistan; enorma vinster görs i det illegala flödet av mineraler, ädelstenar och metaller från Afghanistan. Hanif har inte tagit upp denna punkt direkt, men tjänstemän på DAB säger att om inte Afghanistan skaffar sig bättre grepp över sina egna resurser, något som landet har misslyckats med under de senaste två decennierna, kommer det inte kunna förbättra sitt folks levnadsvillkor.
Vijay Prashad är en indisk historiker, redaktör och journalist. Han är medredaktör och chefskorrespondent på Globetrotter. Han är chef för Tricontinental: Institute for Social Research. Han är också senior utländsk medlem av Chongyang Institute for Financial Studies, Renmin University of China. Han har skrivit mer än 20 böcker, inklusive The Darker Nations och The Poorer Nations. Hans senaste bok heter Washington Bullets, och har en introduktion av Evo Morales Ayma.
Övers: Lennart Palm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Underteckna med ditt namn.