Fejkad valrapportering från Ryssland

I varje rysk vallokal finns minst två videokameror som gör att medborgarna
kan följa online vad som försiggår.

Den svenska journalistiken håller på att förvandlas till ett vapen i västs hybridkrig mot Ryssland och Kina. 

Det som inte sett detta förr kan upptäcka det i bevakningen av det ryska valet som västmedierna börjat genom att på förklara valet uppgjort förhand  och resultatet givet redan innan vallokalerna öppnades idag.

För EU-parlamentet har saken länge varit solklar. Församlingen godkände nyligen en rapport från den litauiske parlamentsledamoten Andrius Kubilius med en uppmaning till EU:s myndigheter att skärpa sanktionspolitiken mot Ryssland.

I dokumentet hette det särskilt att EU-länderna borde vara redo att inte erkänna resultaten av valet till statsduman i september. Även utan sådana pekfingrar vet EU:s utrikesministrar och "ansvarsfulla" media vad som måste göras.

I dagens Svenska Dagbladet skriver Jan Blomgren exempelvis att det redan är bestämt att Enat Ryssland, som idag styr duman, kommer att ta hem majoriteten.

Är det så alldeles givet?

I mitt nyhetsbrev Ryska posten rapporterade jag i måndags:
 

"Expertinstitutet för samhällsvetenskap genomförde på
torsdagen en rundabordsdiskussion där sociologer och
statsvetare lade fram sina prognoser för valet till statsduman.
Experterna var överens om att de fyra partier som sitter
i duman idag bör passera femprocentströskeln. Enat
Ryssland tros få 41 procent till 44 procent av rösterna,
medan kommunistpartiet förväntas få cirka 20 procent.
Dessutom tror experterna att partiet ”Nya människor”
(Novyje ljudi) har en chans att komma in i parlamentet.
I valet 2016 fick Enat Ryssland 54,20 procent av rösterna
men tros nu alltså backa med tio procent eller mer.

Kommunistpartiet KPRF fick 2016 13,34 procent, men
förutspås nu öka till 16,5-22 procent.

Liberaldemokraterna LDPR fick 2016 13,14 procent
och förutspås nu hamna på mellan 8,5 och 13 procent.

Rättvist Ryssland, slutligen, hade 2016 6,22 procent
av rösterna och tros nu hamna någonstans mellan 5,5
och 9 procent.

”Nya människor”, slutligen, har stöd av någonstans
mellan 4 och 6 procent.

Ytterligare nio partier deltar i valet 17-19 september,
men bedöms som chanslösa: Jabloko, Tillväxtpartiet,
”Frihet och rättvisa” (Maksim Sjevtjenko), Rysslands
kommunister, Medborgarplattformen, De gröna, Fosterland
(Rodina) samt pensionärspartiet.

Vid sidan av valet av statsduman sker direktval av
cheferna för nio ryska regioner (i ytterligare tre regioner
kommer dessa chefer att väljas av de lokala parlamenten)
och val av 39 regionala parlament.
tass 10/9

Saknas det verkligen spänningsmoment i det ryska valet? Enat Ryssland får enligt prognoserna inte en majoritet av rösterna längre. Om de hamnar på 41 procent är det inte alls säkert att utfallet av valet i enmansvalkretsar hjälper dem upp till 50 procent.

Räcker det inte med att slå fast att Enat Ryssland högsta sannolikt blir dumans största parti även denna gång? En viktig fråga ligger i potten - kommer partiet att kunna behålla den 2/3-majoritet som krävs för att kunna göra ändringar i författningen.

Enat Ryssland bara haft kvalificerad majoritet två gånger, 2007-11 och 2016-21.

Vad gäller valens tekniska sida kan man konstatera att få länder visar en liknande öppenhet. Efter "Bolotnajarevolutionen" 2012 (västunderstödda slagsmål med polisen i en Moskvapark) satsade myndigheter 20 miljarder rubel (ca 235 miljoner SEK) på att utrusta alla vallokaler med videokameror så att intresserade skulle kunna följa alla förehavanden i realtid.

Blickar man ut över världens mest omskrutna demokratier är det sannerligen en brokig bild som möter en. I USA har alla delstater sina regler i valen och miljontals upplever svårigheter att registrera sig. Den som blir president behöver inte ha en majoritet av folket bakom sig.

I Storbritannien tar vinnaren allt i valkretsarna, en märklig ordning för ett land som talar så mycket om minority rights i andra länder. Landet saknar för övrigt både författning och vallag.

Det talas också mycket om att Enat Ryssland använder sin "administrativa resurs" för att säkra väljare. Vilket land gör inte det?

I Ryssland fick alla pensionärer en extra utbetalning på 15 000 rubel (1 470 SEK)  i september (även poliser och militärer får denna dusör och pensionärer från dessa kategorier rentav 25 000 rubel.

Ett bakomliggande syfte är  naturligtvis att stärka Enat Ryssland och möta missnöjet med den ekonomiska situationen - det är vad varje pressad regering gör för att behålla makten.

Det är inte svårt att se en parallell till den svenska regeringens plötsliga höjning av pensionerna i segmentet 10 000-17 000 kr/mån  med 600 kronor kort före ett valår.

För att göra en lång historia kort är ingen existerande stat som affischeras som demokrati perfekt. Alla har sina tillkortakommanden. För inte länge sedan prickades Sverige (på ryskt initiativ) för bristande valsekretess av OSSE. Ingen har anledning att vara högfärdig.

Västvärldens nederlag i Afghanistan var framför allt ett nederlag för tron att perfekta strömlinjeformade demokratier är något man kan exportera till länder som händelsevis har avvikande system. Vid behov ska demokratin kunna bombas in, anser man.

Afghanistan hade sin egen demokratiska tradition, som byggde på rådslag (jirgah) på alla nivåer, men inte allmänna val. Sen kom bomberna. Och med de traditionsfrämmande allmänna valen infördes korruptionen.

Sovjetunionen hade råd som styrde på alla nivåer, från arbetsplatser och uppåt, ett system som aldrig tolererades av väst. En färsk opinionsmätning visar för övrigt att 40 procent av ryssarna anser att detta var det bästa systemet för deras land.

Att fortsätta nedsvärtningen av Ryssland och Kina som om ingenting har hänt i den västliga demokratiexportbranschen är att blunda för verkligheten.

Syftet är uppenbart, att trappa upp hybridkriget mot dessa länder för att säkra hävdvunna marknader och råvarukällor för världens rikaste minoriteter.

Stefan Lindgren